• No results found

5.3 I NTERVJUER

5.3.1 Operatörer och kontrollanter i avdelning 9852

Samtliga operatörer och kontrollanter i avdelning 9852 (svetsavdelningen) har intervjuats.

18 intervjuer gjordes och personerna är fördelade på de två olika skift som finns i svetsav-delningen. En intervjuguide gjordes som efter den första pilotintervjun ändrades något. Se bilaga 5. Alla intervjuer gjordes avskilt i svetsavdelningen. Detta därför att de intervjuade skulle känna sig trygga i miljön. Vissa av frågorna var av sådan art att det var viktigt att det inte fanns några åhörare vid intervjuerna. Alla intervjuer skedde med en person åt gången och förutom svaret på frågorna kändes sinnesstämningen av. Ingen bandspelare användes, istället togs anteckningar och så snart intervjun var avslutad skrevs alla data ner. Nedan är de data som framkom vid intervjuerna sammanställt. Materialet är uppdelat i de olika avsnitten:

Arbetsmoment, trivsel, information och kommunikation, inställning, tider och SAP/R3, or-saker till väntetider enligt de intervjuade samt övriga observationer.

Arbetsmoment

De arbetsuppgifter som finns i 9852 är framför allt svetsning. Det rör sig om maskinell svets, manuell svets samt robotsvets. Dessutom finns det en förrådsansvarig samt en planerare (planeraren har intervjuats enskilt). Det jobbar två kontrollanter i svetsen. För att mer speci-ficerat se fördelningen, se bilaga 6.

Trivsel

Svaren på frågan ”Hur trivs du med ditt arbete?” fördelades på följande sätt. Skalan är från 1 till 10 där 10 betyder att personen som svarat trivs mycket bra på arbetet.

Tabell 5:1. Beskriver trivseln på avdelningen.

I ett fåtal fall angavs två siffror (exempelvis 6-7). I dessa fall har den lägre siffran angetts.

Det här måste ses som ett relativt positivt resultat. Alla har svarat över siffran 5. I de fall kommentarer har givits sades att det är roligare när det är mycket att göra samt att arbetet ibland är enformigt.

Viljan att vara med och planera arbetet i avdelningen varierar kraftigt. Det verkade svårt att få fram en siffra på detta och frågan tolkades nog på olika sätt. Generellt kan sägas att de vill sköta sitt eget arbete själva men tycker att det är bra att någon med överblick planerar.

Siffra (på skala 1-10) Antal som svarade respektive siffra

1 0

2 0

3 0

4 0

5 0

6 4

7 6

8 4

9 2

10 1

Ej svar 1

Information och kommunikation

På frågan ”Hur vet du vad du ska göra varje dag?” gavs följande svar med följande fre-kvens.

Tabell 5:2. Beskriver hur operatörerna vet vad de ska göra.

Om det står flera ordrar och väntar väljer de flesta operatörer att börja med den med lägst ordernummer. Andra svar som gavs på frågan ”Hur väljer du vilken du ska börja med om det står flera och väntar?” var:

• Tar den det är mest bråttom med.

• Det är andra som bestämmer det.

• Den som varit svetsad längst tid eftersom svetsen ska värmebehandlas så snart som möjligt.

• Tar bara tar en.

• Tittar på veckomålen och använder sunt förnuft.

• Tittar i vilka operationer det inte finns något att göra.

• Tar den som står bäst till.

På frågan ”Får du information om när produkten ska levereras till 9856 (nästa avdelning, 9852:s kund)?” svarade 11 stycken ja. Hur de fick reda på detta angavs följande:

• Genom möten

• Genom planeringstavlan

• Genom planerare

7 stycken svarade att de inte får information om när produkten ska levereras till 9856.

På frågan ”Får du information om när produkten ska levereras till extern kund?” svarade 9 stycken nej och 9 stycken ja.

Hur info. fås om vad som ska göras Frekvens

Ser vad som står framme 6

Ser på tavlan 4

Överblick 4

Planerare säger till 3

Tar över från tidigare skift 3 Bestämmer tillsammans med skiftkompisar 3

Tittar på veckomålen 1

Inställning

På frågan ”Känner du att du kan påverka Volvo Aeros framtid?” svarade 13 stycken nej och 5 stycken ja. De som svarade ja gav följande kommentarer:

• Genom förbättringsarbeten.

• Alla medarbetare bidrar till det stora hela.

• Genom att jag är duktig på det jag gör.

• Allt jobb som görs inom Volvo Aero är viktigt. Jag känner ansvar.

• Genom att sänka tider.

De som svarade nej gav följande kommentarer:

• Vi är för beroende av våra kunder.

• Det är för toppstyrt.

• Jag gör vad jag blir tillsagd att göra.

På frågan ”Vad tycker du om att vi försöker minska väntetiderna så att ledtiden blir korta-re?” gav alla utom en person, som svarade att han inte är insatt, ett positivt svar. Följande kommentarer gavs:

• Bra att få ett jämnare flöde.

