Allmänt om revision

Grundidén med revision är att ge tillförlitlig information till intressenter för att underlätta företagets affärsrelationer berättar Andersson och tillägger att revisionen ger en trygghet för företagen och revisorn är ett bollplank som ledningen kan vända sig till då det händer något. Lindström berättar om skillnaden mellan revision i små och större aktiebolag, där de större aktiebolagen oftast har egna ekonomiavdelningar vilket medför att de vanligtvis efterfrågar ren revision, specialiserade frågor inom kvalificerad konsultation samt skattefrågor. Mindre aktiebolag efterfrågar generella tjänster som exempelvis upprättande av bokslut samt årsredovisning, det efterfrågas också privatekonomiska tjänster för ägaren till företaget. Johansson anser också att revisorns roll i de mindre företagen blir en mer kombinerad tjänst som innebär bollplank, rådgivning och formell granskning. Dessa företag har ingen naturlig rådgivare att diskutera med, vilket medför att revisorn får vara med på personal-, relations- och ekonomifrågor fortsätter Johansson och anser att revisorn har misslyckats om företagaren ser dem som en kontrollant istället för en resurs.

4.4.3 Syn på revisionspliktens avskaffande

Branschen är positiv till förändringen från lagstadgad till efterfrågestyrd revision berättar Johansson och spontant tycker Lindström att de ökade gränsvärdena i utredningen för avskaffandet av revisionsplikten är hög. Dock anser Andersson och Johansson att Sverige bör steganpassa gränsvärden för avskaffandet av revisionsplikten, inte inrätta EU-direktiv i ett stort steg, medan Lindström är av den åsikten att anpassningen kan ske direkt. Att ändringen kommer vet de om, men inte vilka gränsvärden det kommer att bli, det är sedan upp till revisorn att visa företagarna att det finns ett behov av revision anser Johansson, oavsett om den är lagstadgad eller efterfrågestyrd.

Revisionspliktens avskaffande kan vara bra för mindre bolag är Anderssons personliga åsikt, speciellt för de som redan har annan konsultationshjälp och inte har samma behov. Även Lindström anser att det finns tillfällen när det kan vara motiverat med ett avskaffande av

revisionsplikten och ger exempel på aktiebolag med en ägare som på egen hand innehar den ekonomiska kompetensen. Samtliga respondenter menar att en fördel med frivillig revision är att den blir efterfrågestyrd och inte enbart försäljning av tjänst med tvång enligt lag. De flesta företag behöver en genomgång av sitt företag, men däremot är det inte nödvändigt med en full revision tror Lindström. Eftersom det är samma regler för aktiebolagen oavsett om de är små eller stora börsbolag, kan det vara positivt med ett avskaffande av revisionsplikten för att revisionsbyråerna ska kunna inrikta sig mot det som är viktigast tillägger han. Idag anser Johansson att jävsituationen i mindre bolag kan vara svår att praktiskt tillämpa i och med att revisorn inte får ge råd som sedan ska revideras, vilket ett avskaffande av revisionsplikten skulle förenkla.

Företaget får den största nyttan av revisionen hoppas Johansson, och tillägger att det är en biprodukt att även intressenterna får nytta av den. Revision tillför främst tillförlitlighet där företaget får största nyttan av en revision och bankerna förutsätter att den är utförd menar Lindström. Johansson tror att intressenterna kommer kräva någon form av kvalitetsbevis, ett intyg, när revisionsberättelsen inte längre är ett krav och menar att det finns en risk för de företag som kommer att avstå från revision att de kan hamna galet. Lindström tror inte att de större bolagen kommer att avsäga sig revision och menar att det kan få stora konsekvenser med utebliven revision eftersom det är ett sätt att upptäcka och rätta till fel. Johansson ger exempel när företagaren oftast inte känner till likvidationsreglerna och gör fel av okunnighet, där revisorn idag genom revisionen kan ge signaler i tid. Eventuell lagändring kommer dessutom att försvåra vid försäljning och förvärv av företag när revisorns säkerställande saknas tror Andersson.

