5.4.1 Allmänt om revision
Revisionens grundidé är att ge tillförlitlig information till intressenterna enligt Andersson (2008), där Brännström (2005) är av samma åsikt och menar att revision behövs eftersom ägarna har ett begränsat ansvar. Revisionen ger tillförlitlighet där företaget får största nyttan anser Lindström (2008), Johansson (2008b) hoppas däremot att företagen får den största nyttan av revisionen och att intressenternas nytta blir biprodukten. Respondenternas främsta kundgrupp består av små aktiebolag där exempelvis upprättande av bokslut och
årsredovisning efterfrågas, vilket överensstämmer med Lundgrens (2007) åsikt att små företag har större nytta av bokslut och deklarationer än revision. Revisorn är det bästa för företaget och har rollen som samtalspartner menar Lundgren (2007), respondenterna kompletterar med att revisorns roll innebär, rådgivning, formell granskning samt att vara bollplank. Vanligtvis har små företag ingen naturlig rådgivare, vilket medför att revisorn får den rollen enligt Johansson (2008b). Axenborg (2005) ser sambandet med att eftersom revisorn ser till att lagar efterlevs höjs standarden på redovisningen. Svårigheter för små aktiebolag ligger också i att särskilja privatekonomin från företagets (Precht, 2005), vilket även är en tjänst som revisorerna erbjuder och som Lindström (2008) menar efterfrågas av speciellt mindre aktiebolag.
Utredningen är tydlig med att företagen behöver revisorns kompetens, men ej hela revisionspaketet (Regeringens hemsida, 2008) vilket även Lindström (2008) anser. Lindström (2008) menar att avskaffandet av plikten blir positivt i och med att reglerna för revision idag är samma för små och stora aktiebolag, vilket utredningen anser är ett skäl till varför tvånget inte är försvarbart (Regeringens hemsida, 2008). Ingen av respondenterna på revisionsbyråerna nämnde en ny företagsform där revisionsplikten är frivillig som ett alternativ, vilket Brännström för fram (FAR SRS, 2006). Däremot menade bankrespondenten Sampson (2008) att små aktiebolag skulle kunna ha samma regler som handelsbolag och därmed ej behöva revision. Samtliga respondenter på revisionsbyråerna tyckte även att gränsvärdena i utredningen var höga och ansåg delvis att gränsvärdena skulle anpassas stegvis. Andra länder har gjort en stegvis anpassning av gränsvärden när de avskaffat revisionsplikten, vilket har medfört att det funnits möjligheter för intressenterna att göra anpassningar samt att det funnits möjlighet till utvärdering enligt FAR SRS hemsida (2008).
5.4.2 Syn på revisionspliktens avskaffande
Respondenterna i vår undersökning liksom branschorganisationen Företagarna (Askåker, 2008) är positiva till att revisionen blir efterfrågestyrd. I och med en efterfrågestyrd revision blir inte tjänsterna lika styrda och därmed kan förväntningsgapet elimineras enligt Ehlin (2008). Tillfällen då revisionsplikten kan avskaffas för mindre aktiebolag kan vara när företagaren har den ekonomiska kompetensen på egen hand enligt Lindström (2008), samt för de företag som har annan konsulthjälp anser Andersson (2008).
Utredningen syfte är att minska de administrativa kostnaderna för små aktiebolag, men menar samtidigt att företagen ska lockas att behålla redovisnings- samt revisionstjänsterna för att den höga svenska standarden ska behållas. (Regeringens hemsida, 2008). Hugo (2008) samt Axelsson (2008) på Skatteverket beskriver risken med att redovisningen kan bli sämre om en revisor ej granskat räkenskaperna, där Lindström (2008) menar att konsekvenserna kan bli stora eftersom revision är ett sätt att upptäcka och rätta till fel. Johansson (2008b) ser också en risk i att företagen inte känner till likvidationsreglerna, där fel får konsekvenser som riskerar företagets fortsatta existens.
Jävsproblematiken kan vara svår för revisorer i mindre aktiebolag vilket avskaffandet av revisionsplikten förenklar enligt respondenterna på revisionsbyråerna samt Magnusson (2007). Ribbestam (2008) menar också att detta leder till kompetensutveckling för revisorn när det gäller rådgivning och skattefrågor. Andersson (2007) och Axenborg (2005) menar att bara en lindring när det gäller jäven för de mindre aktiebolagen, skulle ha löst de flesta problemen. Företagens tillväxt gynnas av att istället för revision, kunna anlita revisorn till rådgivning menar Gandy (2007).
Både Johansson (2005) och Clemedtson (Precht, 2007b) anser att förändringen inom revisionsbranschen har skett stegvis under flera år mot redovisning istället för bara ren revision och Lindström (2008) bekräftar att marknaden har utvecklat konsultationsdelen. Den äldre versionen av revisorn har varit på väg bort under en tid, och en ny version i form av frivillig revision kommer att utvecklas skildrar Johansson (2008b). Inriktningen mot redovisning menar Brännström (Askåker, 2008) och Lundgren (2007) är naturlig eftersom efterfrågan från klienter och revisorns kunnighet styr mot detta. Konsulttjänster har ökat eftersom redovisnings- och skatteregler har blivit allt komplexare (Precht, 2007b), vilket Nagy och Cenker (2007) menar att branschen naturligt måste möta de ökade kraven. Dock visar studien av Quick och Warming-Rasmussen (2005) att en ökning av de rådgivande tjänsterna kan skada revisorns oberoende, eftersom aktieägare och kreditgivare kan se det som negativt.
