4 Empirisk beskrivning av kylcontainerns teknik och marknad
4.8 Kontrollsystem
4.8.2 Analoga kontrollsystem
● Minska eller helt eliminera kassationer av lasten genom att effektivare styra temperaturen.
● Ger ökad livstid för utrustningen -‐ Övervakningssystem optimerar användandet av kylcontainern vilket minskar slitage och underlättar förebyggande underhåll.
● Sparar in kostnader genom att utnyttja personalen effektivare -‐
Övervakningssystem eliminerar tidskrävande manuella kontroller vilket resulterar i mindre arbetsintensiva transporter.
● Lättare att uppvisa att de krav som ställs för kylda laster uppfylls -‐ Genom mjukvarusystem kan transportföretagen visa vilka temperaturer och luftförhållanden transporten har utsatts för under hela resan.
● Avancerade larmsystem -‐ Sensorerna gör det möjligt för containern att automatiskt larma personalen när något oväntat fel uppkommer.
(Garcia 2008, 13)
4.8.1.2 Monitorsystem
Ett monitorsystem används för att grafiskt illustrera och återge information från ett system. Inom kylcontainern används monitorsystemet för att grafiskt visa värdena från sensorerna eller reglersystemet. En definition på vad en monitor är, presenteras nedan:
“A device used for observing, checking, or keeping a continuous record of something”
(Oxford Dictionaries 2014)
Med ett monitorsystem kommer alltså rapporten syfta till en enhet som visuellt kan återge information från en datakälla. Ett monitorsystem används även som en enhet som visuellt möjliggör manuella programmeringar och inställningar av ett mjukvarusystemet vilket har utvecklats i och med att den digitala teknologin introducerades i kylcontainern. Den första tekniken för monitorsystemet inom kylcontainern var en så kallad Partlowskrivare, vilket beskrivs i ett kommande avsnitt.
4.8.2 Analoga kontrollsystem
Det tidiga kontrollsystemet var som tidigare nämnt uppbyggt av ett reglersystem, sensorer och en manuell kontrollpanel samt en Partlowskrivare. Den manuella kontrollpanelen bestod ut av ett temperaturreglage i form av en potentiometer. Reglersystemet jämförde signalerna från potentiometern samt sensorerna och styrde därefter kylaggregatet mot det valda förhållandet. De temperaturer som sensorerna mätte upp ritades sedan ut av Partlowskrivaren (Thomas 2008, 7-‐45). I resultatavsnittet kommer de tidiga kontrollsystemens centrala komponenter behandlas.
4.8.2.1 Partlowskrivarens funktion
En Partlowskrivare är en mekanisk eller elektromekanisk enhet som registrerar en ingående analog signal och plottar det visuellt på ett diagram. Den mekaniska enheten drivs helt mekaniskt och kan jämföras med ett urverk. Elektromekaniska Partlowskrivare får drivkraft från ett urverk, men registreringen av värdena på diagrammet sker genom elektriska signaler. Diagrammen som värdena registreras på passerar förbi en penna med hjälp ut av urverken. Pennans rörelse sker vid inregistrerade signaler och ger den visuella illustreringen av mätresultatet. Idag finns även helt elektroniska Partlowskrivare som saknar mekaniska komponenter och som även kan registrera digitala signaler.
Utöver detta finns det även tre olika modeller:
● Strip chart recorder -‐ Stripskrivare har en lång linjär pappersremsa där informationen dataförs. Stripskrivare kan jämföras med manuella EKG-‐tester och även diagram över seismiska mätaktiviteter vid jordbävningar. Nackdelarna med denna teknik är de långa pappersremsorna som genereras vid visuella övervakningsserier.
● Circular chart recorder -‐ Skrivaren är utrustad med en roterande skiva som värdena ritas ut på. Beroende på mätningens upplösning behöver skivan efterhand bytas ut. Vid högre upplösning på mätningar krävs mer frekventa byten av de cirkulära diagrammen. Fördelen med detta system är en mer kompakt lösning jämfört med pappersremsan, där diagrammet kan förslutas i ett glas. Det var denna teknik som används i kylcontainrar fram till 1990-‐talet.
