Med sammanträffande av förmåner av annat slag avses förmåner som inte kan betraktas som om de är av samma slag (artikel 53.2 i förordning
883/2004). Utländsk yrkesskadelivränta är en förmån av annat slag. (36 kap.
3–7 §§ SFB)
Även vid sammanträffande av förmåner av annat slag, ska de behöriga institutionerna i medlemsländerna beräkna förmånerna både enligt sin nationella lagstiftning och enligt pro rata temporis-principen. Den försäkrade har sedan rätt till det högsta ersättningsbeloppet. Jämförelsen mellan de framräknade beloppen ska göras efter det att medlemsländerna tillämpat eventuella nationella bestämmelser om minskning (artikel 52.1 och 52.3 i förordning 883/2004).
Det finns två olika metoder för att beräkna förmånen vid sammanträffande av förmåner av annat slag. Valet av beräkningsmetod är beroende av om förmånen är beräknad enligt nationell lagstiftning eller är pro rata-beräknad.
Beräkningsmetoderna beskrivs nedan i avsnitt 4.9.2.
4.9.1 Avdrag för yrkesskadelivränta
Det sammanlagda beloppet av inkomstrelaterad ersättning och garantiersätt-ning minskas med ¾ av den del av livräntan som överstiger 1/6 av prisbas-beloppet. Men samordningen får inte leda till att sjukersättningen minskas hur mycket som helst. Sammanlagd hel sjukersättning får aldrig, på grund av samordning med livränta, per månad räknat understiga 5 procent av prisbasbeloppet (garantibelopp). Om den försäkrade får partiell ersättning ska det garantibeloppet proportioneras i motsvarande grad. (36 kap. 6 och 8 §§ SFB)
Vid samordning med svensk yrkesskadelivränta beräknas först sjukersätt-ningen enligt reglerna i förordsjukersätt-ningen. Därefter samordnas livräntan genom att avdrag i första hand görs på garantiersättningen och i andra hand på den eventuella inkomstrelaterade sjukersättningen (36 kap. 3–8 §§ SFB).
För att få mer information om hur avdrag görs för yrkesskadelivränta enligt svensk lagstiftning se kapitel 7 i vägledning 2013:3.
4.9.2 Avdrag för yrkesskadelivränta som betalas ut från ett annat medlemsland
Yrkesskadelivränta som betalas ut enligt annat medlemslands lagstiftning ska betrakta som en förmån av annat slag. Avdraget ska beräknas på olika sätt beroende på om Försäkringskassan beviljar en sjukersättning beräknad enligt svensk lagstiftning eller en pro rata-beräknad ersättning. (artikel 55 i förordning 883/2004)
Det finns två alternativa beräkningsmetoder:
1. I de fall som två eller flera medlemsländer ska minska en nationellt beräknad förmån med en yrkesskadelivränta som beviljats från ett medlemsland, ska avdraget för yrkesskadelivräntan, som beräknats enligt den nationella minskningsregeln, delas med det antal nationellt beräknade förmåner som ska minskas. Det avdrag för livräntan som beräknats enligt de svenska bestämmelserna och de utländska
bestämmelserna ska då först läggas samman och därefter delas med det antal nationellt beräknade förmåner som ska minskas. Om den
inkomstrelaterade ersättningen beräknas enligt nationell lagstiftning behöver Försäkringskassan därför undersöka hur många förmåner i Sverige och i andra medlemsländer som påverkas av den utländska livräntan för att kunna göra en korrekt samordning. (artikel 55.1 a i förordning 883/2004)
2. I de fall som två eller flera medlemsländer ska minska en pro rata-beräknad förmån ska avdraget för livräntan göras med den kvot som använts vid beräkningen av det faktiska beloppet (artikel 55.1 b i förordning 883/2004).
Även vid samordning med yrkesskadelivränta, som betalas ut från ett annat medlemsland, beräknas först sjukersättningen enligt reglerna i förordningen.
Därefter samordnas livräntan genom att avdrag i första hand görs på garanti-ersättningen och i andra hand på den eventuella inkomstrelaterade
ersättningen.
Göran är bosatt i Sverige och kommer att få en sjukersättning
beräknad enligt svensk lagstiftning, eftersom den ger det högsta ersätt-ningsbeloppet, jämfört med den pro rata-beräknade inkomstrelaterade ersättningen. Garantiersättning betalas inte ut på grund av storleken på hans inkomstrelaterade ersättning. Göran har dessutom beviljats finsk egenlivränta med 85 000 kronor. Den inkomstrelaterade ersättningen är 136 260 kronor före samordning med den finska livräntan. Den finska livräntan påverkar två förmåner (inkomstrelaterad ersättning och garantiersättning) och därför ska det belopp som vid en strikt tillämpning inte skulle betalas ut, delas med två. Garantibeloppet är 5
% × 42 400 × 12 månader = 25 440 kronor. Det betyder att avdrag får göras med högst 110 820 kronor (136 260 – 25 440).
