Kompressor

6.1.1 Kompressor  

Det  finns  idag  två  olika  kompressortekniker  som  används  inom  kylcontainerns  kylsystem   och  av  olika  anledningar  har  ingen  av  teknikerna  kunnat  etablera  sig  som  en  dominerande   design.     Båda   konstruktionerna   kan   anses   vara   stabila   designer   där   den   arkitektoniska   kunskapen   är   välutvecklad.   Som   tidigare   nämnt   var   kolvkompressorn   länge   den   dominerande  designen  men  där  scrollkompressorn  i  slutet  av  1990-­‐talet  började  etablera   sig  som  en  alternativ  komponent  i  kylsystemet.  Om  detta  ska  kopplas  till  teorin  går  det  att   klassificera   scrollkompressorn   som   en   modulinnovation   för   kylcontainerns   kylsystem.   Detta  eftersom  den  ändrade  en  komponent  i  systemet  utan  att  påverka  den  övriga  designen   (Clark   &   Henderson   1990).   Teorin   syftar   till   att   en   modulinnovation   innebär   en   prestandaförbättring   för   systemet.   Något   som   i   detta   fall   ledde   till   en   lägre   energiförbrukning  vilket  var  en  viktig  aspekt  för  industrin.  Där  de  höga  oljepriserna  bidrog   till  att  marknaden  letade  efter  nya  alternativ  vilket  kan  jämföras  med  “Demand  Pull”  (Dosi   1982).    

Scrollkompressortekniken   har   sedan   sin   uppkomst   inom   kylcontainern   etablerat   sig   som   en  ledande  teknik,  men  i  nuläget  är  det  osäkert  kring  vad  som  kommer  ske  i  framtiden.   Olika   parter   skulle   förmodligen   ge   olika   svar   om   vilken   design   som   de   föredrar   i   ett   kylsystem.   Många   skulle   se   det   ur   ett   kostnadsperspektiv,   där   de   kan   motivera   scrollkompressorn   med   en   lägre   energiförbrukning   samtidigt   som   de   skulle   beskriva   tekniken  som  mer  pålitlig,  då  färre  delar  är  inblandade  i  processen.  En  enklare  design  har   sina   fördelar,   konstruktionen   blir   mer   pålitlig   och   det   bidrar   på   så   sätt   till   enklare   underhåll   av   enheten.   Detta   är   viktiga   faktorer,   en   mer   pålitlig   konstruktion   leder   till   kostnadsbesparingar  då  även  kassationer  kan  undvikas.  Detta  kan  vara  avgörande  faktorer   för   tekniken,   något   som   också   bidragit   till   att   designen   växt   sig   stark   efter   att   den   lanserades  i  kylcontainern.  Det  uppskattas  att  fördelningen  av  nya  kompressorer  som  säljs   idag  är  70  %  scrollkompressor  inom  industrin,  samtidigt  som  scrolltekniken  idag  har  35  %   av   marknaden.   Då   kylcontainern   har   en   livslängd   på   mellan   15-­‐20   år   betyder   detta   att   teknik   som   appliceras   i   systemet   ska   kunna   vara   aktuella   minst   under   kylcontainerns   livslängd,   för   att   undvika   onödiga   kompletteringar   till   systemet.   Eftersom   det   har,   på   senare  tid,  blivit  allt  hårdare  regleringar  för  utnyttjandet  av  miljöförstörande  lösningar,  har  

denna  faktor  styrt  industrin  mot  teknik  som  kommer  kunna  vara  försvarbara  i  en  20  års   period.  Eftersom  CO2  är  ett  naturligt  köldmedium  med  låg  påverka  på  miljön  jämfört  med   R134a   och   R404a,   så   kan   det   ses   som   ett   alternativ   som   ett   framtida   köldmedium   inom   industrin.   Scrollkompressorn   är   som   tidigare   nämnt   inte   kompatibel   med   CO2,   detta   på   grund   av   de   tryckförhållanden   som   uppstår   av   ämnet   inte   lämpar   sig   för   scrolldesignen.   Detta  är  ett  fall  där  en  delkomponent  i  ett  större  system  sätter  spelreglerna  för  en  framtida   design,   som   stärks   av   Clark   &   Hendersons   (1990).   För   att   koppla   tillbaka   till   Utterbacks   citat  som  användes  i  teoriavsnittet:  