Intressenterna kommer även i framtiden att kräva någon typ av kvalitetsbevis och intyg tror Johansson (2008b). Magnusson (2007) menar dessutom att frågan är vem som kommer få att utföra den tillförlitliga rapporteringen i framtiden. Brännström och Magnusson hävdar att revisions- samt redovisningsbranschen kommer utveckla alternativ till granskning
(Regeringens hemsida, 2008), där Clemedtson tror att det kan bli aktuellt med att redovisningskonsulter får avlägga försäkran (Precht, 2007b).
5.4.3 Strategisk planering och revisorns framtida roll
Respondenterna på revisionsbyråerna tror inte att deras arbetssätt kommer att förändras radikalt av revisionspliktens avskaffande, däremot kommer tjänsteutbudet och revisorns roll att breddas mot mer rådgivande och klientanpassade paketlösningar, där Alvesson (2004) menar att pågående projekt ger en bra position för merförsäljning. De stora komplexa bolagen kommer att ha kvar den lagstadgade revisionen tror Lindström (2008), där konsulternas färdigheter och kunskap till stor del är av standardiserad natur menar Mintzberg (1993). De mindre bolagen kommer om lagändring tillåter, att efterfråga konsulttjänster tror Lindström (2008), Andersson (2008) förtydligar att outsourcing tenderar att bli allt vanligare och är en bakomliggande orsak till tillväxten för konsultation.
Medarbetarna utgör den viktigaste resursen i kunskapsföretag enligt Svedin (1992) vilket framkommer i Hansson m.fl., (1997) beskrivning om hur de värdeskapande processerna utvecklas. Det är centralt medarbetarens förmåga att samverka med kunder, kolleger och ledning som skapar värde samt även utvecklar strategi enligt Nurmi (1998). Revisionsbyråerna har redan idag främst på de mindre orterna en nära och stor kundkontakt förklarar Johansson (2008b). Han menar dessutom att det är intressenternas krav som avgör alternativet till revision, vilket stämmer med den klientstyrning Alvesson (2004) beskriver. Magnusson (2007) och regeringens hemsida (2008) beskriver att en frivillig revision kommer att utveckla nya tjänster för kvalitetssäkring av ekonomisk rapportering. Lindström (2008) anser att det inte alltid är motiverat med en fullständig revision och genom att tillgodose kundens efterfråga skapas lojala kunder, vilket är ett starkt konkurrensmedel menar Kuenzel och Krolikowska (2008). Det finns dock en risk att kvaliteten på revisionen kommer att sänkas i och med det anser Nagy och Cenker (2007). Kunskapsföretag arbetar intensivt enligt Alvesson (2004) med imagestyrning, där Kuenzel och Krolikowska (2008) menar att när kvaliteten är svår att bedöma på en tjänst är image och ryktet avgörande för klienten. Andersson (2008) tror att fokus kommer att hamna på det byrån är duktig på och att de måste profilera sig mer, i och med ökade krav.
Eftersom skatte- och redovisningsreglerna har blivit allt mer komplicerade är det efterfrågan på rådgivning inom dessa områden som ökar, vilket revisionsbyråerna redan utökat
tjänsteutbudet med. (Precht, 2007b). Enligt Ehlin (2008) ger en efterfrågestyrd revision utrymme för en diskussion med klienten om vad som ska göras, vilket eliminerar förväntningsgapet. Lundgren (2007) efterfrågar och anser att revisorer måste bli mer intresserade, engagerade och tydliga för att behålla sina uppdrag vid frivillig revision. Ehlin (2008) menar att revisorerna måste profilera sig på marknaden och förtydliga nyttan med deras tjänster, vilket Johansson (2008b) stödjer och förklarar att revisorerna måste kunna sälja samt tala för tjänsten då kunden inte enligt lag måste köpa den. Andersson (2008) poängterar att de måste vara duktiga på det som levereras för att visa nyttan.
Studien visar från samtliga intervjuer med banker och revisionsbyråer, som i sin tur har diskuterat revisionspliktens avskaffande med kunder, att de flesta företagen kommer att behålla revisionen. Lindström (2008) berättar att kundernas mest förekommande reaktion är att det känns konstigt om ingen granskar dem och vill genomgående behålla revisionen. Skough (2008) menar att förundersökningar talar tydligt för att svenska företag är benägna att välja revision i framtiden, där svenskar i jämförelse med övriga länders förundersökningar är positiva. Indikationer vittnar om att revisionen ger nytta, i exempelvis Danmarks fall avstod endast sex och en halv procent av företagen från revision, när 65 procent tidigare sagt att de skulle nyttja lagändringen (Skough, 2008).
6
Slutsats
I detta avsnitt sammanfattar vi de slutsatser som vi har kommit fram till i undersökningen och återkopplar till vårt syfte om hur revisionsplikten berör intressenterna samt hur revisionsbyråernas framtid kan se ut.