Avdraget för livräntan enligt SFB blir 85 000 – (1/6 × 42 400) = 77 934 kr
¾ × 77 934 = 58 451 kr
Eftersom 58 451 kronor ryms inom garantin är det beloppet som inte skulle betalas ut vid en strikt tillämpning av den svenska lagstift-ningen. Detta belopp ska alltså delas med två, dvs. 58 451/2 = 29 225 kronor. Eftersom ingen garantiersättning betalas ut sker minskningen enbart på den inkomstrelaterade sjukersättningen som efter samord-ningen blir 136 260 – 29 225 = 107 035 kronor. Den svenska sjuk-ersättningen efter avdrag för livränta blir 107 035 kronor i sjukersätt-ning. Det betyder att Göran får mer än garantibeloppet på 25 440 kronor.
Marco är bosatt i Finland och kommer att få en pro rata-beräknad inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning, eftersom Marco var försäkrad i Finland vid tidpunkten för försäkringsfallet. Dessutom har han beviljats en finsk egen livränta med 21 500 kronor och finsk inkomstpension med 20 000 kronor. Han har arbetat och bott i Sverige 20 år och i Finland under 10 års tid och den svenska framtida försäk-ringstiden är beräknad till 10 år. Den pro rata-beräknade inkomst-relaterade ersättningen är 62 000 kronor före samordning med den finska livräntan. Den oreducerade inkomstrelaterade sjukersättningen är 93 000 kronor. Försäkringskassan beräknar garantiersättningen och samordnar finska livräntan med sjukersättningen.
Pro rata-beräkning:
Teoretiskt belopp:
40/40 × 2,40 × 42 400 – 93 000 = 8 760 kronor Faktiskt belopp:
Avdrag för finsk livränta:
Eftersom både Sverige och Finland ska minska pro rata-beräknade förmåner ska avdraget för livräntan göras med den kvot som använts vid beräkningen av det faktiska beloppet. Eftersom garantiersättningen är beräknad med 20/30 drar Försäkringskassan av 20/30 av det liv-räntebelopp som ska minska garantiersättningen.
21 500 – (1/6 × 42 400) = 14 433
¾ × 14 433 = 10 824 kr 20/30 × 10 824 = 7 216 kr
Garantiersättningen blir 0 kronor. Då garantiersättningen inte räcker till får den inkomstrelaterade ersättningen minskas med 1 381 kronor, som är det resterande beloppet (7 221 – 5 840). Eftersom den inkomst-relaterade ersättningen är beräknad med 20/30-delar drar
Försäkringskassan av 20/30 av det livräntebelopp som ska minska den inkomstrelaterade ersättningen.
20/30 × 1 381 = 921 kr 62 000 – 921 = 61 079 kr
Den sammanlagda svenska sjukersättningen efter avdrag för livränta blir 61 079 kronor. Det betyder att Marco får mer än garantibeloppet på 5 % × 42 400 kr × 12 månader = 25 440 kronor.
4.9.3 Arbetsskadelivränta
En person kan få arbetsskadelivränta med anledning av den inkomstförlust som har orsakats av arbetsskadan. Denna förmån betalas endast ut i den mån beloppet överstiger sjukersättningen eller aktivitetsersättningen. Detsamma gäller om pension enligt utländskt system för social trygghet betalas ut på grund av arbetsskadan. (42 kap. 2–4 §§ SFB och artikel 10 i förordning 883/2004)
Livräntan är sekundär i förhållande till sjukersättningen och aktivitets-ersättningen och påverkar därför inte aktivitets-ersättningens storlek.
Förmåner vid olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar omfattas inte av de bestämmelser om sammanträffande av förmåner av samma slag eller av annat slag som gäller förmåner vid invaliditet, ålderdom och till efter-levande.
5 Ansökan och beslut om invaliditetsförmåner i Sverige och andra medlemsländer
Detta kapitel handlar om hanteringen av ansökan om sjukersättning eller aktivitetsersättning/invaliditetsförmåner och hur beslut fattas om sådana förmåner med hänsyn till förordning 883/2004 och förordning 987/2009.
I kapitlet anges också de E-blanketter och intyg som Försäkringskassan ska använda vid en ansökan om invaliditetsförmåner enligt förordningarna.
E-blanketterna används i avvaktan på att överföringen av uppgifter ska kunna ske elektroniskt, se vidare kapitel 11.