“The  idea  of  a  dominant  design  is  conceptually  broader  than  technical  competition  and   progress.  factors  other  than  technology  come  into  play;  chief  among  theses  are  collateral  

assets,  industry  regulation  and  government  internvention,  strategic  maneuvering  by   individual  firms,  and  communication  between  producers  and  users”  

Fallet  mellan  kompressorerna  i  kylsystemet  stärker  Utterbacks  (1994)  teori.  Fallet  påvisar   att  en  dominant  design  är  betydligt  mer  avancerad  än  den  tekniska  prestandan,  där  övriga   faktorer   utanför   teknologin   spelar   in.   Scrollkompressorn   som   etablerades   som   en   ny   komponent   i   kylsystemet   och   vann   marknadsandelar   genom   den   tekniska   prestandan.   Samtidigt   som   miljöaspekter   blir   allt   viktigare   för   industrin,   där   hårdare   reglering   i   framtiden   kan   påverka   vilka   köldmedium   som   är   tillåtna   och   på   så   sätt   även   kompressordesignen,   vilket   betyder   att   den   framtida   designen   är   oviss.   Det   ska   även   läggas   fram   att   scrollkompressorn   inte   har   samma   fördelar   avseende   energikonsumtion   under  alla  förhållanden.  När  teknikerna  jämförs  över  full  effekt  kan  en  tydlig  skillnad  ses  i   energikonsumtionen   mellan   de   båda   komponenterna,   detta   eftersom   kolvkompressorn   flerstegsreglering   inte   har   någon   effekt.   För   laster   som   inte   kräver   full   kyleffekt   blir   flerstegsregleringen   en   fördel   för   kolvkompressorn,   vilket   får   energiförbrukningen   att   jämnas  ut.  Det  är  svårt  att  avgöra  vilken  av  teknologierna  som  kommer  bli  den  ledande  i   framtiden,   eller   om   det   rentav   kommer   en   radikal   innovation   som   konkurrerar   ut   teknikerna.   Men   detta   är   ett   fall   där   fler   faktorer   än   den   tekniska   prestandan   påverkar   utvecklingen.  

En  annan  faktor  som  kan  påverka  den  dominanta  designen  och  som  inte  heller  relateras   till   den   specifika   tekniken   är   Collateral   assets,   där   höga   switching   cost   kan   styra   den   framtida  utvecklingen.  Eftersom  ca  70  %  av  alla  kompressorer  som  idag  installeras  inom   kylcontainrar  är  konstruerade  med  scrolldesignen  betyder  detta  att  många  aktörer  inom   industrin   har   anpassat   sig   på   olika   sätt   mot   tekniken.   Detta   kan   på   så   sätt   ses   som   ett   motstånd  från  deras  sida  och  en  hög  kostnad  att  övergå  till  kolvkompressorer  (Utterback   1994).  Detta  eftersom  en  kunskap  har  byggts  upp  från  1990-­‐talets  slut,  då  scrollteknologin   först  introducerades  i  kylcontainern  fram  till  idag.  Detta  kan  tyda  på  att  det  finns  ett  stort   motstånd  från  många  aktörer  inom  industrin  att  acceptera  en  förändring  som  innebär  att  

deras  etablerade  kunskap  försvinner.  Samtidigt  vet  tillverkarna  av  scrollkompressorer  om   att   eventuella   framtida   regleringar   kan   innebära   stora   konsekvenser   för   dem.   Men   i   framtiden  kommer  tillverkare  eventuellt  kunna  erbjuda  lösningar  där  scrollteknologin  är   kompatibel  med  ett  mer  miljövänligt  alternativ  som  till  exempel  CO2.  