● Roll chart recorders -‐ Skrivaren fungerar som en blandning av circular och strip recorder där informationen dataförs linjärt, men rullas upp på en rulle, vilket resulterar i långa inspelade serier.
(Stevens 1915)
4.8.2.2 Pre Trip Inspection (PTI)
Det största syftet med en kylcontainer är att de fraktade varorna skall kunna levereras med en hög kvalitet till konsumenterna. För att klara av detta behöver kylcontainern förlita sig på att systemets funktion klarar av att reglera rätt förhållande för den fraktade varorna under den givna transportsträckan. För att förebygga eventuella fel som kan tänkas uppkomma under en transportsträcka har industrin gemensamt enats till att en kontroll krävs innan avresan startar. Genom att kontrollera kylcontainern innan avresan bidrar detta till att minskar risken för senare fel på kylcontainern. Samtidigt fungerar en kontroll innan resan även som ett kvitto på kylcontainerns kvalitet, vilket kan vara en viktig del i en utredning om vem som bär ansvaret för kylcontainerns kvalitet. Inom industrin har ett gemensamt namn användas för att kontrollera och säkerställa kylcontainerns funktion
innan avresa, vilket kallas Pre Trip Inspection (PTI). I stycket nedan kommer en genomgång av hur de tidiga manuella (PTI) kontrollerna har utförts på kylcontainern. Stycket kommer även ligga till grund för en ökad förståelse till hur de moderna automatiserade PTI-‐ systemen har ersatt det manuella arbetssättet, vilket presenteras under det digitala kontrollsystemet.
PTI innebär konkret att tester ska genomföras för att undersöka kylcontainerns funktionalitet innan avresa. De tidiga inspektionerna under 1970-‐talet skulle utföras av behörig personal där främst följande parametrar skulle säkerhetsställas:
● Kylcontainern var ren från tidigare laster. ● Kylcontainern var fri från lukter.
● Funktionstestning på kylcontainerns olika system. ● Kontroll så att inga skador fanns på kylcontainern.
Under 1970-‐talet utfördes PTI kontrollerna manuellt där service personal utförde tester på kylcontainern. De första kylcontainrarna på marknaden rengjordes enbart med en borste. Ett problem som fanns med det isolerande materialet var att de tog upp smak från livsmedel som transporterades. För att undvika att nästkommande last förstördes krävdes en omfattande rengöringsprocess, vilket medförde att PTI processen behövde utvecklas. En blandning av kaliumpermanganat, formalin och vatten användes av servicepersonalen för att ta bort lukten. Ett problem med rengöringsmedlet var att ämnena var giftigt för människor. För att lösa problemet och undvika att servicepersonalen påverkades av giftet lindades kaliumpermanganatet in i tidningspapper och doppades ner i formalinet samt vattnen innan behandlingen påbörjades i kylcontainern. Tidningspappret bidrog till att reaktionsprocessen försenades vilket gjorde att personalen han ta sig ut ur containern och stänga dörrarna innan de giftiga gaserna spred sig. Blandningen tog bort den odör och de smakämnen som hade absorberats av isoleringen vilket hindrade att kommande laster tog skada (Munton & Stott 1978, 181).
Funktionstesten som utfördes på kylcontainerns olika system innefattade en kontroll av kylsystemet och Partlowsystemet. När kylsystemets funktion testades utfördes i huvudsak följande tester; Temperaturen testades med olika nivåer för att kontrollera att systemet svarade rätt mot den bestämda temperaturen, detta kontrollerades med en extern temperaturgivare. Temperaturvärdena kontrollerades sedan mot vilka temperaturer som Partlowsystemet plottade ut, för att säkerställa att tekniken visade rätt temperatur. Vidare utfördes även en visuell kontroll där servicepersonalen granskade kylcontainern för yttre skador som kunde få en negativ påverkan på transporten. Dels kontrollerades kylcontaninerboxens utsida men även insidan där servicepersonalen främst letade efter eventuella skador på konstruktionen som kunde leda till läckage. En visuell granskning
gjordes även av kylsystemets tillhörande delar där kontrollen syftade till att säkerställa att alla delar var intakta och funktionsdugliga (Vice President -‐ Quality and Cargo Care, Cool Carriers).