Då flera respondenter ansåg att alternativet hybridstomme var en mer rimlig lösning för framtiden bör alternativet hybridstomme vara ett alternativ som bör undersökas vidare.
Hybridstomme anses vara ett rimligt alternativ utifrån de svåra utmaningar som finns samt för att det ska kunna vara ekonomiskt hållbart samt för att också upprätthålla ett hållbart skogsbruk genom att inte hugga ner för mycket träd. Man bör också för vidare forskning utvärdera de akustiska lösningarna mer samt utreda byggnormer som för det mesta är anpassade till betonghus. Vidare något annat som det bör forskas mer på är hur man undviker fukt under användningsskedet. Ytterligare ett förslag för vidare forskning är att uppfattningar hos olika yrkeskategorier inom branschen gällande området flervåningshus i trä bör undersökas närmare. Detta skulle göra det möjligt att lösa hinder som kan uppstå för att kunna bygga fler flervåningshus i trä. Vidare är förslag på vidare forskning hur knowledge management kan användas för att fortsätta sprida kunskap om byggande av flervåningshus i trä.
8 Slutsatser
Slutsatser som kan dras av studien är att de främsta drivkrafterna till att bygga flervåningshus i trä är klimataspekter, att det möjliggör hög grad av industrialisering samt en förbättrad arbetsmiljö. Kunskapsbrister som finns är att byggnormer samt detaljplaner oftast är anpassade till betong och bör omvärderas för trähus. Anledningen till att det finns kunskapsbrister inom byggande av flervåningshus i trä är att det finns erfarenhetsbrister inom området.
Kunskapsbrister inom träbyggande kan lösas genom att dels våga bygga mer i trä, skapa trägrupper som specialiserar sig på att bygga i trä och sedan delar med sig av denna kunskap med personer i deras träprojekt. Andra sätt att motarbeta kunskapsbristerna är att förändra högskoleutbildningar eller universitetsutbildningar som är inriktade mot samhällsbyggnad till att involvera höga hus i träprojekt. Det är viktigt att använda sig av knowledge management för att sprida vidare kunskapen inom organisationen genom att exempelvis ha erfarenhetsseminarium samt skapa manualer samt instruktioner inför nästa projekt. Andra sätt att förebygga kunskapsbrister är att studenter från bygg- och anläggningsprogrammet eller samhällsbyggnadsprogrammet får lära sig om träbyggande tidigt och är således inte helt osäkra när de ska delta i träprojekt.
Vidare kan man dra slutsatsen att använda sig av väderskydd är en bra lösning ur fuktsynpunkt som reducerar en stor mängd av tid som läggs på städning samt dammsugning.
Dock om det inte är möjligt att använda tält kan helklistrad plastfolie att ha ovanpå bjälklaget vara en bra lösning samt att skydda ändträ med tejp. Slutsatser som kan dras om akustikåtgärder är att använda installationsgolv eller att använda tungt övergolv med pågjutning av spackel eller betong eller lösningar som används mest och verkar fungera bra.
Undertak är också en lösning som kan fungera bra. Dock var det inte möjligt i denna studie att avgöra vilken lösning av dessa som fungerat bäst. Vidare går det att dra slutsatsen att trä är en begränsad resurs och ett mer rimligt alternativ för framtiden kan vara att använda sig av hybridstomme.
9 Referenser
Ahmed, S. & Arocho, I. (2020). Mass timber building material in the U.S. construction industry: Determining the existing awareness level, construction-related challenges, and recommendations to increase its current acceptance level. Cleaner Engineering and Technology, Volume 1. https://doi.org/10.1016/j.clet.2020.100007 [Hämtad 2022-01-10]
Alavi, M & Leidner, D.E. (2001). Knowledge Management and Knowledge Management Systems: Conceptual Foundations and Research Issues. Management information systems Research Center, University of Minnesota. MIS Quarterly, Vol. 25, No. 1, 107-136.
https://doi.org/10.2307/3250961 [Hämtad 2021-11-09]
Asdrubali, F., Ferracuti, B., Lombardi, L., Guattari, C., Evangelisti, L. and Grazieschi, G.
