En översiktlig jämförelse mellan respondenternas svar från företagen återfinns i bilaga 5.
4.1.1 Bakgrund
Vi intervjuade delägaren Johan Deverén som sedan december år 2004 bildade och driver Nallebudet & Co AB tillsammans med Hanne Lindqvist. Inledningsvis var företaget ett handelsbolag men ombildades till aktiebolag under år 2006. Nallebudets kärnverksamhet är e-handel där ett dotterbolag äger all den tekniska lösningen, de har även en marknadsföringsplattform där andra företag kan hyra in sig och lansera sina produkter. Företaget har expanderat genom franchising och finns nu förutom i Kalmar även i England, Tyskland, Danmark och snart i Holland. Intervjun med Deverén genomfördes den 17 april 2008.
Ruba i Halmstad AB är ett konsultbolag med flertalet tjänster för olika branscher, allt ifrån installation av system till att upprätta månadsbokslut, årsbokslut och skattedeklaration. Aktiebolaget har funnits och varit verksamt sedan år 1987. Intervjupersonen Ingvar Johansson, som bor och arbetar i Kalmar, är vd för företaget och förklarar att han är allt-i-allo i verksamheten. Intervjun med Johansson genomfördes den 21 april 2008.
Leif Rathjen är vd samt ägare till LR-Smide AB och startade företaget för 17 år sedan. LR-Smide arbetar med byggnadssmide, stålkonstruktioner och stommar till ny-, om- och
tillbyggnationer. Företaget är verksamt i Kalmar och arbetar oftast som underentreprenör till stora byggföretag. Intervjun med Rathjen genomfördes den 24 april 2008.
4.1.2 Revisorns och revisionens betydelse
Deverén och Johansson har tidigare hört talas om revisionspliktens avskaffande medan Rathjen inte har fått någon kännedom om det, däremot kan han tänka sig att prata om det med sin revisor. Deverén upplever att de har en bra kontakt med revisorn från BDO Nordic AB. Inledningsvis när Nallebudet var i uppstartsfasen fick de gratis rådgivning av revisorn vilket medförde att de känner förtroende samt har en bra långsiktig relation med revisorn. Deverén tar hjälp av revisorn vid revision samt rådgivning av företagsfrågor. LR-Smide har anlitat Ernst & Young som revisionsbyrå sedan starten, där kontakten med revisorn sker en gång per år vid revision samt vid årsskiftet när inventering av lagret sker. Johansson kontaktar revisorn på JP Revision AB för resonemang kring frågor, i de fall han är osäker på tolkning av lag och vilka regler som är aktuella på området.
Vid frågor som rör skatter väljer både Deverén samt Johansson att vända sig direkt till Skatteverket istället för att kontakta revisorn, medan Rathjen vänder sig till sin redovisningskonsult som tar reda på informationen. Johansson menar att Skatteverket är väldigt kunniga och hjälpsamma, samt att deras information dessutom är kostnadsfri.
Oavsett om det gäller banken eller vid större uppdrag, blir aldrig Rathjen ombedd att visa LR-Smides årsredovisningen inför externa intressenter. Han tror dock att det behövdes någon gång i början av företagets verksamhet, men eftersom företaget är väletablerat tycks inte intressenterna ha något behov av det idag. Nallebudet har trots att de är relativt nystartade hittills inte behövt visa upp styrkta handlingar som exempelvis reviderad årsredovisning inför externa intressenter. Johansson uppger att det har inträffat att externa intressenter som exempelvis bank har efterfrågat Rubas årsredovisning, men det händer inte ofta.
Nyttan med revision upplever Deverén att det betyder att någon som är kunnig sätter sin namnteckning på att företaget är granskat och att allt står rätt till med företaget. Han beskriver det som en friskrivning från ansvar, som en säkerhet och framförallt en trygghet att veta allt är korrekt enligt lag. Deveréns inställning är att det alltid är bra med utomståendes syn på verksamheten för att se det ur ett annat perspektiv, och jämför revisorns roll med de externa styrelsemedlemmarna som de har av samma anledning. Rathjen anser att nyttan med
revisionen är att få en avstämning av företagets ekonomiska situation. En redovisningskonsult gör däremot LR-Smides löpande redovisning, upprättar bokslut samt årsredovisning och ger rådgivning, vilket Rathjen tycker fungerar bra. Den upplevda nyttan av revision är däremot låg på Ruba då Johansson själv har kunskap och kompetens gällande redovisning och skattefrågor, revisorn korrigerar eller tillför ingenting i årsredovisningen.
