Partlowskrivare

I  följande  avsnitt  ska  monitorsystemets  historiska  utveckling  spåras.  Där  en  beskrivning  för   hur   containerns   tidiga   monitorssytem   fungerade   kommer   att   göras.   Ett   av   de   tidigaste   monitorsystemen   som   går   att   definiera   fram   i   kylcontainern   var   den   så   kallad   Partlowskrivaren.   Tekniken   integrerades   redan   under   tidigt   1970-­‐tal   i   kylcontainern   och   stod   sig   som   det   dominerande   monitorsystemet   fram   tills   nästa   paradigmskifte,   då   moderna  displayer  och  processorer  tog  över  under  1980-­‐  och  1990-­‐talet  (Regional  Service   Manager,  Carrier).  

Partlow  -­‐  Historia  

Första   indikationerna   av   en   Partlowskrivare   kan   spåras   tillbaka   till   Samuel   Morses   telegraf-­‐system   år   1835,   som   i   första   hand   användes   till   kommunikation.   Hans   system   kunde   automatiskt   registrera   inkomna   signaler   som   punkter   och   streck   (Morsekod)   med   hjälp  ut  av  en  penna  som  förflyttades  av  elektromagneter.  Systemet  anpassades  även  till  att   förbättra   noggrannheten   av   observationer   på   stjärnor.   Detta   gjordes   genom   en   sammankoppling  av  fyra  skrivare  på  olika  geografiskt  områden  med  en  gemensam  klocka.   Detta  gjorde  att  forskare  kunde  kommunicera  med  varandra  från  olika  områden  och  på  så   sätt  bestämma  stjärnors  positioner  för  ett  givet  klockslag  (Stachurski  2009,  103).  

De  första  Partlowskrivarna  som  användes  i  syfte  att  övervaka  temperaturer  konstruerades   och  patenterades  år  1915  av  JC  Stevens  under  sitt  arbete  på  företaget  Leupold  &  Stevens  i   Portland  USA  (Stevens  1915).  Tekniken  baserade  sig  på  Partlows  Circular  chart  recorder   och   hade   en   temperaturgivare   som   skickade   analoga   signaler   till   Partlowskrivaren,   som   sedan   ritade   ut   informationen   på   skivan.   Partlowskrivare   inom   området   för   temperaturövervakning  fick  från  sin  introduktion  en  stor  genomslagskraft  och  används  än  

idag  för  visuell  illustrering  av  information.      

Partlow  som  monitorssytem  till  kylcontainrar  

Som  tidigare  nämnt  hade  kylcontainern  inga  stora  marknadsandelar  före  1970-­‐talet,  då  de   traditionella   kylfartygen   var   den   dominerande   tekniken   på   marknaden.   Under   den   här   perioden   saknade   containrarna   system   för   att   visuellt   registrera   information   om   kylcontainerns   förhållanden.   När   marknaden   började   intressera   sig   allt   mer   för   kylcontainern   började   också   teknologin   utvecklas.   Under   1970-­‐talet   började   således   de   första   kylcontainrarna   att   utrustades   med   system   som   kunde   bevara   och   visa   datan   som   registrerades   från   sensorerna.   Containrarna   utrustades   med   cirkulärformade   diagram,   Partlows   Circular   chart   recorder,   där   den   utgående   luftens   temperatur   plottades   (Vice   President   -­‐   Quality   and   Cargo   Care,   Cool   Carriers).   Personalen   kunde   sedan   kontrollera   diagrammet  för  att  undersöka  vilken  temperatur  som  lasten  haft  under  transporten,  vilket   var   de   första   indikationerna   på   ett   kontrollsystem   där   en   monitor   och   sensorer   samverkade   i   kylcontainrarna.   När   denna   modul   integrerades   i   systemet   förbättrades   kylcontainerns  prestanda,  vilket  var  ett  stort  steg  för  att  stärka  kvaliteten  och  kontrollera   temperaturen.   För   kylcontainern   i   helhet   var   detta   en   radikal   förändring   och   det   nya   systemet   krävde   anpassningar   till   andra   moduler,   så   som   sensorer   och   eltillförsel   för   att   kunna  uppfylla  funktionen.  

