Olika åtgärder har vidtagits för att öka validiteten och reliabiliteten i arbetet. För att öka va-liditeten har det under hela arbetets gång funnits ett nära samarbete med handledare på Vol-vo Aero samt produktionstekniker och planerare i svetsavdelningen.
För att öka reliabiliteten har informationen tagits från så många olika källor som möjligt.
Även om många intervjuer har gjorts är det svårt att bedöma tillförlitligheten hos de fakta som kommit fram vid intervjuerna. Som föreslagits i avsnitt 7.5 bör undersökas om det finns belägg för allt som framkommit i intervjuerna. Den teoretiska referensramen bygger på om-fattande teori hämtade ur böcker som behandlar det aktuella problemområdet.
9 Referenser
Litteratur
Andersen, Erling S. och Schwencke, E. (1998). Projektarbete –en vägledning för studenter.
Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-00890-2.
Bell, J. (1999). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-01395-7.
Bergman, B och Klefsjö, B. (2001). Kvalitet - från behov till användning. Lund: Studentlitte-ratur. ISBN: 91-44-01917-3
Björnland, D., Persson, G. och Virum, H. (2003). Logistik för konkurrenskraft. Lund: Liber.
ISBN: 91-47-06491-9
Breyfogle III, Forrest W. och Cupello, James M. och Meadows, Becki. (2001). Managing six sigma. United States of America: John Wiley and Sons, Inc. ISBN:0-471-39673-7
Browne, J, Harhen, J och Shivnan, J. (1996). Production Management Systems. Singapore:
Addison-Wesley Publishing Company Inc-. ISBN: 0-201-42297-2.
Brue, G. (2002). Six Sigma for managers. United States of America: Mc-Graw Hill. ISBN:
0-07-138755-2
Carlzon, J. (1990). Riv pyramiderna. England: Cox & Wyman Ltd. ISBN: 91-0-047256-5 Chowdhury,S. (2003). Design for Six Sigma. Great Britain: Prentice Hall. ISBN: 0 273 66269 4
Eklund, G. och Lund, M. (1998). Den medskapande människan. Västerbotten: Sunnanåför-laget. ISBN: 91-8721006-1.
George, M. (2002). Lean Six Sigma- Combining Six Sigma Quality with Lean Speed. United States of America: McGraw-Hill. ISBN: 0-07-138521-5
Helling, J. (1993). Världsmästarna –En ny generation av tillverkningsföretag. Helsingborg:
Sellin & Partner förlag AB. ISBN: 91-7055-036-0
Herzberg, F., Mausner, B., Snyderman, B. (1992). The motivation to work. United States of America: Transaction Publishers. ISBN: 1-56000-634-X
Holme, I. M. och Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitati-va metoder. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-00211-4
Jirby, S. (1992). Ledarskap för kvalitet och produktivitet. Falköping: Amu-Gruppen. ISBN 91-7952-084-7
Klefsjö, B., Eliasson, H., Kennerfalk, L., Lundbäck, A., Sandström, M. (1999). De sju led-ningsverktygen. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-00607-1.
Krajewski, L. och Ritzman, L. (1999). Operations management –Strategy and analysis.
United States of America: Addison Wesley Publishing Company, Inc. ISBN: 0-201-47431-X Magnusson, K., Kroslinf, D., Bergman, B. (2000). Six Sigma, the Pragmatic Approach.
Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-01637-9
Maslow, A. (1998). Maslow on management. United States of America: John Wiley & Sons, INC. ISBN: 0-471-24780-4
Olhager, J. (2000). Produktionsekonomi. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-00674-8.