4.4.4 Strategisk planering och revisorns framtida roll

Samtliga revisionsbyråer förbereder sig centralt på ett avskaffande av revisionsplikten men tror inte att byråerna kommer att förändras väsentligt. Andersson tror att fokus kommer att hamna på det byrån är duktig på, vilket kommer leda till ökade krav på att byrån profilerar sig mer och är duktiga på det som levereras. Marknaden har redan gjort att konsultationsdelen växer fram berättar Lindström och tillägger att han tror att de flesta företagen kommer att behålla revisionen. Andersson tror att byråns arbetssätt kommer att förändras vid lagändring, men behovet av kvalificerad rådgivning kommer att kvarstå och avskaffandet kommer sannolikt att minska jävsproblematiken. De stora komplexa bolagen har den lagstadgade revisionen medan de mindre bolagen kommer att gå från revision till mer konsultation, där

revisorn får en bredare roll förutser Lindström. Det finns en risk att inte alla revisorer passar i den öppna attityden som kan komma, den äldre versionen av revisorn är på väg ut och har varit på väg bort länge menar Johansson.

Det blir något positivt av avskaffningen av revisionsplikten när den i stället blir efterfrågestyrd tror Johansson. En fördel är att revisorerna skulle slippa jävsproblematiken vid rådgivningar, eftersom de inte behöver granska sina egna rekommendationer menar samtliga respondenter. Andersson förtydligar att en granskningsberättelse gällande visa delar av redovisningen skulle kunna möjliggöra för revisorn att följa upp kundens behov och samtidigt erbjuda andra redovisningstjänster utan att jäv uppstår. Johansson tror ej att det blir någon större förändring mot arbetssättet idag för de revisorer som arbetar i mindre städer eftersom revisorn på mindre orter arbetar med små och medelstora företag och har redan idag stor kundkontakt. Revisorn kommer att få en allt mer rådgivande roll i framtiden och Deloitte kommer att utöka tjänsteutbudet utanför revisionen med mer paketlösningar berättar Andersson.

Outsourcing börjar bli allt mer förekommande berättar Andersson och tror även att revisorerna kommer att fokusera än mer på konsultationstjänster som är värdeskapande för kunden. Johansson menar att revisorn blir tvungen att kunna sälja in sin produkt och tala för varan, eftersom kunden då inte längre behöver köpa varan. Johansson kan se att problem kan uppstå när en kund nästan enbart har kontakt med en redovisningskonsult. Om konsulten är duktig finns risken att behovet av revisorn inte är tydligt och revisorn kan därmed få problem att behålla kunden, detta under förutsättning att redovisningskonsulten får lämna någon typ av granskningsintyg menar Johansson. Johansson tror dessutom att det blir intressenternas krav som kommer att styra vad alternativet till revision blir. Kundens behov är i centrum och därför gäller det att hitta bästa lösningen för varje specifikt fall menar Andersson.

Respondenterna har diskuterat revisionspliktens avskaffande med kunder, men de generella reaktionerna har varit att företagen ändå kommer att behålla revisionen. Johanson tillägger att fler kunder frågat om det efter utredningens publicering i massmedia. Andersson poängterar att kunder som valt etablerade revisionsbyråer vanligtvis ser ett stort värde i revisionen samt de konsulttjänster som revisorn levererar, annars hade de valt ett budgetalternativ redan från start. Kundernas spontana reaktion är att det känns konstigt om ingen granskar dem och vill genomgående behålla revisionen, förutom enstaka små bolag berättar Lindström.

5

Analys

Analyskapitlet består av resultat från jämförelsen av empirin och den tidigare forskningen, vi har använt oss av bilagorna 5-7 som underlag för att få en översiktlig jämförelse av empirin. Egna reflektioner utifrån detta avsnitt presenteras i nästa kapitel; Slutsats.