(2017). A review of structural, thermos-physical, acousti- cal, and environmental properties of wooden materials for building applications. Building and Environment, 114, 307–332.
https://doi.org/10.1016/j.buildenv.2016.12.033 [Hämtad 2022-01-10]
Barber, D. & Gerard, R. (2015). Summary of the fire protection foundation report- fire safety challenges of tall wood buildings. Barber and Gerard Fire Science Reviews, 4:5. 1-15.
https://doi.org/10.1186/s40038-015-0009-3 [Hämtad 2021-11-25]
Bergström, M, (2001). Industrialiserad produktion av flervåningshus med trästomme.
(Rapport 2001:17). Luleå tekniska universitet, Avdelningen för träbyggnad och avdelningen för produktionsledning, Institutionen för Väg- och vattenbyggnad.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:990985/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2022-01-19]
Bjørndal, C. (2005). Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Liber.
Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualtitative Research in Psychology. 3(2), 77-101. https://doi.org/10.1191/1478088706qpo630a
Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Andra reviderade upplagan. Malmö.
Liber.
Busby, G. & Himes, A. (2020). Wood building as a climate solution. Developments in the Built Environment. Volume 4.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2666165920300260 [Hämtad 2021-01-03]
Byggföretagen (2018). Färdplan för fossilfri konkurrenskraft: Bygg och anläggningssektorn.
https://byggforetagen.se/app/uploads/2020/01/Fardplan_for_fossilfri_bygg-_och_anlaggningssektor_20181228-1.pdf [Hämtad 2021-11-27]
Cappellazzi, J., Konkler, M., Sinha, A., & Morrell, J (2020). Potential for decay in mass timber elements: A review of the risks and identifying possible solutions, Wood Material Science & Engineering, 15:6, 351-360. https://doi.org/10.1080/17480272.2020.1720804 [Hämtad 2022-01-19]
Davenport, T & Prusak, L. (1998). Working Knowledge: How organizations Manage what they know. Harvard Business School Press, 1-15. https://doi.org/10.1145/348772.348775 [Hämtad 2021-11-09]
Denscome, M. (2016). Forskningshandboken -För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4:e uppl.). Studentlitteratur: Lund.
Delgado, J., Azevedo, A., Guimaraes, A. (2019). Interface Influence of Moisture Transport in Building Components: The Wetting Process. Springer International Publishing.
https://doi.org/10.1007/978-3-030-30803-2 [Hämtad 2022-01-19]
Dong, W., Limin, P., Feng, F., Meihong, Liu., Boqi, S (2017). Analysis of Polyester/Wood composite Fiber Needling Mat Sound Absorption Performance. Research Institute of Wood Industry, Chinese Academy of Forestry, Haidan District, Beijing, 100091, China. Nanjing Forestry University. Polymer composites, Vol. 39(11), 3823-3830.
https://doi.org/10.1002/pc.24480 [Hämtad 2022-01-19]
Forskning (2019). Höghus i trä- för klimatets skull.
https://www.forskning.se/2019/05/14/hoghus-i-tra-for-klimatets-skull/# [Hämtad 2021-11-17]
Franzini, F., Berghäll, S., Toppinen, A., Toivonen, R (2021). Comparing wood versus concrete: An explorative study of municipal civil servants’ beliefs about multistory building materials in Finland. Forest products journal, 2021, Vol. 71(1), 65-76.
https://doi.org/10.13073/FPJ-D-20-00038 [Hämtad 2022-01-10]
Fuchs, H. (2013). Applied Acoustics: Concepts, Absorbers and Silencers for Acoustical Comfort and Noise Control: Alternative solutions -Innovative Tools-Practical Examples.
Springer Heidelberg Dordrecht London New York.
