Allmänt

Tredje utbildningsstadiet, det vill säga universitets- och högskoleutbildningen, har i denna utredning ett eget kapitel. Kapitlet innehåller en kort lägesöversikt samt de utmaningar och utvecklingsbehov som framkommit genom intervjuer med rektorerna vid de lärosäten som erbjuder högre utbildning på svenska och med studerande.

Inom utredningen har vi intervjuat sammanlagt elva representanter för den högre utbild-ningen (Se Förteckning över intervjuade personer) samt sju representanter för studentkå-rerna från Åbo Akademi, Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan Hanken och Aalto-universitetet. Genom webbenkäten fick vi 297 svar av personer som representerade tredje stadiet, både studerande och undervisningspersonal. I enkätsvaren pekar respon-denterna på många centrala utmaningar gällande bristen på svenskspråkiga experter inom ett flertal utbildningsområden. Det behövs bland annat fler svenskspråkiga läkare, tandläkare, psykologer, lärare i småbarnspedagogik, ämneslärare, språkexperter med flera. I en del av fallen handlar det om alltför få studieplatser på svenska, i andra om lågt söktryck. Det finns ämnesområden inom vilka man inte alls kan studera på svenska, eller där det enda svenskspråkiga studiealternativet ligger på en avlägsen ort. Ett förslag som nämndes under intervjuerna handlade om att man borde utreda vilka svenskspråkiga ma-gisterutbildningar som finns för att sedan utöka högskolesamarbetet kring dessa.

En del av respondenterna lyfte fram det faktum att det inom den offentliga förvaltningen finns alltför få tjänstemän som behärskar svenska, trots avlagda språkprov, och här föreslås nya tvåspråkiga lösningar för att samhällsservicen på svenska ska fungera. Hjärnflykten till Sverige betonades också starkt; den kan i vissa fall ha en avgörande betydelse för hur många svenskkunniga experter Finland de facto behöver utbilda inom centrala områden.

I några webbenkätsvar betonades en problematik som har uppstått i och med det nya an-tagningssystemet till högre utbildning. Antagningen baserar sig numera i hög grad på stu-dentbetyget och äldre ungdomar än årets studenter har svårare än förr att få studieplats.

I detta läge minskar i vissa fall de svenskspråkiga sökandenas chans till studieplats ytter-ligare, och det drabbar branscher som redan tidigare har haft lågt söktryck. Flera stude-rande har i webbenkäten lyft fram att de hoppas på nya samarbetsmodeller för flexiblare studievägar på svenska. Man önskar sig till exempel möjlighet att fortsätta till magisterstu-dier på ett flexibelt sätt oberoende av var man har avlagt kandidatexamen. Bland de frågor

som de intervjuade studenterna tog upp betonades också bristen på flexibilitet inom flera områden då det gäller att komma vidare till svenska eller tvåspråkiga magisterstudier ef-ter kandidatexamen. Det visade sig även att det finns problem gällande de studerandes språkliga lagstadgade rättigheter vid vissa högskolor som ger möjlighet till svenska som examensspråk.

Enligt de statistiska uppgifter som vi fått fram i denna utredning söker ca 50% av de stu-denter som avslutat en svenskspråkig utbildning på andra stadiet till vidare studier vid ett universitet eller en yrkeshögskola. (Uppgifter av Jukka Haapamäki, UKM, hösten 2020).

De svenskspråkiga studerandena är dock inte jämnt fördelade över olika studieområden.

Deras prioriteter skiljer sig klart från de finskspråkiga studenternas. De mest populära stu-dieområdena bland svenskspråkiga studenter har länge varit handel, administration och juridik (27% av de svenskspråkiga, endast 15% av de finskspråkiga), de samhällsvetenskap-liga och de humanistiska och konstnärsamhällsvetenskap-liga områdena. Endast 5% av de svenskspråkiga studenterna sökte sig till IT-branschen för fem år sedan, och läget är lika även nu, år 2020.

(Jfr Vento 2017, s. 49 och uppgifter från J. Haapamäki, UKM). Intressant är att konstatera att av det totala antalet studerande inom databehandling och kommunikation (IKT) på Aalto-universitetet utgjorde de svenskspråkiga studerandena 4 % år 2019, och de utländ-ska studerandena 20,6 %.

Åbo Akademi är fortfarande den populäraste högskolan bland de svenskspråkiga stude-randena (Jfr figuren nedan, figur 23). I antalet sökande ingår det totala antalet sökande till varje högskola, förutom i siffrorna för Helsingfors universitet där utbildningsspråket avgränsats till svenska för det totala antalet sökande. I siffrorna för gruppen sökande till Helsingfors universitet (gruppen på 789 personer) ingår alla sökande till Helsingfors uni-versitets svenskspråkiga utbildningar, oberoende av registrerat modersmål. I gruppen svenskspråkiga sökande, 1782 sökande, ingår alla sökande med svenska som registrerat modersmål som söker till Helsingfors universitet. En stor del av de svenskspråkiga stu-derandena söker alltså till icke-svenskspråkiga utbildningar vid Helsingfors universitet.