Som  Henderson  och  Clark  (1990)  beskriver  blir  den  arkitektoniska  kunskapen  först  stabil   efter  en  dominant  design  har  valts,  där  det  krävs  tid  och  resurser  för  att  bygga  upp  en  ny   kunskap   kring   systemet.   Scrollteknologin   var   ny   till   sin   omgivning   när   den   etablerades   som  teknik  för  kylsystem  inom  kylcontainerindustrin  och  det  krävdes  även  en  anpassning   till   den   marina   miljön.   Detta   styrker   hur   kunskapen   har   förbättrats   och   stärkts   för   scrollteknologin   under   utvecklingen,   vilket   delvis   har   stärkt   designen   för   den   specifika   marknaden.   Dock   var   scrollteknologin   ingen   dominant   design   utan   konstruktionen   har   enbart   varit   etablerad   och   stabil   från   1980-­‐talet,   alltså   ca   15   år   innan   den   först   introducerades  i  kylcontainern.  Teknologin  var  således  bestämd  och  en  stabil  design  var   etablerad,   men   när   tekniken   introducerades   i   kylcontainern   saknades   tillräckligt   med   kunskap   för   att   kunna   konkurrera   ut   befintlig   lösning.   Nu   är   kunskapen   starkare   vilket   delvis   även   betyder   en   högre   switching   cost   för   aktörer   som   använder   designen.   Scrollkompressorn  är  ett  tydligt  fall  på  modulinnovation  från  Clark  &  Hendersons  (1990)   matris   där   den   stärker   den   befintliga   prestandan,   men   där   den   samtidigt   försämrar   kunskapen   för   det   arkitektoniska   systemet.   Det   är   som   tidigare   nämnt   svårt   att   avgöra   vilken  design  som  kommer  bli  den  dominerande  i  framtiden,  där  tillverkare  har  investerat   i   sin   specifika   design   och   där   det   finns   två   stabila   konstruktioner   på   marknaden   som   konkurrerar  med  varandra.  

6.2 Konstruktion  

När   kylcontainern   introducerades   i   början   på   1960-­‐talet   saknades   tydliga   riktlinjer   för   designen.  Detta  resulterade  i  många  olika  storlekar  på  containerboxen,  vilket  försvårade   investeringar   i   infrastruktur   och   hamnar.   Men   genom   en   kollektiv   satsning   standardiserades   storleken   till   en   gemensam   utformning;   20-­‐   respektive   40   foot.   Utvecklingen  inom  branschen  styrker  Philip  Anderson  och  Michael  L.  Tuschmans  (1990)   idéer  kring  dominant  design.  De  menar  att  utvecklingen  vanligtvis  inleds  av  en  stor  teknisk   variation   inom   industrin,   där   marknaden   sedan   gör   ett   urval   för   vilken   teknik   som   slutligen   blir   den   dominerade   designen.   När   den   dominanta   designen   för   storleken   infördes   minskade   variationen   av   dimensioner   för   kylcontainern,   vilket   således   stödjer   Philip   och   Micheaels   teori.   Empirin   stödjer   även   av   Utterbacks   (1994)   faktor   Industry  

Regulation  and  Government  Intervention.  Marknaden  var  i  behov  av  att  lösa  problemet  med  

variationen   av   storleken,   vilket   fick   aktörer   tillsammans   med   ISO   att   standardisera   storlekarna.  I  detta  fall  fick  således  en  reglering  från  industrin  i  form  av  ISO  standarden  ett   stort  inflytande  för  den  tekniska  utvecklingen,  vilket  påverkade  designen  inom  branschen.    

