Hälsa och skoltrivsel

Den generella bild man får av välbefinnandet och skoltrivseln bland barn, elever och stu-derande inom svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogik är relativt positiv. Samti-digt ser man i flera rapporter och även i denna utrednings enkätsvar att stress och psykisk ohälsa ökar bland ungdomar i Finland. Sedan 2007 har Utbildningsstyrelsen i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd (THL), tidigare Stakes, kartlagt skoltrivsel, elevvård och elevernas hälsa ur flera olika aspekter. Resultaten ligger på THL:s webbtjänst TEAviisari. De nyaste resultaten är från 2019.

Tankesmedjan Magmas senaste ungdomsbarometer, publicerad hösten 2020, visar även att de svenskspråkiga tonåringarna i det stora hela mår bra och ser ljust på framtiden. Men barometern visar också att ångesten inför framtiden har ökat sedan 2018; 46% av dem som deltog i barometern uppgav att de känner ångest inför framtiden (Kepsu &Markelin 2020). Sedan sommaren 2020 har olika myndigheter och aktörer igångsatt utredningar gällande corona-pandemins inverkan på välbefinnandet bland barn, elever och stude-rande. Förbundet Hem och skola genomförde en enkätundersökning bland vårdnadsha-vare våren 2020 för att kartlägga hur distansundervisningen hade påverkat barnen inom den svenskspråkiga utbildningen, och intrycket var i genomsnitt positivt. För närvarande görs i UKM:s regi åtminstone en utredning om corona-pandemins inverkan på studerande och deras studier på andra stadiet. Syftet är att såvitt möjligt utveckla förebyggande

åtgär-Genom resultaten i THL:s elevhälsoundersökningar och andra utredningar får man alltså en deluppfattning om trivseln och välbefinnandet i skolan, men man bör inse att de sta-tistiska uppgifterna inte ger en fullständig bild av verkligheten. Det vore angeläget att genomföra en närmare undersökning av atmosfären framför allt i årskurserna 7-9, då skol-trivseln verkar dala. Dessutom vet ingen i detta läge, januari 2021, vilka effekter pandemin kommer att ha på välbefinnandet och skoltrivseln i framtiden. Här redovisas några iaktta-gelser från den senaste enkätundersökningen som genomfördes av THL, gällande årskur-serna fyra och fem samt åtta och nio (2019). THL:s elevhälsoundersökningar kan ses om ett titthål in i trivseln och välbefinnandet i skolan. För den grundläggande utbildningens del finns det separat data att tillgå om de svenskspråkiga elevernas välbefinnande.

Allmänt sett är de svenskspråkiga eleverna i årskurs fyra och fem mer ivriga att gå i skola, och upplever i högre grad än de finskspråkiga i årskurs 8–9 att de är delaktiga i plane-ringen av olika verksamheter. I årskurs fyra och fem påpekade 48 % av de svenskspråkiga eleverna och 36 % av de finskspråkiga att lärarna ofta var intresserade av hur eleverna mådde. Av de svenskspråkiga i årskurs fyra och fem uppgav 43 % att de är entusiastiska gällande skolan, det vill säga att de har svarat positivt på påståendet: ”Jag är gärna i skolan och känner mig ofta ivrig över mina skoluppgifter”, medan motsvarande andel positiva svar bland de finskspråkiga var 35 %. Fler svenskspråkiga i årskurs fyra och fem (75 %), och 80% i årskurs åtta och nio, uppgav att de aldrig blivit utsatta för mobbning medan mot-svarande andel i de finskspråkiga skolorna var 65 % i årskurs fyra och fem och 75% i års-kurs åtta och nio. Däremot kom en lägre andel (73 %) av de svenskspråkiga än av de finsk-språkiga (84 %) väl överens med sina skolkompisar.

Figur 34. Hur upplever eleverna mobbning i skolan år 2019 (Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2019, THL)

75%

89%

80%

88%

65%

80%

75%

82%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Har inte blivit mobbad i skolan under läsåret Har inte deltagit i mobbning av andra

Figur 34. Hur upplever eleverna mobbning i skolan år 2019 (Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2019, THL)

Undervisningsspråk finska, årskurserna 8–9 Undervisningsspråk finska, årskurserna 4–5 Undervisningsspråk svenska, årskurserna 8–9 Undervisningsspråk svenska, årskurserna 4–5

De svenskspråkiga eleverna i årskurs åtta och nio ansåg också att de blev rättvist bemötta av lärarna och att lärarna var intresserade av hur de mådde. Men en lägre andel (52 %) av de svenskspråkiga eleverna, årskurserna åtta och nio, än av de finskspråkiga (61 %), upp-gav att de tyckte om att gå i skola. Påståendet man svarade på i detta fall var ”Vad tycker du just nu om skolan?”. Att endast hälften av eleverna i de svenskspråkiga skolorna var positiva till skolan i årskurserna åtta och nio är ett resultat som borde granskas närmare, kanske också i relation till i synnerhet pojkars dalande lärresultat just i denna ålder (Se ka-pitel 6). Forskningen har påvisat att välbefinnande och lärresultat hänger starkt ihop, och i den internationella McKinsey-rapporten ”How to improve student educational outco-mes”(2017), påpekar man särskilt den stora betydelsen av mindset, det vill säga attityder, uppfattningar och föreställningar, för lärresultaten, så som de framkommer i till exem-pel PISA-analyserna (Mourshed, Krawitz & Dorn 2017). Hur väl man trivs i skolan påverkar alltså lärresultaten och vice versa. Resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2019 redovisas i detalj i Utbildningsstyrelsens kommande rapport om den svenskspråkiga grundläggande utbildningen 2021.

Inom den svenskspråkiga utbildningen är man i dag oroad över fenomen som vantrivsel, hemmasittande och överlag att många barn och unga mår psykiskt dåligt. I webbenkät-svaren vi fick våren 2020 lyfter många av respondenterna fram den ökade psykiska ohäl-san och utmattningen bland elever och studerande, skolfrånvaro, vantrivsel och otrygghet inför framtiden. Här handlar det om generella samhälleliga fenomen som uppenbarligen är globala. Att värna om välbefinnandet bland barn och unga är en angelägen fråga i dag, oberoende av språklig kulturell eller social bakgrund.

Figur 35. Elevernas uppfattning om skoltrivsel och deltagande i skolans verksamhet (Källa: Enkäten Hälsa i skolan 2019, THL)

Har varit med och planerat gemensamma skolregler Lärarna är intresserade av hur eleven mår Skolentusiasm: svar på påståendena "jag är gärna i skolan" och "jag känner mig ofta ivrig över minaskoluppgifter"

Tycker om att gå i skolan

Undervisningsspråk finska, årskurserna 8-9 Undervisningsspråk finska, årskurserna 4-5 Undervisningsspråk svenska, årskurserna 8-9 Undervisningsspråk svenska, årskurserna 4-5