5.2.1 Revisorns och revisionens betydelse
Som kreditgivare ligger intresset i gäldenärens återbetalningsförmåga redogör Svedin (1992) och FAR Förlag (2007), vilket även respondenterna från bankerna bekräftar när de skildrar kreditbedömningen. Genom att analysera årsredovisningen som redogör för resultat och förändring kan banken göra en bedömning av kreditrisken utifrån den historiska utvecklingen
menar FAR Förlag (2007). Kreditrisken skildrar Smith (2006) som företagets förmåga att hålla sina betalningsförpliktelser och revisionsberättelsen är enligt Svedin (1992) och FAR Förlag (2007) en säkerhet och bekräftelse på att företagens redovisning ger en rättvisande bild för bankerna. Enligt Duréndez Gómez-Guillamón (2003) har revisorns åsikter stor betydelse vid kreditbeviljning och revisionsberättelsen är av värde för bankerna. Respondenterna från bankerna gör en liknande beskrivning av revisionens nytta vid kreditbedömningen och menar att revisionen ger en trygghet samt kvalitetssäkring. För att banken ska kunna avgöra kreditbeviljning måste företagets kassaflöde analyseras och bedömas förklarar Sampson (2008). Hallberg (2008) beskriver att kassaflödet kopplas till den risk banken är villig att teckna avtal mot och förtydligar med att ju tryggare kassaflöde du har, desto större risk kan tas.
Hallberg (2008) förklarar att även personen bakom företaget och branschens cyklar är avgörande vid en kreditbedömning. Svensson (2008) poängterar att ibland behövs kompletterande uppgifter eftersom årsredovisningen skildrar historisk information, därför kan även granskade månads- och kvartalsrapporter krävas. Svedin (1992) samt Stenberg och Sigbladh (2003) förklarar att kreditgivaren även får kompletterande uppgifter om företag inför kreditbedömning från kreditupplysning.
Respondenterna på bankerna kan inte riktigt besvara deras framtida krav på reviderade handlingar ännu, eftersom det inte finns något alternativ för kvalitetssäkring. Utredningen vill att företag ska ha möjlighet att avstå från revision, men att det sedan är upp till kreditgivaren att besluta om de ska fortsätta kräva reviderad årsredovisning eller inte vid kreditgivning. (Regeringens hemsida, 2008). Även Företagarnas vd anser att det är först när intressenterna efterfrågar styrkta handlingar som revision ska behövas enligt Halling (2007b). Svensson (2008) befarar att de inte kan kräva revision om inte lagen gör det, medan Nordeas chef menar att de kan tänkas begära reviderad årsredovisning oavsett lagändringen (Balans, 2007).
En nackdel kan uppkomma om högre bankavgifter kommer att tas ut från oreviderade företag på grund av högre risk tror Balans (2007), vilket utredningen menar ingår i intressenternas valfrihet och ger exempel på högre ränta, minskade kredittider eller kräva mer ställda säkerheter (Regeringens hemsida, 2008). Även en utredning gällande den samhällsekonomiska nyttan av revision visar att transaktionskostnader kommer att öka (FAR SRS hemsida, 2008). Svensson (2008) bekräftar detta påstående eftersom han tror att banken
möjligen kommer att ställa hårdare krav med personligt åtaganden som säkerhet, idag krävs exempelvis borgen och företagsinteckningar som säkerhet för små aktiebolag.
Hallberg (2008) förklarar att revisorn har en gedigen erfarenhet och förståelse för företagen som inte går att få på annat håll, vilket styrker Skough och Brännström (2007) åsikt att revisorns insats är betydelsefull för näringslivet och samhället. Svensson (2008) anser att företagen kan fokusera på sin kärnverksamhet eftersom revisorn ser till att företagen inte gör skattefel och ger hjälp med investeringar samt det administrativa flödet, där FAR Förlag (2007) menar att revisorn kommer med synpunkter som annars inte hade framkommit.