Globalportalen (2021). Agenda 2030. https://globalportalen.org/amnen/agenda-
2030?gclid=Cj0KCQiAy4eNBhCaARIsAFDVtI1P9JcaxJtCI-oLbs9N1DDAkx5eZdDjRzrWG54I6lkd8z-8d0nOh5kaAgOIEALw_wcB [Hämtad 2021-11-27]
Golv till tak (2021). Annorlunda akustikproblem i trähus. Skandinavisk tidskrift om väggar och tak. https://www.golvtilltak.nu/start/nyhetsarkiv/trahus-och-akustik/ [Hämtad 2021-11-15]
Granab (2021a) Ljudklassningsbeskrivning i bostäder enligt SS25267.
https://www.granab.se/akustik/ljudklassningsbeskrivning-i-bostader/ [Hämtad 2021-11-10]
Granab (2021b) Steg och luftljudsisolering i bostäder och lokaler.
https://www.granab.se/akustik/steg-och-luftljudsisolering/ [Hämtad 2021-11-10]
Hasan, N. (2020) Durability and Sustainability of Concrete-Case Studies for Concrete exposures. AECOM, New York, USA. Springer.
Huang, H., Wang, C. and Chang, W. (2020). Reducing human-induced vibration of cross-laminated timber floor- Application of multi-tuned mass damper system. The Journal of the International Association for structural Control and Monitoring.
https://doi.org/10.1002/stc.2656 [Hämtad 2022-01-10]
Jarnerö, K., Bard, D., Simmons, C. (2013). Vibration Performance of Apartment Buildings with Wooden Lightweight Frame-Work-Residents Survey and Field Measurements.
(Akulite Rapport 6, SP rapport 2013:17)
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:962744/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2o21-11-22]
KPMG (1998). Knowledge Management. Research Report.
https://www.brint.com/papers/submit/knowmgmt.pdf [Hämtad 2021-11-17]
Larsson, M., Erlandsson, M., Malmqvist, T, &Kellner, J. (2016). Byggandets klimatpåverkan-Livscykelberäkning av klimatpåverkan för ett nyproducerat flerbostadshus med en massiv stomme av trä. (Rapport IVL B2260). Stockholm: IVL Svenska Miljöinstitutet.
Lundell, K. Här blir den farliga flygaskan en resurs. Miljö & Utveckling. https://miljo-utveckling.se/den-farliga-flygaskan-en-resurs/ [Hämtad 2022-01-04]
Mahapatra, K & Gustavsson, L. (2008). Multi-storey timber buildings: breaking industry path dependency. Building Research & Information, 36:6, 638-648.
https://doi.org/10.1080/09613210802386123
Malmqvist, T., Erlandsson, M., Francart, N., & Kellner, J. (2018). Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus – LCA av fem byggsystem (Rapport IVL Svenska Miljöinstitutet AB C344). Stockholm: Sveriges Byggindustrier.
https://www.ivl.se/download/18.57581b9b167ee95ab991c1a/1553503968989/C344.pdf [Hämtad 2021-11-08]
Markström, E., Kuzman, M. K., Bystedt, A., Sandberg, D., Fredriksson, M. (2018). Swedish architects view of engineered wood products in buildings. Journal of Cleaner production, Volym 181, 33.41.
https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2018.01.216 [Hämtad 2021-11-25]
Markström, E., Kitek Kuzman, M., Bystedt, A., Sandberg, D. (2019): Use of wood products in multi-storey residential buildings: views of Swedish actors and suggested measures for an increased use. Wood Material Science & Engineering, 404-419.
https://doi.org/10.1080/17480272.2019.1600164 [Hämtad 2022-01-18]
Mjörnell, K & Olsson, L (2019). Moisture Safety of Wooden Buildings-Design, Construction and Operation. Journal of Sustainable Architecture and Civil Engineering, Volym 24, 29-35 https://doi.org/10.5755/j01.sace.24.1.23230 [Hämtad 2021-11-11]
Mortesen, A., Tupenaite, L., Naimaviciene, J., Kanapeckiene, L., Amado, M., Hamburg, P., Taylor, R. (2019). Improving Transnational Education in Timber Construction by the Use of Project-Based Learning Approach: As Evaluated by Teachers and Students. Baltic Journal of Real Estate Economics and Construction Management, 7(1):228-244.