Pande, P och Holpp, L. What is Six Sigma? United States of America: McGraw-Hill. ISBN:
0-07-138185-6
Patel, R och Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
ISBN: 91-44-30952-X
Rother, M. och Shook, J. (2001). Lära sig se. Sverige: Hellinggruppen AB. ISBN: 91-974136-1-5
Segerstedt, A. (1999). Logistik med fokus på material- och produktionsstyrning. Malmö: Li-ber. ISBN: 91-47-04390
Senge, P. (2000). Den femte disciplinen, den lärande organisationens konst. Falun: Fakta info direkt. ISBN: 91-7610-212-2
Slack, N., Chambers, S., Harland, C., Harrison, A., Johnston, R. (1998). Operations Mana-gement. China: Pitman Publishing. ISBN: 0-273-62688-4
Storhagen, N. (2000). Materialadministration och logistik. Malmö: Liber AB. ISBN: 91-47-04168-4
Storhagen, N. (1995). Materialadministration och logistik. Malmö: Liber AB. ISBN: 91-47-04168-4
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-00374-9 Rapporter
Storhagen, N. (1993). Management och flödesaktivitet i Japan och Sverige. Linköping: De-partment of management and economics. ISBN: 91-7871-162-2
Wedel, J. (1996) Lead-time reduction in manufacturing –from initiation to realisation. Gö-teborg: Institutionen för Transportteknik. ISBN: 91-7197-316-8
Internt material VAC
Volvo Aero DMAIC – Improvement Process Transactional Tascs
The Volvo Way (2002) Häfte som ger en bild av Volvo AB:s värden, kultur och arbetssätt Websidor
Lars-Göran Hansen, operatör 9250 (EB-svets) Tommy Hansson, operatör 9852
Benny Hansson, operatör 9852 Christian Holmgren, operatör 9852 Hans-Olof Johansson, Volvo PV
Sven-Erik Johansson, planerare 9442 (Värmebehandling) Johan Käll, operatör 9852
David Landgren, veksamhetsutvecklare TEC Esse Lind, operatör 9852
Jan Nyström, operatör 9852 Lena Purjé, planerare 9852
Leif Skoglund, operatör 9444 (Tvätt och penetrant) Helen Svenningsson, operatör 9852 Jan- Erik Åsenblad, operatör 9852
SVTIG 1000 GR PU 900 TVÄ 800 BNC 700 SNC 600 GLA 500 SVTIG 400 SVES 300 TVÄTT 200 START 100 Vecka: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag
REP KON 2100 PROPFL 2000 JPU 1900 PROPFL1 800 HÄVAK1 700 TVÅ 1600 KON 1500 SVTIG 1400 SVTIG 1300 GRPU 1200 KON 1100
Bilaga 1
Bilaga 2
Karta C-Verksataden
Bilaga 3
Karta svetsavdel-ningen
Bilaga 4
Intervjuguide till intervjuer med operatörer i svetsen
Info:
Jag är examensarbetare på Volvo Aero.
Jag kommer inte att nämna vem som sagt vad. Alla intervjuer, helhetsbild.
Berätta om förbättringsarbetet.
Syfte med intervjun.
Namn:
Arbetssituation:
Skulle du kunna beskriva ditt arbete? Hur ser en arbetsdag ut?
Vilken operation arbetar du med?
Trivs du med ditt arbete? Skala 1-10.
Hur mycket vill du bli styrd/bestämma själv? Skala 1-10.
Information/kommunikation:
Hur vet du vad du ska göra varje dag?
Hur väljer du vilken order du ska börja med om det står flera och väntar?
Får du information om när produkterna ska levereras till avdelning 9856?
Får du information om när produkterna ska levereras till extern kund?
Inställning:
Känner du att du kan påverka Volvo Aeros framtid? (Varför/Varför inte)
Vad tycker du om att vi försöker minska väntetiderna så att den totala ledtiden blir kortare och mer stabil?
Tider:
Jag har hämtat tiderna i R/3. Rapporterar du alltid av operationen precis när du är klar?
Hur stämmer tiderna i operationslistan överens med de verkliga tiderna det tar att utföra en operation? Varierar tiderna kraftigt?
Orsaker till väntetid:
Vad tror du att det kan bero på att de längsta väntetiderna finns före operation.
Förslag till förbättringar.
400 (svets) 1000 (svets)
1300 (sätta ihop inner och ytterring) 600(svarv)
Övriga upplysningar
Påvisar vilken kompetens som finns inom svetsavdelningen.