• Bra att det koncentreras på väntetider.

• Ett måste för att vi ska få ett effektivare flöde.

• Företaget måste börja tjäna pengar.

• Produkterna står för länge.

• Kunderna kräver det.

• Mycket beror på andra avdelningar och sjukdom.

• Har alltid pågått men det blir ändå bara sämre.

• Det är där de långa tiderna finns.

• Vi slipper att allt ska göras på fredag.

• Det är väntetiden som är boven i dramat.

Tider och SAP/R3

De flesta svarade att de rapporterar in i SAP/R3 att operationen är avslutad i princip direkt när de är klara. En person svarade att det är andra som sköter inrapporteringen i SAP/R3 och en person svarade att det kan dröja en timme.

Det finns en rekommenderad tid på vad operationerna ska ta. På frågan ”Hur stämmer tider-na i operationslistan överens med de verkliga tidertider-na att utföra en operation?” varierade svaren kraftigt. 7 stycken svarade att de stämmer bra. 8 stycken svarade att det tar längre tid i verkligheten än vad det står på listan, 2 stycken svarade att det tar kortare tid än vad som är angivet på listan och 1 person hade ingen åsikt.

Av dem som sa att det stämmer väl överens hade de flesta förbehållet om inget strular. Då tar det längre tid än tiden som står på listan. De flesta rapporterar den verkliga tiden det tar att utföra operationen men några sa att de rapporterar vad som står på listan. Detta gällde de

två som sa att det tar kortare tid i verkligheten. Det förekommer även att det skrivs den tid som det står på listan trots att det tar längre tid i verkligheten. Detta görs för att inte verka dålig. Det kan ibland vara svårt att veta den verkliga tiden det tagit om någon börjar på en operation ena dagen och någon annan fortsätter nästa dag.

Orsaker till väntetid enligt intervjuade

Dessa frågor koncentrerades på de operationer som hade störst bidragande orsak till långa ledtider i den första mätningen (2002-12-01 till 2003-03-31).

Allmänna orsaker till lång väntetid:

• Alla som är utanför avdelningen bidrar till att väntetiderna förlängs. De måste sköta sig bättre.

• Materialbrist.

• PW2000 blir ibland bortprioriterad.

• Olika maskintider kan bidra till ojämnt flöde.

• Olika skiftformer kan bidra till ojämnt flöde.

• För många ordrar startas upp.

• Detaljen står för länge i förråd.

Väntetider före operation 1000:

• Detaljen står och väntar i förråd. Om inte produkten står framme vet inte operatören om att det ska göras.

• Efterfrågan har gått ner och ordern stannar alltid vid operation 1000.

• För många ordrar startas upp.

• Prioriteringsfråga.

• Materialbrist.

• Alla detaljer kommer dit på en gång för att serviceavdelningarna batchkör.

Väntetider före operation 1300:

• För lite personal.

• PW2000TEC bortprioriterad.

• Alla operatörer är inte flexibla så att de kan jobba var som helst.

• Innerringen står och väntar in ytterringen.

• Operationen prioriteras inte. Det är inte alltid någon som jobbar där. Då det är dåligt med folk får man avsluta och gå till en annan operation.

Väntetider före operation 400:

• Fattas ingående material.

• Batchar i EB-svetsen.

• EB-svetsen håller kvar detaljen.

• Ibland måste justeringar göras då vi fått tillbaka detaljen från EB-svetsen.

Operation 500 och 700 var svåra att få några svar på eftersom dessa operationer sker i andra avdelningar. Dessutom var det bara ett fåtal ordrar som hade lång väntetid vid dessa opera-tioner.

Övriga kommentarer från svetsarna

• Det är inte roligt att jobba över och sedan se att detaljen ändå står någonstans. Allt är avdelningsorienterat, det är bara det vi får ut ur avdelningen som räknas.

• Det är vanligt med fel person på fel plats.

• Jag kommer hit och sköter mitt jobb. Är inte insatt i det stora hela. Om jag tar egna initiativ blir det bara fel.

• PW2000TEC är sårbar eftersom vi gör så få detaljer.

• Det finns för många tjänstemän.

• Planerarna är ansvariga för ledtiderna.

• Målen fokuseras hela tiden på det som går ut, inte på vad vi gör inne i svetsen. Det pågår hela tiden en klappjakt på tider.

• De andra avdelningarna i svetsflödet måste sköta sig bättre.

• Andra avdelningar håller på detaljerna.

• Det går inte att göra Volvo Aero mer effektivt.

Övriga observationer

Intrycket var att 11 stycken av de 18 intervjuade är intresserade av vad som händer i svetsen, har ett högt engagemang och en övergripande koll medan de resterande 7 stycken känner en-gagemang runt sin egen uppgift men inte kring det övergripande arbetet.

Related documents