Respondenterna som representerar företagen arbetar inom olika branscher och samtliga är grundare och ägare till sina företag. Enligt FAR Förlag (2007) är revisionen viktig för de företag där ägarna ej sitter med i ledningen, men i respondenternas fall arbetar samtliga ägare i företaget och ser därmed inte revision som en kontrollfunktion för att bedöma ledningens skötsel av företaget. Även Collis m.fl. (2004) menar att de företag som inte skiljer sig åt gällande ägande och styrande har mindre behov av revision. Förutom revision anlitar respondenterna revisorn för kontroll vid lagerinventering, rådgivning samt tolkning av lagar och regler. Vid frågor gällande skatteregler vänder sig respondenterna istället direkt till Skatteverket respektive redovisningskonsulten.
5.1.1 Revisorns och revisionens betydelse
Johansson (2008a) arbetar som konsult inom ekonomi och har den ekonomiska kompetensen på egen hand och kan därmed inte se någon nytta med revision för egen del, men däremot för större företag. Rathjen (2008) ser nyttan i att företaget blir avstämt och Deverén (2008) anser att det är en trygghet i att veta att ekonomin är korrekt enligt lag samt beskriver revisionen som en typ av friskrivning av ansvar, vilket Brännström (2005) menar är ett riskavlyft för ägaren.
Förvaltningsrevisionen är en kontrollfunktion som enligt utredningen kommer att avskaffas i och med lagförslaget. (FAR SRS hemsida, 2008). Endast Deverén (2008) uttalar ett intresse av att styrelsemedlemmar är externa och förklarar att de i deras verksamhet har gjort detta val för att få utomståendes syn på verksamheten och för att få nya perspektiv. En risk med avskaffandet av revisionsplikten är att styrelsearvodena kommer att öka, på grund av att styrelseledamöterna inte längre kan få ansvarsfrihet enligt FAR SRS hemsida (2008).
Revisionskostnaden är en nackdel ur konkurrenssynpunkt för aktiebolaget om behovet inte finns, där företagaren borde få ta beslutet att anlita revisor enligt Precht (2007a). Kostnaden för revisionen är en central fråga, där utredningen anger det som ett av huvudskälen till lagändringen (Regeringens hemsida, 2008), medan Axenborg (2005) anser att kostnaderna har en skälig nivå därför att revisionsplikten är lagstiftad och tror att den kommer att öka om revision blir valfri. Både Rathjen (2008) och Johansson (2008a) upplever att kostnaden för revision är för hög. Deverén (2008) anser däremot att hjälpen de får från revisorn ger mer än vad den kostar, eftersom de inte har kompetensen på egen hand och att det skulle vara för tidskrävande att själva sätta sig in i arbetet.
Revisionen blir självfinansierad för företaget i och med att revisorn rättar fel menar Andersson (2007) där Anderson (2005) påpekar att nyttan av revisionen ska överstiga kostnaden för att belägg för revision ska finnas. Detta upplever Deverén (2008) stämmer i och med att nyttan överstiger kostnaden, men för Johansson (2008a) som aldrig får påpekanden från revisorn är revisionen endast en kostnad. Rathjen (2008) anlitar en redovisningskonsult och kan i och med det inte heller se att revisionen blir självfinansierad. Det har hänt vid enstaka tillfällen att respondenternas intressenter har efterfrågat reviderade årsredovisningar, men det är inte ofta och har varit i exempelvis kontakt med bank. Duréndez Gómez- Guillamón (2003) menar att reviderade handlingarna ligger till grund för investeringsbeslut för börsspekulanter och företag med kreditbehov.
5.1.2 Syn på revisionspliktens avskaffande
Utredningen avsikt är att minska små aktiebolags redovisnings- och revisionskostnader (Regeringens hemsida, 2008), där Johansson (2008a) menar att om revisorerna inte hade överdebiterat sin tid, skulle frågan aldrig ha uppkommit och tillägger att det är en orimlig hög prissättning för revision. Ingen av respondenternas revisorer hade berättat om lagförslaget avseende revisionspliktens avskaffande, men både Deverén (2008) och Johansson (2008a) hade hört talas om det. Deverén (2008) hade själv tagit upp frågan med sin revisor och tror liksom denne att de flesta företagen trots pliktens avskaffande kommer att fortsätta med revision. Johansson (2008a) ser positivt på revisionspliktens avskaffande för de mindre bolagen som har god ordning på sin ekonomi samt aldrig får påpekanden från revisorn, men ser däremot att de företag som är större behöver en revisor. Johansson (2008a) anser att ett rimligt gränsvärde är 30–40 miljoner kronor i nettoomsättning och han anser att det kan vara en nackdel att ej ha en revisor vid omsättningar över detta. Deverén (2008) kommer att
fortsätta anlita sin revisor, men både Johansson (2008a) som ekonomisk kunskap och Rathjen (2008) som anlitar en redovisningskonsult anser att kostnaden för revisionen är större än nyttan. Vilket bekräftar Collis m.fl. (2004) åsikt att styrelsens kunskap samt redovisningskonsultens åsikt gällande revisionen påverkar beslut om fortsatt revision.
5.1.3 Revisorns framtida roll
Även om Johansson (2008a) och Rathjen (2008) kan tänka sig välja bort revisionen, kan de fortfarande ha för avsikt att anlita revisorn för rådgivning vid större affärshändelser. Detta ser även revisorerna i vår undersökning som en fördel med avskaffandet av revisionsplikten eftersom de ej får granska de råd som de gett till företagen, och genom det kan fungera som ett bollplank vid ekonomiska beslut för styrelsen och vd (FAR Förlag, 2007).
Deverén (2008) tror att det kan vara nystartade företag som väljer att avstå från revision om revisionsplikten försvinner. Personligen upplevde han däremot revisorn som en bra resurs vid uppstarten av deras företag, vilket medförde förtroende och en långsiktig relation till revisorn. Deverén (2008) är själv positiv till revision och kan dessutom tänka sig att revisionsbyrån skulle få vara ansvarig för deras företags redovisning, med argument att både bokföring och revision därmed hanteras på samma ställe. Utredningen ger även förslag till revisionsbyråerna att inrikta sig mot redovisningstjänster (Regeringens hemsida, 2008), men Nagy och Cenker (2007) menar att ökningen av auktoriserade redovisningskonsulter har medfört ett överskott av resurser på revisionsbyråerna.
En av fördelarna med avskaffandet av revisionsplikten är att alternativa lösningar till revision framkommer enligt Magnusson (2007). Johansson (2008a) ger som förslag att en utökad myndighetsgranskning är ett alternativ, vilket överensstämmer med ett av utredningens förslag (Regeringens hemsida, 2008). Det tror däremot inte Ekedahl (Balans, 2007) som anser att företagen behöver rådfråga någon utomstående, men inte en myndighet.