En översiktlig jämförelse mellan respondenternas svar från bankerna återfinns i bilaga 6.
4.2.1 Bakgrund
Per-Arne Svensson arbetar som företagsrådgivare på Handelsbanken i Kalmar sedan 1,5 år tillbaka, han är väl insatt i branschen eftersom han har arbetat med företagskrediter sedan år 1980. Arbetsuppgifterna består av att finna rätt finansieringslösningar för företagen samt att arbeta med Cash Management-frågor. Intervjun med Svensson genomfördes den 23 april 2008.
Företagsrådgivaren Joakim Sampson har varit i yrket sedan 20 år tillbaka och arbetar på SEB i Kalmar. Sampsons arbetsuppgifter består av att förse företagskunder med helhetslösningar, finansiering, placering av likvida medel samt kringtjänster som kunden efterfrågar. Intervjun med Sampson genomfördes den 23 april 2008.
På Swedbank i centrala Kalmar arbetar respondenten Staffan Hallberg som företagsansvarig samt chef för företagssegmentet i Kalmar län. Swedbank erbjuder flertalet tjänster till företagare, exempelvis kredit-, placerings-, kort- och Internetlösningar. Intervjun med Hallberg genomfördes den 25 april 2008.
4.2.2 Revisorns och revisionens betydelse
Bankerna arbetar på likvärdigt sätt vid en kreditbedömning. Svensson beskriver att kreditbedömning inleds med att företaget kommer med en kreditpropå. Företagskunden får förklara avsikten med krediten, en affärsidé måste analyseras av experterna på banken där kunden måste kunna ta fram en finansiell prognos över hur intäkter och kostnader flödar för att banken ska kunna avgöra kreditbeviljning berättar Sampson. För att mäta återbetalningsförmågan analyseras och bedöms företagets kassaflöde, Hallberg berättar att kassaflödet kopplas sedan till risken och banken avgör vilken kreditrisk de är villiga att gå in i, vid exempelvis ett tryggt kassaflöde kan större risk tas. Samtliga respondenter menar att kreditbedömningen för små företag är enklare än för större, och beroende på företagets storlek görs en kontinuerlig uppföljning från en till flera gånger per år. Hallberg förklarar att kreditbedömningen naturligt är mer omfattande för nya kunder än för redan befintliga kända kunder.
Hallberg poängterar att de även lägger stor vikt på personen bakom företaget och branschens cyklar som varierar över tiden. Svensson berättar att det inte finns någon generell säkerhet som krävs för att ett aktiebolag ska få låna pengar, kravet beror också på vilken bransch företaget är inom. Handelsbanken kan exempelvis begära säkerheter i form av företagsinteckning, borgen, pantbrev, värdepapper eller ibland blanco. Kreditbedömningen kommer inte att förändras nämnvärt vid eventuell lagändring gällande revisionsplikt tror Hallberg. Bokslut kommer att krävas eftersom någon dokumentation över bolagets ställning behövs för bedömning, och denna information måste komma från någon kunnig utomstående person, vilket revisorn är menar han.
Vid alla enskilda tillfällen kräver respondenterna att företagens handlingar är styrkta och granskade av en revisor, vilket Svensson berättar ger en kvalitetssäkring. Den reviderade årsredovisningen är väldigt viktig vid en kreditbedömning för samtliga bankerna. Sampson förklarar att revisorns granskning av företagets balans är viktig vid kreditbedömning, där en ren revisionsberättelse är ett kvitto på att alla poster är rimliga och en oren revisionsberättelse indikerar på varningssignaler och revisorn kontaktas. Ett vanligt fenomen är att kunden kommit efter med skattebetalningen förklarar Sampson. Bankerna träffar företaget tillsammans med dennes revisor där en genomgång och förklaringar av problem görs om revisionsberättelsen skulle vara oren. Oftast märker banken av företagets problem innan den orena revisionsberättelsen kommer till deras kännedom berättar Svensson. Företagskunden måste kunna argumentera för och ha en rimlig förklaring till revisorns påpekan för att krediten ska beviljas vid en oren revisionsberättelse menar Sampson.
Årsredovisningen som företagen lämnar innehåller historisk information varefter banken exempelvis kan löpande kräva av revisorn en granskad men ej reviderad månads- eller kvartalsrapport som komplement berättar Svensson. Hallberg beskriver att bokslut är en naturlig process för företagen och att de har ett eget intresse av att veta hur det går för verksamheten. Att årsredovisningen är reviderad ger en trygghet anser Hallberg.
Samtliga respondenter anser att revisorns arbete är viktigt för bankerna. Svensson menar att revisorns arbete är till stor nytta, där nyttan består bland annat i att företagen inte gör bokföringsfel, får hjälp inför investeringar samt får tips till det administrativa flödet så att företaget kan koncentrera sig på det de är bra på. Det är en bedömningsfråga om banken skulle få samma information på annat sätt, eftersom de annars skulle få en ickegranskad information endast från företaget anser Svensson.