5.2.2 Syn på revisionspliktens avskaffande
Samtliga respondenter från bankerna har en negativ inställning till revisionspliktens avskaffande eftersom revisionsberättelsen har stort värde vid deras dagliga arbete. Dock kan de se med rimlighet att de mindre aktiebolagen behöver en lättnad eftersom de idag upplever att det är en irrelevant granskningsnivå som blir betungande för företagen. Mikroföretag anses som en rimlig gräns för undantag av revisionsplikt enligt samtliga respondenter från bankerna. Enligt Svenskt Näringsliv är det mikroföretagen som välkomnar lagförslaget och har mindre nytta av revisionen än de större företagen (Svenskt Näringslivs hemsida, 2006), vilket även är en gräns som Ekedahl tror skulle fungera (Balans, 2007).
Bankerna kommer att få svårare att göra säkra kreditbedömning anser Andersson (2005) och samtliga bankrespondenter, eftersom de inte får lika tillförlitliga uppgifter vid bedömning som när revisorn granskat dem. Sampson (2008) befarar att fullständiga uppgifter kommer att saknas, vilket leder till mer tungarbetad och fördröjd kreditprocess när företag måste komplettera med mer uppgifter för bedömning. Att det blir svårare att göra en bedömning kan leda till att det blir svårare att få kredit visar Balans (2007) undersökning bland bankerna. Svensson (2008) tror inte att kreditprocessen kommer att förändras, men att de kommer att ställa högre krav inför en kreditbeviljning. Hallberg (2008) poängterar vikten av att de måste ha tillförlitliga underlag eftersom banken arbetar med inlånade medel och därmed inte får ta större risker utan fullständiga underlag, samt måste fortsätta arbeta formellt. Utan revision menar både Sampson (2008) och Hallberg (2008) att banken inte kan erhålla bevis på företagens värde vid balansdagen utan en extern parts kontroll. Svensson (2008) befarar att en del företag med sämre likviditet ser frivillig revision som en möjlighet att korrigera
redovisningen. Han ser en risk i att den ekonomiska ställningen ser bättre ut än vad den är i praktiken hos dessa företag, vilket revisionen skulle säkerställa enligt Andersson (2005).
Stenberg och Sigbladh (2003), Svedin (1992) och samtliga respondenter på bankerna ser en oren revisionsberättelse som en varningssignal, vilket ger skäl för misstänksamhet vid kreditbedömning. En sent daterad årsredovisning bör kontrolleras enligt Stenberg och Sigbladh (2003), men en oren revisionsberättelse förklarar Sampson (2008) kan bero på omständigheter. Sampson (2008) ger eftersläntring av skattebetalningen en månad som ett exempel, detta måste kunden kunna argumentera för att få beviljad kredit.
5.2.3 Strategisk planering och revisorns framtida roll
En risk finns att de företag som väljer att avstå från revision och sedan inte klarar av att reda ut sina bokslut kommer att få problem med kredit hos både banker och leverantörer menar Hallberg (2008). Sampson (2008) tror att det kommer bli svårare med försäljning av bolag som är oreviderade, eftersom det blir svårt för köparen att avgöra värdet och bolagets framtida möjligheter, vilket även revisorn Andersson (2008) tror. En ytterligare fara som Hallberg (2008) nämner är att informationsflödet kommer att begränsas när tillförlitlig information inte kommer att finnas att inhämta smidigt och enkelt hos Bolagsverket samt UC. Sigbladh på UC förklarar att oreviderade uppgifter ger sämre beslutsunderlag och kvalitetsskillnader kommer att uppstå mellan bolag som är reviderade eller inte reviderade. (Askåker, 2008).
Många företag kommer att få problem med att få kreditgivare att ställa upp med finansiering om företagen ej granskats enligt Balans (2007). Av denna undersökning framkom att respondenterna från bankerna tror att företagen kommer att fortsätta anlita revisorer och att konsultation kommer att öka när jävsproblematiken undviks. Bankernas kunder har hittills uppgett att de kommer att fortsätta med revision oavsett lagändringen. Hallberg (2008) tror att revisorn kommer vara mer delaktig vid bokslutsarbete och arbeta mer som en partner i företaget samt att revisionen kommer att bli en praxis. Svensson (2008) ser positivt på utveckling av tjänsterna till mer företagsanpassade lösningar och delaktighet från revisorn i bolagen. Respondenterna på bankerna har ännu inte sett några förberedelser inför eventuell frivillig revision och tror inte heller att deras arbetssätt kommer att förändras i någon större utsträckning av en lagändring.