Moment Antal som arbetar med resp. moment
Manuell svets 11
Maskinsvets 6
Robotsvets 4
Kontroll 2
Fogberedning av skenor 2
Förråd 1
Bilaga 6
Intervjuguide övriga avdelningar i svetsflödet
Frågor planerare/chef. Namn:
Allmänt
Vilka öppettider har ni i avdelningen?
Vilka korsande flöden finns i er avdelning?
Har ni en planerare? Om inte vem planerar?
Använder ni beläggningskörningarna som grund till resursplaneringen?
Hur prioriterar ni?
Angående avd 9852
Vilka operationer kör ni åt avd 9852?
Hur uppfattar ni avdelning 9852 som kund?
Får ni tillräcklig information från 9852?
Hur långt innan vet ni att ni kommer att få en produkt?
Meddelar ni 9852 när produkten kommer att vara klar?
Får ni produkterna i batcher? Om hur många?
Skickar ni tillbaka produkterna i batcher?
Batchkör ni? Om ja, varför?
Ungefär hur lång op tid har ni?
Ungefärlig ställtid?
Ungefärlig total ledtid? Väntetider före samt efter operationen?
Bilaga 7
Tabell som visar vilka olika skiftformer som finns i de olika avdelningarna.
Dagtid:
Måndag-fredag 7-16.
2-skift:
Måndag-torsdag 6-22.30.
Fredag 6-14.
4-skift:
Måndag till torsdag dygnet runt . Fredag 06-18.
Lördag 06-18.
Söndag 06-18 samt från 23.
Penetrant-skift:
Måndag-torsdag dygnet runt.
Stängt fredag kl. 14-söndag kl. 20.
Norgeskift:
Ej nätter mellan 02 och 06.
Ej 02 lördag-16 söndag.
EB-skift:
Måndag-lördag 6-18.
Söndag stängt.
Dagtid 2-skift 4-skift Penetrant-skift
Norge-skift EB-skift
Kontroll
Gradning
9854
Maskiner
Tvätt Penetrant
9444
Röntgen
9250 EB-svets
9442 Värme
9852 Svets
Bilaga 8
9854 Innerring och ytterring V2500 Innerring och ytterring PW2000 Skivor från X-verkstaden Housing
Svetskompletten
9444 (Tvätt, pen, rönt) Alla produkter som går i C-verkstaden samt vissa detaljer från andra verkstäder.
9250 (EB-svets) PW2000 Frame
9442 (Värme) Servar hela Volvo Aero. Kör mer än 100 olika detaljer.
Bilaga 9
Beskriver vilka olika produktflöden olika avdelningar har.
Intervjuguide planerare i avdelning 9852 Arbetssituation:
Skulle du kunna beskriva ditt arbete? Hur ser en arbetsdag ut? Vilka arbetsuppgifter har du?
Hur mycket bestämmer du angående när ordrar ska startas? Hur vet du när du ska starta upp en order? Får du direktioner gällande sådant från din chef?
Trivs du med ditt arbete? Skala 1-10.
Hur bemöts du av svetsarna?
Vad är svårt med att vara planerare?
Hinner ni med allt ni ska göra i avdelningen?
Hur prioriterar ni i avdelningen? Prioriteringsregler?
Vilken operation i avdelningen är en flaskhals? (Kan bero på personal eller maskin) Robo-ten?
Hur får du information om vad som ska göras i avdelningen? Av vem? Hur?
Får du information om när produkterna ska levereras till 9856? Av vem? Hur?
Får du information om när produkten ska levereras till extern kund? Av vem? Hur?
Är det du som ger svetsarna information om vad de ska jobba med? Hur får de den informa-tionen?
Berätta om tavelmöten!
Är det du som bestämmer när ordrar ska startas upp?
Tycker du att boxarna fungerar bra? Fördelar/nackdelar?
Skulle ni i svetsen kunna ge de ”yttre avdelningarna” information om när de ska få produk-terna? Dag/timme?
Känner du att du kan påverka Volvo Aeros framtid? (Varför/Varför inte) Varför tycker du att det är viktigt att vi försöker minska väntetiderna?