Revisorn har intygat att posterna i bokslutet är rimliga och det är svårt att få samma information på annat sätt, annat än från företagarens håll syftar Sampson. Banken har inget kvitto på värdet av balansen vid bokslutstillfället vid säkerheter som exempelvis företagsinteckningar, när inte någon extern part kontrollerat detta tillägger han. Hallberg menar att revisorerna har en gedigen erfarenhet och förståelse för företagen, denna information finns inte på annat håll och tillägger att det dock finns duktiga och erfarna redovisningskonsulter, men gällande stora bolag behövs en revisors expertis.
4.2.3 Syn på revisionspliktens avskaffande
Samtliga respondenter som representerar bankerna kan se tillfällen då revisionsplikten skulle kunna avskaffas, men är generellt negativa till förslaget. Sampsons åsikt är att små aktiebolag rimligt skulle kunna undantas revisionsplikten och ha samma regler som handelsbolag, eftersom de har låg omsättning och kan därmed undvika högt revisionsarvode. En rimlig gräns skulle vara mikroföretagen menar han. Även Hallbergs uppfattning är att mindre bolag skulle med rimlighet kunna undantas revisionsplikten eftersom en viss del av revisionens utförande är irrelevant för bankens intresse. Generellt anser Svensson att det inte är bra med avskaffande av revisionsplikten. Däremot kan han se fall då det är rimligt att företag undantas från revisionsplikten. Svensson ger som exempel att små företag i Kalmar med omnejd som inte har något kreditbehov, få anställda och där kunderna finns i samma område skulle kunna undantas från revisionsplikten.
Sampson anser att nackdelen med detta lagförslag är att ingen extern part har kontrollerat att de poster företaget uppger stämmer. Utan granskning skulle de företag som går sämre exempelvis kunna korrigera sina siffror för lagerhanteringen, för att kunna få ett företag att se bättre ut på pappret menar Svensson. Hallberg anser däremot att om revisorn upprättar redovisningen och bokslut ger detta en tillräcklig tilltro samt trygghet gällande personen bakom och företagets ekonomi.
En nackdel med avskaffandet av revisionsplikten skulle vara om bolagen inte klarar ut sina bokslut, de kommer då att få problem med leverantörer och kredit hos banken menar Hallberg. Sampson påpekar att det dessutom kommer att bli svårare vid försäljning av bolag för köpare att värdera företaget om det inte är reviderat. Hallberg tror att det kommer att bli en praxis istället för lag i framtiden, behovet av säkerställd information kommer fortfarande att finnas. Vidare förutser Hallberg att informationsflödet kommer att begränsas eftersom de inte lättillgängligt kan komma åt säkerställd information om alla företag via Bolagsverket. Sammanfattningsvis menar Hallberg att det blir få nackdelar om avskaffandet sköts på rätt sätt.
4.2.4 Strategisk planering och revisorns framtida roll
Bankernas arbetssätt ser inte ut att förändras i någon större grad anser respondenterna om framtiden, men menar samtidigt att de kommer påverkas av lagförslaget. Det kommer att bli svårare för bankerna att genomföra kreditbedömning om lagförslaget går igenom och företag
utnyttjar undantaget eftersom fullständiga uppgifter kommer att saknas befarar Sampson. Kreditprocessen kommer att bli mer tungarbetad när banken årligen gör en genomgång av checkkrediten och mer uppgifter samt papper måste lämnas in av företagskunden, vilket ger mer pappersarbete och fördröjd process förklarar Sampson. Ännu har Sampson inte hört några större diskussioner på SEB eller sett några förberedelser inför en eventuell frivillig revision.
Svensson menar att det inte går att säga hur bankens krav vid kreditbedömning skulle förändras av ett avskaffande av revisionsplikten. Däremot kommer troligtvis inte kreditprocessen ändras. En gissning är att kraven kommer att bli hårdare med mer personliga åtaganden från företagarna tror Svensson. Swedbank kommer fortsättningsvis att arbeta med formalia eftersom de arbetar med inlånade likvida medel och därav är det viktigt att få fram bra underlag anser Hallberg. Handelsbanken kan däremot inte kräva revision om det inte är lagstadgat, men enligt vad kunderna hittills har sagt är uppfattningen att de kommer att behålla revisionen oavsett lagändring berättar Svensson.
Respondenterna tror att revisorerna fortsättningsvis kommer att anlitas av företagen i framtiden. Hallberg menar att revisorn kommer att vara delaktig vid företagens bokslutsarbete, men på grund av jävsproblematiken kommer det bli mer konsultation i framtiden. Även Handelsbanken vill att revisorerna i framtiden är mer delaktiga och gör företagsanpassade lösningar. Svensson anser att en naturlig utveckling är en prisdiskussion av revisorstjänsterna samt att revisorerna blir bättre. Hallberg tror att revisorn kommer att arbeta mer som en partner i bolagen.