https://doi.org/10.2478/bjreecm-2019-0014 [Hämtad 2022-01-06]
Moody, R. & Hernandez, R. (1997). Engineered wood products-A guide for specifiers, designers and users. Madison, WI: PFS Research. Foundation: pp. 1-1–1-39. Chapter 1.
https://www.fpl.fs.fed.us/documnts/pdf1997/moody97a.pdf [Hämtad 2022-01-09]
Muhedin, D., Rash, A., Hamakareem, M. (2016). Sustainable Concrete by Using Fly ash as a Cement Replacement. Geotechnical Engineering Department, Koya University, Koya, Irak.
https://www.researchgate.net/publication/331074846_Sustainable_Concrete_by_Using_F ly_ash_as_a_Cement_Replacement [Hämtad 2022-01-09]
Naturvårdsverket (2019). Sveriges klimatmål och klimatpolitiska
ramverk.https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Sveriges-klimatlag-och-klimatpolitiska-ramverk/
[Hämtad 2021-09-16]
Naturvårdsverket (2021). Kartläggning av plastflöden i byggsektorn (Rapport 6973).
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1579215/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2022-01-05]
Nordman, B. (2020) Miljöbelastning av stadig grund: cement och betong.
https://www.naturochmiljo.fi/lar-dig-mer/perspektiv/cement-och-betong/ [Hämtad 2021-11-29]
Olsson, L (2021). CLT construction without weather protection requires extensive moisture control. Journal of Building Physics, Volym 45(1), 5-35.
https://doi.org/10.1177/1744259121996388 [Hämtad 2021-11-25]
Osvalder, A. (2016). Tyst kunskap och kompetens - Utveckling av metod för att överföra erfarenheter från processtyrning(Energiforsk rapport 2015:199).
https://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/239750/local_239750.pdf [Hämtad 2022-01-19]
Pachego-Torgal, F., Cabeza, L., Labrincha, J., De Magalhaes, A. (2014). Eco-efficient construction and building materials: Life cycle assessment (LCA), eco-labelling and case studies. Woodhead Publishing.
Polanyi, Michael (1967). The Tacit dimension, London: Routledge.
Puitmajaliit (u.å). Sustainable high-rise buildings designed and constructed in timber (HiTimber). https://www.puitmajaliit.ee/our-projects/hitimber [Hämtad 2022-01-18]
Regeringskansliet (2017). En övergripande översyn av byggreglerna.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/02/en-genomgripande-oversyn-av-byggreglerna/ [Hämtad 2022-01-18]
Rehnström, B. & Rehnström, C. (2014). Byggkonstruktioner enligt eurokoderna. Andra upplagan.
RISE (u.å). Fuktsäkert byggande. https://fuktsaker.se/fukt [Hämtad 2021-11-09]
Rönnberg, P (2016). Okunskap stort hinder för fler höga trähus.
https://www.iva.se/publicerat/okunskap-stort-hinder-for-fler-hoga-trahus/ [Hämtad 2021-11-15]
Shaikhutdinova, A.., Safin, R., Voronon, A. (2019). Technologies for Manufacturing of Moisture-Resistant Products from Modified Wood. Materials Science Forum, 945, 281-286.https://doi.org/10.4028/www.scientific.net/MSF.945.281 [Hämtad 2022-01-10]
Siga (u.å). Wetguard 200 SA.
https://www.siga.swiss/se_sv/produkter/wetguard/wetguard-200-sa [Hämtad 2022-01-05]
Silva, D., Narimatsua, A., Puglieria, F., Lahrb, F., Omettoa, A (2013). Urea formaldehyde resin: impacts on the productive life cycle of woodbased panels. Proceedings of the Vth international Conference of the Life Cycle Assessment, CILCA2012.
