Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för vissa förmåner och den som arbetar i Sverige är försäkrad för delvis andra förmåner. För att undvika att bestämmelser i SFB får företräde framför bestämmelser i konventioner som beslutats före ikraftträdandet av de svenska bestämmelserna har det införts en särskild övergångsbestämmelse. Övergångsbestämmelsen innebär att konventionens bestämmelser får företräde om bestämmelser i SFB
12.4 Konventioner om social trygghet mellan Sverige och andra länder inom EU/EES
Sverige har ingått konvention om social trygghet med följande länder inom EU/EES:
• Nordisk konvention i kraft den 2 november 2004 (2004:114, 2004:747).
• Konvention med Frankrike i kraft den 1 augusti 1981 (1981:584, 1982:78).
• Konvention med Grekland i kraft den 1 mars 1979, ändringar som trätt i kraft den 1 januari 1994 (1979:56, 1985:774 och 1993:1670).
• Konvention med Italien i kraft den 1 november 1982 (1982:887).
• Konvention med Luxemburg i kraft den 1 juni 2005 (2004:491, 2005:336).
• Konvention med Nederländerna i kraft den 1 mars 1983 (1983:22).
• Konvention med Portugal i kraft den 1 december 1979 (1979:869).
• Konvention med Spanien i kraft den 1 juli 1984 (1984:555).
• Konvention med Storbritannien och Nordirland i kraft den 1 maj 1988, ändringar som trätt i kraft den 1 januari 1994 (1988:106, 1992:1090).
• Konvention med Tyskland i kraft den 1 oktober 1977, tilläggsöverens-kommelse som trätt i kraft den 1 augusti 1991 (1977:740, 1991:1183 och 1184).
• Konvention med Österrike i kraft den 1 juli 1997 (1997:265).
12.5 Fortsatt tillämplighet
Konventionerna kommer i fortsättningen att framför allt ha betydelse när en person som omfattas av förordningen vistats eller bor utanför EU.
Konventionen om social trygghet mellan Sverige och Storbritannien och Nordirland gäller för förmåner, pensioner eller ersättningar som beviljats före den 1 januari 1994, dvs. före EES-avtalets ikraftträdande. Dessutom gäller den för ansökningar om förmåner som inte avgjorts före den 1 januari 1994 och för ansökningar om förmåner efter den 1 januari 1994 som avser tid före avtalet (förordningen [1992:1090] om ändring i förordning
[1988:106] om tillämpning av konventionen mellan Sverige och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland).
Konventionen om social trygghet mellan Sverige och Österrike som trädde i kraft den 1 november 1976 reviderades med anledning av medlemskapet i EU. Genom den nya konventionen (SFS 1997:265) är från och med den 1 juli 1997 reglerna i förordning 1408/71 tillämpliga på personer som är eller har varit omfattade av svensk eller österrikisk lagstiftning.
12.6 Nordiska konventionen om social trygghet
Den senaste nordiska konventionen om social trygghet började gälla den 1 september 2004. Genom förordningen (2004:747) om ikraftträdande av
lagen (2004:114) om nordisk konvention om social trygghet gäller konventionen emellertid som lag i Sverige först från och med den 2 november 2004.
Den nordiska konventionen kan tillämpas i ärenden om sjukersättning och aktivitetsersättning och är uppbyggd med utgångspunkt i reglerna i förord-ningarna 1408/71 och 574/72. Den omfattar dock en vidare personkrets i och med att den täcker alla personer som aldrig har förvärvsarbetat i något medlemsland och som är eller har varit omfattade av ett nordiskt lands lagstiftning (artikel 3 i nordiska konventionen).
Reglerna om rätt till grundpension gäller alla som omfattas av en. För rätt till grundpension från ett nordiskt land krävs enligt konvention-en tre års bosättningstid i landet. Kravet på tre års bosättningstid kan inte uppfyllas genom sammanläggning av försäkrings- eller bosättningsperioder i andra länder (artikel 8 nordiska konventionen). Särskilt viktig i detta sammanhang är artikel 9 i nordiska konventionen. Bestämmelsen ger den, som förvärvat rätt till garantiersättning i Sverige, men aldrig tidigare har förvärvsarbetat inom EU/EES, rätt att vid bosättning i annat medlemsland få garantiersättning med samma belopp som vid bosättning i Sverige.
I en bilaga till konventionen om särskilda bestämmelser för Danmark står att förordningens och tillämpningsförordningens bestämmelser endast gäller medborgare i ett nordiskt land. Det betyder att Danmark på pensionsområdet endast exporterar dansk pension till nordiska medborgare som är bosatta inom EU/EES. Beträffande förmåner enligt kapitel 8 i förordning 1408/71 gäller vid tillämpning av den nordiska konventionen förordningens
bestämmelser endast på nordiska medborgare.
Anette som är bosatt i Sverige, har sjukersättning i form av garanti-ersättning och flyttar i september 2007 till Spanien. Hon omfattas inte av förordningen eftersom hon aldrig har förvärvsarbetat i ett medlems-land och får därför inte med stöd av förordningen rätt att få utbetalt sin svenska garantiersättning under bosättningen i Spanien. Med stöd av nordiska konventionen har hon dock rätt att få utbetalt garanti-ersättning med samma belopp som under bosättningen i Sverige.
