Inom vetenskapen finns det, enligt Thurèn (1991), två huvudinriktningar; positivismen och hermeneutiken. Positivismen, som har sitt ursprung inom naturvetenskapen, menar att vi endast har två källor till kunskap, det vi kan iaktta och det vi kan räkna ut. Hermeneutiken har en humanistisk inriktning och bygger på att vi människor förstår andra människor. Hermeneutiken lägger enligt Liedman (2004) tyngdpunkten på förståelsen och tolkningen. ”Förklaring och förståelse kan stödja varandra; men forskningsprocessens mål är förståelsen” (Liedman, 2004, s 141). Ett centralt begrepp inom her- meneutiken är den hermeneutiska cirkeln. Genom att forskaren i sitt arbete hela tiden växlar mellan att se helheten och delarna i förhållande till var- andra, ökar förmågan till förståelse för respondentens livsvärld (Kvale, 1997). De metoder som finns för datainsamling bygger på någon av dessa båda huvudinriktningar. Patel & Davidsson (2003) menar att i den samtida debatten mellan dessa båda inriktningar, får positivismen representera de kvantitativa metoderna där det gäller att kvantifiera och statistiskt behandla fakta. Hermeneutiken utgör då det kvalitativa förståelse- och tolkningssy- stem som inte på samma sätt är mätbart.
5.2 Metodval
Då syftet med vår undersökning är att förstå hur ett antal elevassistenter upplever sin yrkesroll valde vi att genomföra vår undersökning med en hermeneutisk ansats.
Inledningsvis resonerade vi kring för- och nackdelar med tre olika un- dersökningsmetoder; intervju, enkät eller fallstudie. En enkät kan vara av både kvalitativ och kvantitativ natur. En fördel med enkäten är att den kan nå ut till många och därmed ge en högre generaliserbarhet än ett litet antal intervjuer. Till nackdelarna med enkäten hör att det inte går att ställa följd- frågor och att det är omöjligt att avläsa respondentens kroppsspråk. Då vi är intresserade av elevassistenternas eget perspektiv kändes det mycket ange- läget att få möta våra respondenter och att få möjlighet att tränga djupare in i deras situation och därför kom vi att välja bort enkäten som metod.
En fallstudie, innebär enligt Patel & Davidson (2003), att vi studerar en mindre avgränsad grupp. Det kan vara en individ, en grupp, en organisation eller en situation. Merriam (1994) menar att undersökaren kan, genom att koncentrera sig på en enda företeelse, belysa samspelet mellan viktiga fak- torer som kännetecknar företeelsen i fråga. Vi kom att välja bort fallstudien som metod då vi upplevde att integritetsfrågan var svår att hantera och vi var alltför orutinerade i rollen som observatörer. Dessutom finns det enligt
Merriam (1994) inte några riktigt klara riktlinjer för hur slutrapporten ska utformas och analyseras.
Som metod kom vi därför att välja den kvalitativa halvstrukturerade djupintervjun. Syftet med den kvalitativa forskningsintervjun är enligt Kva- le (1997) ”att erhålla beskrivningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna fenomenens mening” (Kvale, 1997, s 35). Den intervju- ades egna upplevelser och förhållningssätt måste både kunna beskrivas och förstås. Kvale tydliggör (s 35) tolv aspekter hos den kvalitativa forsk- ningsmetoden. Följande aspekter anser vi överensstämmer särskilt väl med ambitionerna för våra intervjuer:
Livsvärld. Med våra intervjuer avser vi att genom samtal med elevassi- stenten kring ett gemensamt intresse, få möjlighet att beskriva och förstå hur elevassistenterna upplever och förhåller sig till sin yrkesroll.
Mening. Det gäller för oss som intervjuare att förstå innebörden av vad respondenten säger. Hänsyn måste tas inte bara till det som sägs utan även till det som sägs ”mellan raderna”. Genom spegling kan vi sända budskapet tillbaka till respondenten för att få bekräftelse på att vår tolkning är riktig.
Det kvalitativa. Vår avsikt med intervjuerna är att öka vår förståelse för elevassistenternas livsvärld genom få ta del av deras nyanserade beskriv- ningar. Förståelsen för den enskilda elevassistentens upplevelse ska inte ses i förhållande till antalet genomförda observationer.
Det specifika. Vi efterfrågar inte allmänna åsikter utan vill få förståelse för och exempel på hur elevassistenten upplever sin roll och sina arbets- uppgifter i relation till sin omgivning.
Fokusering. Vi har valt att göra en halvstrukturerad intervju med foku- sering på vissa teman som vi bedömer relevanta för att ge oss förståelse för elevassistentens egen upplevelse av sin yrkesroll.
Mellanmänsklig relation. Insikten om, och hänsynstagandet till de mel- lanmänskliga relationerna i intervjusituationen, är betydelsefulla för oss i rollen som intervjuare. Det gäller att skapa en förtroendefull intervjusitua- tion och visa att vi har förståelse för respondentens situation.
Valet att genomföra en halvstrukturerad intervju gav oss möjlighet att med hjälp av en i förväg uppgjord checklista ställa våra frågor i den ord- ning som föll sig naturligast. Vi kunde också följa upp våra respondenters svar med lämpliga följdfrågor för att tränga djupare in i respondentens upp- levda situation. Ytterligare en fördel var att vi kunde ta hänsyn till respon- dentens kroppsspråk och pauser när vi formulerade våra följdfrågor. Det gav oss också tillfälle att följa upp nya idéer, samt att spegla respondentens
5.3 Pilotstudie
Inledningsvis genomförde vi en pilotstudie som gav oss möjlighet att kon- trollera att våra frågor var tydligt formulerade. Pilotstudien blev också ett välbehövt träningstillfälle för att göra oss tryggare i vår roll som intervjuare samt gav oss ett underlag att bedöma om den utlovade tidsramen på en timma höll. Samtidigt använde vi tillfället till att undersöka hur responden- ten själv upplevde intervjusituationen och om det fanns ytterligare fråge- områden som vi inte beaktat.
Med hänsyn till vad som framkom i pilotstudien förtydligade vi däref- ter några av frågeställningarna, minimerade antalet ja- och nej-frågor samt kompletterade med ytterligare frågor som visat sig vara relevanta. Genom att lyssna på inspelningen av pilotintervjun och diskutera med varandra fick vi en fingervisning om vår egen roll som intervjuare. Detta ledde så små- ningom till att vi blev allt mera skickliga på att vänta in vår respondent och tona ner vår egen roll i intervjusituationen.