Standardiseringen   skapad   en   dominant   design   för   storleken   som   även   infrastrukturen   kunde   anpassas   efter.   Varierande   storlekar   skulle   kunna   leda   till   höga   kostnader   om   aktörer  investerade  i  utrustning  som  senare  inte  är  kompatibelt  med  en  dominant  design,   vilket   skulle   leda   till   höga   switching   costs   (Utterback   1994).   När   containerindustrin   standardiserades   investerades   ett   stort   kapital   i   kringliggande   utrustning,   något   som   underlättade  spridningen  av  tekniken.  Om  en  aktör  således  skulle  välja  att  skapa  en  egen   design,   som   inte   är   kompatibel   med   den   uppbyggda   infrastrukturen,   skulle   detta   bli   kostsamt  för  företaget.  Dels  går  tidigare  upprättad  kunskap  kring  den  dominanta  designen   förlorad,  samt  att  nya  investeringar  krävs  för  att  bygga  upp  ny  kompatibel  infrastruktur.   Detta   var   en   stor   anledning   till   att   containerstorleken   standardiserades   och   blev   en   dominant   design,   där   två   av   Utterbacks   (1994)   faktorer;   Industry   i   Regulation   and  

Government  Intervention  samt  Collateral  assets  påverkade  utvecklingen.    

Den   dominanta   designen   för   kylcontainerns   dimensioner   anpassades   efter   de   vanliga   containrarna,   vilket   gjorde   det   möjligt   att   gemensamt   utnyttja   och   bygga   upp   infrastrukturen.  Därav  går  det  att  ifrågasätta  om  storleken  verkligen  är  den  mest  optimala   för  kylfrakt.  Detta  styrks  av  att  tillverkare  av  kylcontainrarna  utvecklade  en  egen  standard   för   höjden   på   containrarna,   så   kallad   “High   Cube”.   Något   som   går   att   koppla   tillbaka   till   teorierna  kring  dominant  design,  där  den  dominanta  designen  inte  nödvändigtvis  behöver   vara   den   teknik   med   bäst   prestanda   för   ändamålet.   Där   en   specifik   design   har   stor   påverkan  på  den  framtida  utvecklingen  enligt  Utterbacks  (1994).  Marknaden  efterfrågade   kylcontainrar  med  större  lastvolym.  Detta  eftersom  en  större  lastvolym  skulle  resultera  i   att  fler  varor  skulle  kunna  fraktas  i  varje  container.  Volymen  för  de  tidiga  kylcontainrarna   begränsades   av   prestandan   från   kylaggregatet,   där   svårigheter   fanns   i   att   upprätthålla   temperaturer   som   krävdes   i   större   utrymmen.   Men   allt   eftersom   tekniken   för   systemet   förbättrades  skapades  möjligheter  till  en  förändring  av  den  arkitektoniska  uppbyggnaden   av  kylcontainern,  vilket  fick  marknaden  att  efterfråga  40  foot  High  Cube  containrar.  Detta   visar  hur  en  förändring  i  en  komponent  kan  påverka  spelreglerna  för  övrig  teknik  (Clark  &   Henderson   1990).   Marknadens   behov   av   större   lastutrymmen   drev   på   utvecklingen   av   prestandan  för  kylaggregatet.  Valet  av  att  införa  en  ny  standard  för  höjden  samt  att  övergå   till   den   större   längden   kan   således   förklaras   genom   drivkrafter   från   marknaden   genom   Demand-­‐pull  (Dosi  1982)  samt  nya  förutsättningar  (Clark  &  Henderson  1990).    

6.3 Luftreglering  

När  CA-­‐systemet  introducerades  i  kylcontainern  var  tekniken  radikal  till  sin  nya  miljö  där   ny  kunskap  krävdes  för  att  etablera  tekniken  till  systemet  (Dosi  1982;  Clark  &  Henderson   1990).  CA-­‐systemet  har  haft  en  lång  historisk  utveckling  som  kunde  spåra  tillbaka  ända  till   Kidd  och  Wests  forskning.  Som  tidigare  nämnt  var  tekniken  en  radikal  innovation  när  den   först   presenterades   inom   kylcontainerindustrin.   Tekniken   var   en   radikal   innovation   eftersom  tekniken  krävde  ny  kunskap  samtidigt  som  den  arkitektoniska  designen  behövde   anpassas,   vilket   tydligt   överensstämmer   med   Clark   &   Hendersons   (1990)   beskrivning   på   en  radikal  innovation.  