Bilaga 10
Yttre avdelningar
Hur sköter sig EB? Skulle det löna sig att köra en och en där? Ungefärlig ledtid? Får ni reda på när ni ska få tillbaka grejerna? Får de information om när de ska få grejerna?
Hur sköter sig Penetrant/Tvätt? Ungefärlig ledtid? Får ni reda på när ni ska få tillbaka gre-jerna? Får de information om när de ska få gregre-jerna?
Hur sköter sig värme? Ungefärlig ledtid? Får ni reda på när ni ska få tillbaka grejerna? Får de information om när de ska få grejerna?
Hur sköter sig 9854? Ungefärlig ledtid? Får ni reda på när ni ska få tillbaka grejerna? Får de information om när de ska få grejerna?
Hur mycket kommunikation har du med de andra planerarna?
Lönar det sig att tjata för att få igenom grejerna fort?
Vad tror du att det kan bero på att de längsta väntetiderna finns före operation.
Förslag till förbättringar.
400 (svets) 1000 (svets)
1300 (sätta ihop inner och ytterring) 600(svarv)
700
Övriga upplysningar Bilaga 10
Intervjuguide produktplanerare Tillverkningsprogrammen
Hur går du till väga för att skapa tillverkningsprogrammen. Från vem får du din information?
MRP
Kan du berätta om hur du använder MRP Kontroll
Hur stor kontroll har du över avdelningarna?
Vad innebär det att du ”släpper en order”?
Gör du det på varje avdelning?
Bestämmer du när ordrarna ska göras? Eller bara antal/vecka?
Kommunikation/information
Har du möten med de andra planerare?
Hur får de olika avdelningarna informationen?
Finns det några kommunikationsproblem inom TEC-flödet?
Beställning
När beställer ni hem nya produkter? Ingående material? (Beställningspunkt?) Beställer du från Balken?
Kvalitetsproblem
Hur ofta blir det kvalitetsproblem på produkterna? Vad händer med dem då?
Inställning
Tycker du att planeringen fungerar bra?
Vad tycker du att du får för gensvar från planerare, chefer och andra?
Gillar du ditt jobb?
Vad är jobbigt, tråkigt med ditt jobb?
Prognoser
Vem gör prognoserna?
Brukar dessa stämma?
Leverans och lager
Läggs produkterna på lager när de är klara?
Skickas de iväg två och två?
Har ni säkerhetslager? Behövs det?
Behövs det buffertar mellan de olika avdelningarna?
Flaskhals
Finns det någon flaskhals i flödet?
Kanban
Tror du att det skulle fungera att köra Kanban här?
Väntetider
Har du några förslag på vad som kan göras för att minska väntetiderna?
Bilaga 12
Fiskbensdiagram
Förklaring till drilldown PW2000
Op. Rutnr. Text Förklaring
1.1 Batchning i EB-svets av alla operationer (får väntan på andra batcher)
EB-svetsen är en svets som tillhör en annan avdelning och i EB-svetsen körs flera olika produkter. Dessa körs i bat-cher vilket innebär att de körs flera produkter av samma slag i rad innan omställning sker för att köra annan produkt. Detta innebär att det kan bli långa väntetider för att en hel batch körs klart innan svetsning av en annan slags produkt påbörjas. Detta ska un-dersökas noggrannare men gruppen tror att det är bättre att köra en och en.
En i början av veckan och en i slutet.
Detta på grund av att operation 400 har en väldigt lång operationstid, 10 tim-mar.
1.1.1 Motstånd till att ställa om för nya op
Vissa operatörer verkar känna ett mot-stånd att ställa om. EB-svetsen har i dagsläget inte full beläggning. Det uppskattas att det finns tid att ställa om för nya operationer men det kräver mer arbete.
1.1.1.1 Byta fixtur +Ändra vinkelin-ställning på vagn
Byta fixtur samt ändra vinkelställning-en på vagnvinkelställning-en är de omställningar som måste göras för att köra PW2000.
300
Denna operation körs i avdelning 9250 och är en speciell typ av svets.