https://www.researchgate.net/publication/259812239_Urea_formaldehyde_resin_impacts _on_the_productive_life_cycle_of_wood_based_panels [Hämtad 2022-01-19]
Skanska (2021). Växjö station och kommunhus, Växjö. https://www.skanska.se/vart-erbjudande/vara-projekt/255699/Vaxjo-station-och-kommunhus%2C-Vaxjo [Hämtad 2021-11-11]
Skogsindustrierna (2021). EU:s skogsstrategi missar skogsnäringens totala bidrag till grön omställning.
Smith, E.A. (2001) The role of tacit and explicit knowledge in the workplace. Journal of Knowledge Management, Vol. 5 No. 4, pp. 311-321.
https://doi.org/10.1108/13673270110411733 [Hämtad 2021-11-25]
SP Rapport (2007). Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen-Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler. https://www.fuktcentrum.lth.se/fileadmin/fuktcentrum/PDF-filer/Rapporter/SP_Rapport_2007_23.pdf [Hämtad 2021-11-24]
SP Rapport (2008). Acoustics in wooden
buildings.https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:962455/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2021-11-111]
Steen, C. (2019). Nya byggregler ska ge nya möjligheter. Svensk byggtjänst.
https://omvarldsbevakning.byggtjanst.se/artiklar/2019/november/nya-mojligheter-med-nya-byggregler/ [Hämtad 2022-01-04]
Svenska Byggbranschers Utvecklingsfond (2011). Optimerade och standardiserade krav på flerbostadshus. (SBUF 12311. Delrapport A)
Svensk Betong (2018). Betong ger god miljö inomhus.
Svenskt trä (2015). KL-trä framtid med historia. https://www.svenskttra.se/publikationer-start/tidningen-tra/2015-4/kl-tra-framtid-med-historia/ [Hämtad 2021-11-19]
Svenskt Trä (2017a). Om trä. https://www.traguiden.se/om-tra/ [Hämtad 2021-11-19]
Svenskt Trä (2017b). KL-trä som konstruktionsmaterial.
Svenskt trä(2017d). Brandsstatistik för flervåningsträhus. https://www.traguiden.se/om-tra/byggfysik/brandsakerhet/brandstatistik-for-flervanings-trahus/ [Hämtad 2021-11-25]
Svenskt Trä (2020). Att välja trä: en faktaskrift om trä.
https://www.svenskttra.se/siteassets/5-publikationer/pdfer/avt-2020-72ppi.pdf [Hämtad
Surahyo, A. (2019). Concrete construction: Practical problems and Solutions. Springer.
The Guardian (2019). Concrete: The most destructive material on Earth.
https://theguardian.com/cities/2019/feb/25/concrete-the-most-destructive-material-on-earth [Hämtad 2021-11-22]
Tie, T., Mo, K., Putra, A., Loo, S., Alengaram, U., Ling, T. (2020). Sound absorption performance of modified concrete: A review. Journal of Building Engineering. Volume 30, 101219. https://doi.org/10.1016/j.jobe.2020.101219 [Hämtad 2022-01-09]
Valtioneuvosto (2021). EU:s nya skogsstrategi överskrider delvis kommissionens behörighet i skogsfrågor, den totala hållbarheten beaktas dock bättre än i tidigare versioner.