När   tekniken   först   introducerades   till   kylcontainern   upptäcktes   bland   annat   att   dörrarna   inte  var  tillräckligt  täta,  ny  kunskap  behövde  således  etableras  för  att  lösa  problemet,  där   det  experimenterades  med  olika  dörrar  samt  en  individuell  dörr.  Till  slut  blev  en  plastridå   lösningen  till  problemet  och  det  är  även  den  design  som  idag  används  inom  industrin.  Detta   indikerar   att   det   krävdes   en   viss   kunskap   och   experimenterande   för   att   utreda   vilken   lösning   som   skulle   väljas   (Clark   &   Henderson   1990).   För   att   systemet   skulle   fungera   krävdes   ett   samspel   mellan   övriga   system   inom   kylcontainern.   Nya   mjukvaruprogram   behövde   installeras   för   att   reglersystemet   skulle   få   rätt   styrsignaler   samtidigt   som   CA-­‐ systemet  även  behövde  anpassas  till  ventilationssystemet,  så  att  luften  kunde  spridas  ut  till   utrymmet.  Sammanfattningsvis  innebar  förändringen  att  en  ny  kunskap  krävdes  för  många   olika   delar   som   berördes   av   CA-­‐teknikens   implementering,   vilket   på   så   sätt   kan   ses   som   kunskapsförstörande   för   systemet.   Vidare   påverkades   den   arkitektoniska   uppbyggnaden,   där  en  ny  utveckling  startade  för  att  stärka  den  nya  tekniken  inom  systemet.  Det  krävdes   även   tid   och   resurser   för   att   designen   skulle   bli   stabil,   vilket   stärker   Clark   &   Henderson   (1990)  teori.  

CA-­‐systemet   är   idag   en   mer   använd   teknik   jämfört   med   de   småskaliga   testerna   som   inleddes   år   1993,   då   tekniken   var   ny   till   sin   miljö.   Utvecklingen   för   CA-­‐tekniken   inom   kylcontainern   har   efter   den   etablerades   och   systemet   integrerades   med   övriga   komponenter   inneburit   att   designen   har   fortsatt   att   stärkas   och   förbättras.   Som   Dosi   (1982)  nämner  startar  ett  nytt  paradigm  med  en  radikal  innovation  och  fortsätter  sedan  att   stärka  designen  genom  inkrementella  innovationer.  Att  konstatera  att  CA-­‐systemen  endast   har   stärkts   med   inkrementella   innovationer   vore   enkelt   att   säga   och   skulle   innebära   att   tekniken   utreddes   utifrån   två   dimensioner.   Bland   annat   har   en   förändring   från   de   första   CA-­‐systemen  inom  kylcontainern  inneburit  att  tekniken  har  utvecklats  från  en  integrerad   komponent   som   upptog   mycket   utrymme,   till   en   flyttbar   modul   som   kan   integreras   och   installeras  på  olika  enheter.  Att  klassificera  förändringen  som  en  inkrementell  innovation   skulle  innebära  att  tekniken  bygger  på  tidigare  kunskaper,  där  små  justeringar  av  designen   har  skett,  utifrån  definitionen  på  inkrementella  innovationer.  Om  förändringen  som  skedde   skulle   analyseras   utifrån   (Clark   &   Henderson   1990)   matris   skulle   förändringen   kunna  

placeras   som   en   arkitektonisk   innovation,   då   länkarna   i   konstruktionen   har   förändrats.   Genom   att   konstruktioner   har   blivit   mindre   har   komponenter   behövts   flyttats   samt   konstrueras   om   för   att   anpassas   till   den   mindre   konstruktionen,   vilket   har   förändrat   länkarna   från   den   ursprungliga   tekniken.   Till   exempel   kunde   koldioxidflaskorna   tas   bort   från   systemet.   Genom   att   konstruktionen   blev   mindre   kunde   tekniken   även   konstrueras   som   en   flyttbar   modul   vilket   kan   integreras   i   olika   containrar,   något   som   var   en   stor   skillnad   från   den   ursprungliga   designen.   Detta   fall   antyder   att   en   teknologisk   utveckling   kan  beskrivas  på  ett  mer  avancerat  och  exakt  sätt  utifrån  Clark  &  Hendersons  (1990)  teori   med  fyra  dimensioner.    