1.1.1.2 Hydraulkolv för inställning av vinkel i behov av rep.
(TEC)
Hydraulkolven är i behov av reparation och man menar att den slits mer då om-ställning sker ofta.
(Dyr investering) 2.1 Batchkör veckobehov i
ope-ration 400.
Detta bör utredas ytterligare. Det finns indikationer på att detta sker, dvs de två PW2000 som tillverkas varje vecka körs oftast direkt efter varandra för att slippa omställningar.
2.1.1 Bästa mix i workcenter är
okänd Det är tre olika operationer som utförs i workcentret.
2.1.2 Vill inte ställa om för annan op.
Vissa operatörer känner motstånd till att ställa om till nya operationer.
2.2 Op. 300 kan utföras under helger
Personalen i EB-svetsen där operation 300 körs jobbar helger till skillnad från personalen i avdelning 9852.
2.2.1 Olika skiftformer i avd 9250 och 9852
Se ovan (2.2) 3.1 Konkurrens med andra
pro-gram i ugn 7, (9, 10)
Det är flera olika produkter som körs i dessa ugnar.
3.1.1 Följs övergripande priorite-ringslista?
3.1.2 Akustisk planering (telefon) Detta innebär att planeraren på avdel-ning 9852 har daglig kontakt med pla-neraren i värmebehandlingen (där ope-ration 500 sker).
3.2 Batchning 2 och 2. Den 1:a inväntar nr 2.
I operation 500 körs PW2000 ibland två och två. Detta är ekonomiskt för-svarbart men får till följd att den ena detaljen får invänta den andra.
4.1 Batchkörning av samtliga op i 9854. Väntar när andra batcher körs.
Det verkar som om inställningen till att köra batch varierar kraftigt mellan oli-ka avdelningar. I avdelning 9854 körs det mesta i batcher och PW2000 får vänta medan andra batcher körs. In-ställning till batchkörning bör utredas inom hela TEC-flödet. Samsyn måste skapas.
4.1.1 Skivor stödkörs bl.a. i WC 9566 (Pensotti)
Dessa skivor körs i samma maskin som op 600 körs i.
4.2 Pensotti är singelmaskin.
Op. går inte att köra i andra maskiner.
Pensottin är en svarvmaskin i avdel-ning 9854.
4.2.1 Personalbrist i WC 9566 Pensotti
Eventuellt behövs flexutbildning.
4.3 För kort framförhållning om 9852:s behov.
Planeraren i avdelning 9854 menar att de inte får information om behovet från 9852 i tillräckligt god tid.
4.3.1 Bristande samplanering Eventuellt behövs samplanering mellan avdelning 9852 och 9854. Det finns ett behov. Frågan utreds.
600
Denna operation är en svarvning som körs i av-delning 9854.
4.4 Ingen information på avd 9854:s planeringstavla för 321410:s op
Varje avdelning har sin egen plane-ringstavla. På avdelning 9854:s tavla finns ingen information om avdelning 9852:s produkter.
5.1 Batchkörning av samtliga op i 9854. Väntar när andra batcher körs. Hela veckobehovet batchkörs.
Se 4.1
5.1.1 Konkurrens med innerringar
i DM80 (WC 9582 ) Samma maskin används.
700
Denna operation är en fräsning som körs i av-delning 9854.
5.2 Ingen information på avd 9854:s planeringstavla för 321410:s op.
Se 4.4
6.1 Väntar i förråd
(Detalj osynlig). Detaljen väntar i förråd mellan opera-tion 900 och 1000.
6.1.1 För många uppstarter (för
stort PIA). Då för många ordrar startas upp blev de ofta stående före operation 1000.
Detta har blivit bättre.
6.1.1.1 Styrning efter Produktions-förutsättningar (batchning) – inte efter kundbehov/TVP.
Produktionen styrs efter produktions-förutsättningar, det vill säga bla. batch-ning, operatörer används i andra workc. och ev ”slumpvis” taktning av operationerna i workc.
6.2 Operationerna i workc. 9537
taktas inte idealt. Med taktning menas i vilken sekvens detaljerna körs. Works. 9537 är det workcenter där op 400 och 1000 körs.