4.1.3 Syn på revisionspliktens avskaffande
Revisorn har inte tagit upp lagändringsförslaget om avskaffandet av revisionsplikten men Deverén har själv nämnt det för revisorn när han hörde talas om det. Detta var inget som revisorn kände sig hotad av, utan de båda delar uppfattningen att det är något som de flesta bolag kommer att ha kvar även om plikten kommer att avskaffas. Johansson har däremot en positiv inställning till eventuellt avskaffande av den lagstadgade plikten för mindre bolag. Han anser att det är en onödig dyr tjänst för de mindre bolagen som har god ordning och aldrig får någon påpekan, där revisorn bara bekräftar att allt är korrekt med en signatur samt slutligen debiterar högt arvode för detta.
Deveréns uppfattning till revisionspliktens avskaffande är att Nallebudet kommer att fortsätta anlita sin revisor, oavsett om lagförändringen träder i kraft. Det finns inget intresse av att ta bort en sådan viktig hjälp för företaget som ger mer än vad det kostar anser han. Johansson kommer däremot inte att anlita en revisor för att utföra revision av sitt bolag i framtiden om han undantas revisionsplikten, eftersom detta är en onödig kostnad för hans bolag. Även Rathjen tror ej att han kommer att fortsätta anlita en revisor för revision av företaget i den form den har idag om revisionsplikten kommer att avskaffas. Mycket beror på den roll som redovisningskonsulten har samt bristen av behov från intressenterna.
En rimlig gräns för revisionspliktens avskaffande är enligt Johansson en nettoomsättning på 30–40 miljoner kronor, eftersom det i omsättningar över detta är en nackdel att inte ha en revisor med högt anseende. Ett alternativ till revision är enligt Johansson en utökad myndighetsgranskning.
Hjälpen från revisorn med skatter, ombildning av bolag, investeringsbeslut och avsättningar ger mer än vad tjänsten kostar anser Deverén och menar att arbetet som revisorn gör är något som de på egen hand inte hade kunnat göra eftersom de inte har den kompetensen och
expertisen. Det skulle även vara alltför tidskrävande att sätta sig in i deras komplexa bokföring och Deverén menar att det är mer lönsamt att fokusera på det de är bra på.
Revisionskostnaden är för hög anser både Johansson och Rathjen, där Rathjen menar att med tanke på att redovisningskonsulten gör det mesta arbetet ser han inte tydligt revisionens nytta för honom. I Johanssons fall genomförs revisionen mellan 40 minuter och upptill en timme, eftersom bokföringen är i god ordning och han har aldrig ens fått en kommentar eller påpekan. Att revisorn debiterar Johansson ett högt standardarvode trots att han inte tillfört något känns oskäligt. I dagsläget är det en orimlig hög prissättning för revision anser Johansson, och tillägger att detta ligger till grund för utredningen. Om revisorerna inte hade överdebiterat sin tid, skulle frågan aldrig ha uppkommit.
4.1.4 Revisorns framtida roll
Om revisionsplikten avskaffas kan Rathjen tänka sig att anlita revisorn för rådgivning vid större och viktiga ekonomiska händelser som företaget kan ställas inför vilket även Johansson kan tänka sig och tillägger vid tolkningsfrågor av lagregler. Johansson anser att revisorerna borde fråga klienten angående behov av en analys eftersom ledningen oftast har stenkoll på verksamheten och detta inte tillför någon nytta.
Till följd av kostnadsbesparing kan det vara nystartade bolag som inledningsvis låter bli att anlita en revisor om de inte behöver det enligt lag tror Deverén, och först när likviditeten stabiliserats finns större resurser att anlita en rådgivande revisor. I framtiden kommer troligtvis Nallebudet att anlita någon externt till den alltmer komplexa löpande bokföringen, möjligtvis blir det revisionsbyrån som får ansvaret. Deverén kan se fördelen med att byrån kan hantera bokföring och revision när det är under samma tak.