6.4 Kontrollsystem  

Som   tidigare   nämnt   hanterar   kontrollsystemet   hur   olika   komponenter   samverkar   och   kommunicerar  med  varandra.  En  förändring  i  detta  system  berör  således  de  komponenter   som  är  sammanlänkade  med  kontrollsystemet.  Detta  betyder  att  en  större  förändring  inom   systemet   skulle   definieras   som   antingen   arkitektonisk   eller   radikal,   då   respektive   sammanlänkad  komponent  måste  anpassas  efter  förändringen  (Clark  &  Henderson  1990).   Fram  till  1980-­‐talet  stod  sig  det  analoga  kontrollsystemet  som  den  dominerade  designen,   då   ingen   konkurrerande   teknik   fanns   att   tillgå.   Men   under   decenniet   började   tekniken   successivt  ersättas  med  ett  nytt  paradigm,  det  digitala  kontrollsystemet.  Något  som  styrker   Anderson   &   Tushmans   (1990)   teori   kring   att   radikala   innovationer   inte   slår   ut   en   dominerande  standard  direkt,  utan  att  tid  krävs  för  att  konkurrera  ut  en  etablerad  design.   Det   digitala   kontrollsystemet   kan   även   ses   som   en   radikal   innovation   för   kylcontainern.   Detta  eftersom  tekniken  innebar  en  förändring  av  den  arkitektoniska  uppbyggnaden,  där   komponenter  förändrades  för  att  hantera  digitala  styrsignaler.  Genom  att  kontrollsystemet   övergick   till   att   skicka   digitala   styrsignaler   förändrades   även   kommunikationen   mellan   olika  system,  vilket  är  ett  typiskt  exempel  på  hur  en  teknik  sätter  spelreglerna  för  övriga   system   (Clark   &   Hendersons   1990).   Den   tidigare   kunskapen   kring   det   analoga   kontrollsystemet  gick  även  förlorad  vid  teknikskiftet,  där  ny  kunskap  behövde  byggas  upp   för   den   nya   teknologin,   vilket   således   definierar   innovationen   som   radikal   enligt   Clark   &   Hendersons   (1990)   teorier.   Enligt   Dosi   (1982)   förknippas   radikala   innovationen   med   uppkomsten   av   nya   paradigm   vilket   således   resulterar   i   en   ny   teknologisk   bana   för   tekniken.   Empirin   styrker   detta   genom   att   ny   kunskap   och   teknik   presenteras,   då   det   digitala   kontrollsystemet   bygger   på   helt   ny   teknik   jämfört   med   den   tidigare   dominerade   analoga  lösningen.    

Övergången   till   det   digitala   reglersystemet   ökade   prestandan   för   kylcontainern,   där   noggrannare   mätningar   kunde   utföras,   vilket   resulterade   i   bättre   kvalitet   på   lasterna.   Förändringen   möjliggjorde   en   omkonstruktion   av   bland   annat   designen   på   kolvkompressorn,   från   tvåstegsreglering   till   flerstegsreglering   samt   att   Partlowskrivaren  

kunde  ersättas  mot  ett  digitalt  monitorsystem.  Det  digitala  kontrollsystemet  skapade  även   förutsättningar  för  ytterligare  system,  där  bland  annat  mjukvaruprogram  lades  till  för  att   öka  antalet  funktioner  och  erbjuda  en  flexiblare  lösning  (Clark  &  Henderson  1990).  Vilket   påvisar   att   den   digitala   teknologin   var   en   radikal   innovation   då   den   förändrade   kommunikationen   mellan   olika   system   och   nya   komponenter   kunde   introduceras,   samtidigt  försvann  den  tidigare  kunskapen  (Clark  &  Henderson  1990).