1000
Denna operation är en maskinsvets som körs i den egna avdelningen, 9852.
6.2.1 Prioritering av op 400 Operation 400 går också i svetsmaski-nen och är högre prioriterad än opera-tion 1000.
6.2.1.1 Op 400 batchkörs Operation 400 tar ca 10 timmar och körs ofta i en serie av två. Detta kan innebära en lång väntetid för operation 1000.
6.3 Operatörer används i andra workc.
De operatörer som ska köra op. 1000 hjälper även till att köra andra opera-tioner.
6.3.1 Prioritering av bemanning op 1300, Antle, Trent, V2500 (stöd)
Personalen prioriteras till andra opera-tioner.
6.3.2.1 Kompetens-flexibilitet Kompetens-flexibilitet bör förbättras.
6.3.2.2 Otydligt vem gör vad Det finns inga utstakade roller.
6.4 Materialbrist Housingar
(321424).
Housingen är en ingående detalj till TEC PW2000.
6.4.1 Låg servicenivå ATP. ATP är en underleverantör till VAC.
6.5 Materialbrist skenor. Skenorna är en del av detaljen PW2000.
6.5.1 Låg servicenivå Birken. Birken är en underleverantör till VAC.
6.5.2 Startar inte op 1000 fastän vi hade kunnat.
Detta hör ihop med ruta 6.1.1. Detaljen blir stående före operation 1000 trots att det finns möjlighet att arbeta med den. putsning och gradning körs batchning.
6.6.1 Op 300 – 500. Se föregåen-de Drill – Downs.
7.1 Personalbrist och konkur-rens med andra operationer.
7.1.1 Lägre prioritering än V2500
och TRENT V2500 och TRENT är andra produkter som körs i svetsavdelningen.
7.1.2 Brist på operatörer i op 1300 7.1.2.1 Operationen kan inte utföras
av alla operatörer.
Vissa operatörer kan köra väldigt många olika operationer medan andra har smalare kompetens.
7.2 Materialbrist
7.2.1 Ytterring Assey 321390 Ytterring Assey är den bearbetade yt-terringen.
7.2.1.1 321375 Ytterring Ytterringen är den yttre ringen på de-taljen PW2000. Denna köps.
1300
Denna operation är en manuell svets som körs i den egna avdelningen, 9852.
7.2.1.2 Personalbrist pga
priorite-ring och kompetens. Prioriteringsbeslut och bristande kom-petens leder till personalbrist.
Mix i workcenter
9537 20030508 V:00321410 400
9537 20030509 V:00321410 400
9537 20030509 V:00321410 1000 32,4
9537 20030512 V:00321390 400
9537 20030512 V:00321410 1000
9537 20030513 V:00321390 400
9537 20030514 V:00321410 1000
9537 20030514 V:00321390 400
9537 20030516 V:00321410 1000 18,7
9537 20030519 V:00321390 400
9537 20030520 V:00321410 400
9537 20030520 V:00321410 400
9537 20030520 V:00321390 400
9537 20030521 V:00321390 400
9537 20030521 V:00321410 1000
9537 20030523 V:00321410 400
9537 20030523 V:00321410 1000 46,3
9537 20030527 V:00321410 1000
9537 20030528 V:00321410 400 13,5
Förslag layout planeringstavla
Planeringstavala svetsavdelningen
Trent Op
Detaljnummer Bild
Avvikande
Ytterring Operation 100 200 300 400 500
321390 Bild
Avvikande
PW2000 Operation 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 2100 321410 Ordernummer
Ordernummer Ordernummer Ordernummer Ordernummer Ordernummer Ordernummer Ordernummer Avvikande (Rep)
Mål-PIA/box Antal Antal Antal Antal
Ansvariga Ansvariga Ansvariga Ansvariga
V2500 Op
304908
Avvikande
Crib (Utslagna) Inforuta Vecka Ordernr. Tid Att leverera
Ögonblicksbild på hur planeringstavlan kan se ut. Datumen måste planeras noggrant av insatt planerare.
Bild över hur planeringstavlan ser ut i dagsläget