Samma avgränsning har gjorts gällande det totala antalet studerande som antogs till Hel-singfors universitet, dvs år 2020 antogs 237 personer till HelHel-singfors universitets svensk-språkiga utbildningar, medan totalt 426 svensksvensk-språkiga personer antogs till universitetet. I bilaga 13 presenteras de svenskspråkiga studerandes fördelning över olika högskolor och universitet.

Figur 23. Antalet sökande till tredje stadiet enligt högskola 2020 (Källa: statistiktjänsten Vipunen)

De största svenskspråkiga högskolemiljöerna utgörs av de svenskspråkiga universiteten Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan, samt de svenska yrkeshögskolorna Arcada och Novia. Men också inom Helsingfors universitet finns starka svenska miljöer. Ett särdrag för den svenskspråkiga högskoleutbildningen i Finland är att den delvis är placerad inom tvåspråkiga högskolemiljöer. (Jfr Lojander-Visapää 2008, s. 5)

I Universitetslagens 12 § (645/1997) har man fastslagit de svenskspråkiga universitetsstu-dierna på följande sätt: Åbo Akademi, Helsingfors universitet, Svenska handelshögskolan, Konstuniversitetet och Aalto-universitetet svarar för att ett tillräckligt antal personer med kunskaper i svenska utbildas för landets behov. Undervisnings- och examensspråket vid Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan samt Svenska social- och kommunalhögsko-lan vid Helsingfors universitet är till alla delar svenska. Vid Helsingfors universitet finns det utöver Social- och kommunalhögskolan undervisning på svenska på 13 studieinriktningar.

Helsingfors universitet är som helhet ett tvåspråkigt universitet, vilket innebär att samtliga tentamina och examensprov kan avläggas både på finska och svenska. På Konstuniversi-tetet, som även har svenskspråkiga linjer, kan examina avläggas på finska och svenska. På undervisnings- och examensspråken vid Aalto-universitetet tillämpas på motsvarande sätt bestämmelserna i 11 § i universitetslagen (558/2009) Undervisnings- och examensspråk.

Undervisnings- och examensspråket vid de övriga universiteten är finska.

Samordningsdelegationen för den svenskspråkig högre utbildningen, tillsatt av UKM, har som uppgift att samordna och utveckla den svenskspråkiga högre utbildningen. Dele-gationen består av representanter från alla de universitet och högskolor vars undervis-nings- och examensspråk är svenska och dess uppdrag är att beakta behov och efter-frågan gällande högre utbildning, arbetsmarknadens krav och de regionala behoven.

2991

Figur 23. Antalet sökande till tredje stadiet enligt högskola 2020 (Källa: statistiktjänsten Vipunen)

Sökande Svenskspråkiga sökande Antagna totalt Antagna svenskspråkiga

(92 § i universitetslagen 558/2009). Delegationen är ett slags fristående organ och har för närvarande ingen direkt koppling till eller kontaktperson på undervisnings- och kulturministeriet.

År 2007 fick samordningsdelegationen i uppdrag att inom ramen för den nationella struk-turella utvecklingen av högskoleväsendet göra en utredning av utvecklingsbehoven inom den svenskspråkiga högskoleutbildningen. Utredningen genomfördes av Catharina Lojan-der-Visapää och publicerades i januari 2008 under rubriken ”Utredning rörande utveck-lingsbehoven inom den svenskspråkiga högskoleutbildningen”. I utredningen konstaterar Lojander-Visapää att ”de personer som utexaminerats från en svenskspråkig högskola i Finland har en bred arbetsmarknad. De får i allmänhet jobb som motsvarar deras utbild-ning, flera sugs in på arbetsmarknaden redan under sin studietid.” (Lojander-Visapää 2008, s. 4). I dag vet vi även att de som utexaminerats från en svenskspråkig högskola i Finland sugs in på hela den nordiska, för att inte säga globala, arbetsmarknaden. Finlands goda rykte som utbildningsland, i kombination med goda språkkunskaper och gedigen grund-utbildning innebär en mångfald av möjligheter på den globala arbetsmarknaden.

De centrala behov av särlösningar som denna utredning tar upp kom även fram i Lojan-der-Visapääs utredning, inom ramen för intervjuerna med högskolornas representanter:

”För den svenskspråkiga högskoleutbildningen är det vare sig ändamålsenligt eller möj-ligt att tillämpa rådande nationella storleksmålsättningar. Den svenskspråkiga högsko-lesektorn kräver särlösningar. För att undervisningen ska tryggas och ett utgöra kvalita-tivt högtstående alternativ är det viktigt att de existerande svenskspråkiga miljöerna är tillräckligt starka. Hit hör en stark forskarutbildning.” (Lojander-Visapää 2008, s. 5) Nedan följer en översikt över den tillgängliga svenskspråkiga utbildningen på tredje sta-diet och i slutet av kapitlet sammanfattas synpunkter och utmaningar som kommit fram under utredningen.