Vasakronan (2019). Byggstart för Magasin x i Uppsala.
https://vasakronan.se/pressklipp/byggstart-for-magasin-x-i-uppsala/ [Hämtad 2021-09-08]
Vasakronan (2021a). Vasakronans Årsredovisning 2020.
https://wwwvasakronanse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2021/05/vasakronan2020_2105.
pdf [Hämtad 2021-09-08]
Vasakronan (2021b). Kort om oss. https://vasakronan.se/om-vasakronan/foretaget/kort-om-oss/ [Hämtad 2021-09-08]
Vasakronan (2021c). Sveriges största kontorshus i trä växer upp i centrala Uppsala.
https://vasakronan.se/projekt/magasin-x/ [Hämtad 2021-11-29]
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [Hämtad 2021-11-08]
White Arkitekter (2022). Nu flyttar White Uppsala in i Magasin X.
https://whitearkitekter.com/se/nyheter/nu-flyttar-white-uppsala-in-i-magasin-x/ [Hämtad 2022-01-18]
Zemaitis, P., Edgaras, L., Aleinikovas, M., Tuomasjukka, D. (2021). Sustainability impact assessment of glue laminated timber and concrete-based building materials production chains – A Lithuanian case study. Journal of Cleaner Production, 321.
https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2021.129005 [Hämtad 2022-01-09]
Zongjin, Li (2011). Advanced concrete technology. 1st edition. John Wiley & Sons, Inc.
10 Bilagor
Bilaga A- Intervjuguide fastighetsbolag, arkitekter, konstruktörer samt leverantörer
1. Vad är din yrkesroll och hur länge har du haft det jobbet?
2. Vad var det största anledningarna till att ert företag ville börja bygga i trä?
3. Vilka projekt håller du på med just nu? Handlar något av projekten om trähus?
4. Vilken inställning har du till att bygga hus i trä?
5. Hur upplever ni era kunders inställning till att bygga hus i trä?
6. Vilka är det största utmaningarna tror du finns med att bygga hus i trä? (Fukt, brand, akustik) Vad finns det för lösningar på de utmaningarna?
7. Vilka begränsningar finns det med att bygga i trä? Hur funkar det med återbruk samt cirkularitet?
8. Vilka fördelar respektive nackdelar tror du att det finns att bygga hus i trä jämfört med betong?
9. Upplever ni att det finns motstånd mot att bygga i trä av entreprenörer, beställare respektive leverantörer? Vilka leverantörer respektive entreprenörer är mest positiva till att bygga i trä?
10. Upplever ni att det finns kunskapsbrister inom träbyggande av höga hus? Isåfall vilka kunskapsbrister finns?
Bilaga B-Intervjuguide andra fastighetsbolag
1. Hur ser ni på att bygga i trä?
2. Varför tycker ni så? (Tycker ni att det för få producenter av material?)
3. Vilka risker samt utmaningar ser ni med att bygga i trä? Vilka lösningar ser ni på de utmaningarna?
4. Hur ser ni på kompetens inom området? På externa konsulter som t.ex. arkitekter, konstruktörer och hos projektledning/projekteringsledning hos entreprenörer inom träbyggande?
5. Finns det kompetensbrist inom den interna organisationen som i kalkyl, projekteringsledning samt projektledning? Har ni funderat på hur ni kan utveckla kompetensen?
6. Tror ni på stomme i trä i era egna projekt i framtiden? Varför? Varför inte? Inom vilket område? Handel/bostäder.
7. Hur tänker ni arbeta för att öka kompetensen inom er egen organisation?
Bilaga 3 -Kodlista
Kodlista
V1: Projektchef Vasakronan
V2: Hållbarhetschef Vasakronan
V3: Affärsutvecklare Vasakronan
V4: Projektchef Vasakronan V5: Projektchef Vasakronan V6: Projektchef Vasakronan
M1: Försäljningschef Martinsons
B1: Träkonstruktör Bjerking
W1: Arkitekt White
W2: Byggnadsingenjör White
W3: Arkitekt White
D1: Arkitekt Fojab
F1: Projektchef Fabege
F2: Projektchef Fabege
E1: Projektledare Wåhlin
C1: Projektledare Castellum
U1: Projektledare Uppsalahem A1: Projektchef Akademiska Hus R1: Fuktansvarig Raksystems R2: Fuktansvarig Raksystems
K1: Akustikansvarig Efterklang
K2: Akustikansvarig Efterklang