Zoran som är bosatt i Sverige och som är serbisk medborgare, har sjukersättning i form av garantiersättning. Zoran flyttar i september 2005 från Sverige till Spanien. Zoran har dock inte rätt att få sin garantiersättning utbetald under bosättningen i Spanien med stöd av förordningen, eftersom han aldrig har förvärvsarbetat i ett medlems-land. Med stöd av den nordiska konventionen har han dock rätt att få garantiersättning utbetald under bosättningen i Spanien, med samma
Metodstöd – användning av E-blanketter vid tillämpning av den nordiska konventionen
För tillämpningen av den nordiska konventionen har de nordiska förbindelse organen kommit överens om att använda E-blanketterna. För personer som inte omfattas av förordning 883/2004 stryker Försäkringskassan över E överst i högra hörnet på blanketterna och skriver N i stället.
12.7 Konventioner om social trygghet med länder utanför EU/EES-området
Alla konventioner om social trygghet med andra länder utanför EU omfattar för Sveriges del den tidigare gällande lagstiftningen om folkpension och tilläggspension, med undantag för konventionerna med Kanada, USA och Chile, som alla tre har omförhandlats, se vidare avsnitt nedan i avsnitt 18.8, 18.9 respektive 18.10.
Pensionsreformen 2002/2003 från förtidspension/sjukbidrag till sjukersätt-ning och aktivitetsersättsjukersätt-ning innebar en omfattande ändring av det svenska pensionssystemet. Det innebär att en del konventioner inte är tillämpliga när det gäller sjukersättningen och aktivitetsersättningen. De konventioner som omfattar sjukförsäkringen utgör dock ett undantag.
12.7.1 Konventioner om social trygghet mellan Sverige och övriga länder
Sverige har ingått följande konventioner om social trygghet med länder utom EU:
• Konvention med Amerikas Förenta Stater (USA) i kraft den 21 november 2007 (lag [2004:1192] om konvention mellan Sverige och Amerikas förenta stater om social trygghet och förordning [2007:807] om ikraft-trädande av lagen [2004:1192] om konvention mellan Sverige och Amerikas förenta stater om social trygghet.)
• Konvention med Chile i kraft den 1 januari 1996 (SFS 2006:286, SFS 2006:1312). Länderna har ingått ett tilläggsavtal till konventionen med anledning av den svenska pensionsreformen. Detta tilläggsavtal har trätt i kraft den 1 januari 2007.
• Konvention med Filippinerna är undertecknad i oktober 2015 men har inte trätt i kraft ännu.
• Konvention med Indien i kraft den 1 augusti 2014 (2013:524)
• Konvention med Israel i kraft den 1 juli 1983 (1983:325).
• Konvention med Jugoslavien i kraft den 1 januari 1979 (SFS 1978:798).
Konventionen med Jugoslavien ska tillämpas mot Serbien. Enligt förordning (2002:380) om tillämpning av konventionen den 30 mars 1978 mellan Sverige och Jugoslavien ska konventionen och tillämpnings-överenskommelsen fr.o.m. den 16 januari 1992 gälla i förhållandet mellan Sverige och Bosnien–Hercegovina fr.o.m. den 23 maj 1992.
• Konvention med Kanada i kraft den 1 april 2003 (lag [2002:221] om konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada och förord-ning [2003:47] om ikraftträdande av lagen [2002:221] om konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada).
• Konvention med Kap Verde i kraft den 1 december 1991 (1991:1333).
• Konvention med Marocko i kraft den 1 juni 1982 (1982:249).
• Överenskommelse med Québec i kraft den 1 april 1988 (1988:100).
• Konvention med Schweiz i kraft den 1 mars 1980 (1980:32, 1986:246).
Schweiz omfattas även av förordning 883/2004.
• Konvention med Sydkorea i kraft den 1 juni 2015(2014:834).
• Konvention med Turkiet i kraft den 1 maj 1981 (1981:208), ändringar som trätt i kraft den 1 februari 2002. Länderna har ingått en tilläggs-konvention med anledning av den svenska pensionsreformen (2005:234).
Tilläggskonventionen har trätt i kraft den 15 oktober 2013 och
bestämmelserna ska tillämpas från och med den 1 augusti 2012 (FKFS 2013:05).
12.7.2 Personkrets
Konventionerna med Jugoslavien (avtalet med Bosnien–Hercegovina,) och med Turkiet omfattar endast medborgare i de fördragsslutande länderna.
Konventionerna med Chile, Israel, Kanada, Kap Verde, Marocko och USA omfattar förutom medborgare i respektive land även flyktingar, statslösa och personer som härleder sin rätt från en sådan person. Detsamma gäller även avtalet med Quebec.
12.7.3 Likabehandling
I konventionerna finns bestämmelser som innebär att personer som omfattas av konventionerna har samma rättigheter och skyldigheter som personer i den andra fördragsslutande staten.
Det finns endast en bestämmelse i SFB som innebär diskriminering på grund av medborgarskap, nämligen bestämmelsen om beräkning av försäkringstid vid garantiersättning i 35 kap. 5 och 14–17 §§ SFB. Detta betyder att personer som är medborgare i konventionsländerna ska likställas med svenska medborgare vid tillämpning av nämnd bestämmelse.
12.7.4 Sammanläggning av försäkringsperioder
Den som inte har minst tre års bosättningstid i Sverige kan inte öppna rätten till garantiersättning genom att lägga samman försäkringsperioder fullgjorda i någon av nämnda konventionsländer.
12.7.5 Export
Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning kan även betalas ut när förmånstagaren vistas utomlands (6 kap. 16 § SFB). Garantiersättning kan inte betalas ut vid bosättning utomlands med stöd av konventionerna.
12.8 Metodstöd – hantering av ansökan om sjukersättning