En person som är bosatt i ett medlemsland och som varit omfattad endast av typ A-lagstiftning i minst två länder kan ansöka om en invaliditetsförmån hos den institution i det land vars lagstiftning han eller hon var omfattad av vid tidpunkten för försäkringsfallet. Personen kan också välja att lämna in ansökan hos institutionen i bosättningslandet. I det fallet ska denna
institution skicka ansökan till det först nämnda landet och ange vilken dag ansökan kom in. Dagen för inlämning av ansökan gäller som inlämningsdag hos alla berörda institutioner. (artikel 45.1 och 45.5 i förordning 987/2009) Institutionen i det land vars lagstiftning den sökande var omfattad av vid tidpunkten för försäkringsfallet kan om det behövs begära ett intyg om
enligt ett annat medlemslands lagstiftning måste beaktas för att villkoren i den behöriga staten ska uppfyllas.
5.2.1 Ansökan om invaliditetsförmåner när sökanden är bosatt i Sverige
Om Försäkringskassan bedömer att en person var försäkrad i Sverige vid tidpunkten för försäkringsfallet, ska Försäkringskassan inte inleda ett ansökningsförfarande med det andra medlemslandet, om det endast kan bli aktuellt att bevilja inkomstrelaterad ersättning (artikel 44.2 i förordning 883/2004). Den inkomstrelaterade sjukersättningen är av typ A-lagstiftning och en person som enbart omfattats av typ A-lagstiftning i en eller flera medlemsländer har bara rätt till ersättning från landet där han var försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet.
Försäkringskassan ska alltså inte skicka en ansökan till berörda medlems-länder, om handläggaren bedömer att storleken på den inkomstrelaterade ersättningen blir högre än personens garantinivå. Men om det blir aktuellt att även bevilja en garantiersättning ska Försäkringskassan inleda ett ansökningsförfarande med det andra medlemslandet enligt det förfarande som gäller enligt artikel 45.4 i förordning 987/2009, se vidare avsnitt nedan.
5.3 Allmänt om ansökan om invaliditetsförmån vid beräkning enligt kapitel 5 i förordning 883/2004 En person som är bosatt i ett medlemsland ska lämna sin ansökan om invalidpension till institutionen i bosättningslandet. Har personen inte varit omfattad av lagstiftningen i bosättningslandet ska institutionen vidare-befordra ansökan till institutionen i det medlemsland vars lagstiftning sökanden senast omfattats av. Om sökanden inte är bosatt i ett medlemsland skickar sökanden sin ansökan till institutionen i det medlemsland vars lagstiftning han eller hon senast omfattades av. (Artikel 45.4 i förordning 987/2009)
5.3.1 Kontaktinstitutionens ansvar
Om den sökande är bosatt i Sverige och har omfattats av svensk lagstiftning är det Försäkringskassan i Sverige som är kontaktinstitution. Om den sökan-de inte har varit omfattad av lagstiftningen i Sverige är kontaktinstitutionen i stället institutionen i det medlemsland var lagstiftning han eller hon senast har varit omfattad av.
Kontaktinstitutionen ska bland annat främja utbytet av uppgifter mellan de berörda institutionerna, och ska utan dröjsmål vidarebefordra ansökan om ersättning och andra tillgängliga handlingar till alla berörda institutioner.
Det är kontaktinstitutionens regler som avgör hur ansökningsförfarandet ska gå till. (Artikel 46.1, och 47.1 och 47.4 i förordning 987/2009)
5.3.2 Ansökningsdatum
En ansökan om motsvarande förmån som lämnas in till institutionen i ett medlemsland ska avse en ansökan om förmån i alla medlemsländer vars lagstiftning sökanden har varit omfattad av (artikel 50 i förordning
883/2004). Det innebär att en ansökan om sjukersättning som lämnas in hos Försäkringskassan ska anses avse även ansökan om exempelvis tysk invalid-pension när den sökande har omfattats av den tyska lagstiftningen. När Försäkringskassan är kontaktinstitution måste Försäkringskassan därför alltid på ansökan ange datum för när ansökan gjordes. Detta datum räknas nämligen som ansökningsdatum även hos institutionerna i de andra berörda medlemsstaterna (artikel 45.5 i förordning 987/2009).
Det ska observeras att respektive medlemsland sedan kan bevilja ersättning för tid före eller efter ansökningsdatumet. Det beror på när en person uppfyller förutsättningarna för att beviljas en förmån enligt nationell lag-stiftning med hänsyn till ansökningsdatumet. Svensk sjukersättning och aktivitetsersättning kan beviljas tidigast från tre månader före
ansökningsmånaden (33 kap. 14 § SFB).
Om sökande inte meddelar att han eller hon har varit anställd eller bosatt i andra medlemsländer räknas inte datumet för ansökan som ansöknings-datum hos alla berörda institutioner. Om den sökande kompletterar sin ursprungliga ansökan blir datumet för komplettering ansökningsdatum i de berörda institutionerna. Även vid en ny ansökan blir ansökningsdatumet när den nya ansökan lämnades in. (Artikel 45.6 i förordning 987/2009)
Motsvarande bestämmelse finns inte i förordning 574/72. Detta innebär att det datum en ansökan enligt förordning 1408/71 gjordes hos kontakt-institutionen även räknas som ansökningsdatum hos institutionerna i de andra berörda medlemsstaterna (artikel 36 i förordning 574/72). Detta gäller oavsett om den sökande först senare meddelar att han eller hon varit anställd eller bosatt i andra medlemsländer.
5.3.3 Återkallelse av ansökan
När en ansökan om en förmån lämnas in till en institution ska alla behöriga institutioner vars lagstiftning personen har omfattats av pröva rätten till förmånen (artikel 50.1 i förordning 883/2004). Om en person väljer att återkalla en ansökan om ersättning från ett land ska den återkallelsen inte ses som en återkallelse av ansökan från övriga länder (artikel 46.3 i förordning 987/2009). Motsvarande bestämmelse finns däremot inte för förordning 1408/71.
Metodstöd – återkallelse av ansökan
När en person ansöker om sjukersättning eller aktivitetsersättning ska Försäkringskassan vidarebefordra ansökan till de länder vars lagstiftning personen har omfattats av. Om en person meddelar Försäkringskassan att
kommer att meddela den institution som berörs. Om inte personen uttryck-ligen meddelar det ska återkallelsen inte ses som att han eller hon återtar även sin svenska ansökan om ersättning.
Om en person redan vid inlämnandet av ansökan meddelar att han eller hon inte vill ansöka om ersättning i ett visst annat medlemsland ska Försäkrings-kassan upplysa personen om att en inlämnad ansökan gäller som en ansökan i alla berörda länder.
Om återkallelsen har gjorts skriftligt ska du som handlägger ärendet skriva till personen och meddela att Försäkringskassan har tagit emot återkallelsen och kommer att vidarebefordra återkallelsen till berörd institution. Till skillnad från när någon återkallar sin ansökan om ersättning från Sverige ska du inte skicka ett beslut om att ansökan avskrivs från vidare handläggning.
Det är det andra landet som ska hantera återkallelsen. När en person åter-kallar sin ansökan är det viktigt att du som handlägger ansökan informerar personen om konsekvenserna av detta. Det kan exempelvis vara bra att informera personen om att ifall han eller hon ansöker vid ett senare tillfälle kommer det senare datumet att gälla som ansökningsdatum.
5.4 Ansökan om invaliditetsförmåner enligt kapitel 5 när