Om   containern   innehöll   frysta   laster   så   som   till   exempel   kött,   övervakas   främst   den   utgående   temperaturen,   detta   eftersom   varorna   inte   tar   skada   av   en   för   kall   temperatur.   Om   den   utgående   luften   som   registrerats   var   under   den   bestämda   temperaturen   ansågs   hela   lasten   ha   fraktas   med   rätta   förhållanden.   Vid   levande   laster   var   det   viktigt   att   temperaturen   inte   understeg   värden   som   kunde   skada   varorna,   därför   kontrollerades   istället  den  ingående  temperaturen  i  lastutrymmet.  På  så  sätt  kunde  Partlowskrivaren  med   hjälp   ut   av   sensorer   bevisa   vilka   förhållanden   som   lasten   haft   under   en   given   transportsträcka  (Vice  President  -­‐  Quality  and  Cargo  Care,  Cool  Carriers).  Partlowskrivarna   användes   som   monitorssytem   fram   till   början   av   1990-­‐talet,   då   digitala   minnen   som   kombinerades   med   en   display   kunde   lagra   samt   illustrera   informationen.   Kylcontainerns   livstid   medförde   att   aktörer   fortsatte   att   köpa   in   och   reparera   befintliga   Partlowskrivare   långt  efter  teknikskiftet,  vilket  var  en  kostsam  process.  Digitala  minnen  blev  billigare  och   mer   tillförlitliga   under   utvecklingen,   vilket   möjliggjorde   att   tekniken   kunde   kombineras   med   ett   monitorssytem   på   ett   kostnadseffektivt   sätt,   vilket   bidrog   till   att   det   nya   paradigmskiftet   inom   kylcontainern   startade   (Regional   Service   Manager,   Carrier;   Sales   manager,  Johnson  Controls).    

5.4.2 Digitala  Kontrollsystem  

Dagens   kylcontainrar   har   utvecklats   till   en   avancerad   teknologi,   där   många   system   och   moduler  samverkar  med  varandra  för  att  reglera  och  styra  förhållandena  i  kylcontainern.   Systemet   har   från   de   tidiga   kontrollsystemen   utvecklas   mot   ett   mer   digitaliserat   kommunikationssätt,   något   som   bland   annat   har   inneburit   att   information   som   skickas   inom  systemet  är  mer  exakt.  Kylcontainern  har  även  utvecklats  till  en  flexiblare  produkt,   där   mjukvaruprogram   har   integrerats   i   kontrollsystemet   för   att   kunna   möjliggöra   nya   funktioner   och   höja   kvaliteten   på   de   fraktade   varorna.   Den   tekniska   utvecklingen   för   kylcontainerns  kontrollsystem  har  bidragit  till  många  fördelar  inom  industrin.  Främst  har   utvecklingen  av  kontrollsystemen  bidragit  till  kvalitetsförbättringar  på  produkterna,  då  fler   övervakningsfunktioner   samt   sensorer   har   tillkommit.   Samtidigt   har   även   energibesparingar   kunnat   göras   då   mjukvarusystemet   med   tillhörande   styrsystem   har   utvecklats  mot  att  effektivisera  olika  processer  inom  kylcontainern.  

Det   digitala   kontrollsystemet   kan   ses   som   en   radikal   innovation   när   den   först   introducerades  i  kylcontainern.  När  modulen  ersatte  Partlowskrivaren  förändrades  också   många  andra  system.  Den  digitala  tekniken  banade  väg  för  nya  kunskaper  och  system  som   har  utvecklats  och  introducerats  till  kylcontainern.  Det  digitala  kontrollsystemet  medförde   främst   att   kompressorerna   kunde   regleras   med   digitala   signaler,   vilket   gav   stora   fördela   genom  att  mindre  energi  förbrukas  (Sales  manager,  Johnson  Controls).  Genom  den  digitala   signalhanteringen   och   det   integrerade   reglersystemet   i   dagens   mikroprocessorer   kan   en   noggrannare  reglering  av  kolvkompressorn  genomföras.  Där  utvecklingen  har  gått  från  en   tvåstegsreglering   till   digital   stegvis   reglering   som   anpassar   effekten   efter   systemets   information.   Detta   krävde   även   ett   mer   avancerat   och   regelbundet   informationsflöde   mellan  systemen,  där  flera  sensorer  integrerades  i  kylcontainern.  Den  digitala  regleringen   medförde   prestandaförbättringar   för   kolvkompressorn   vilket   möjliggjorde   en   anpassad   effekt  mot  ett  givet  förhållande  (Sales  Director,  Thermo  King).    

Den   digitala   tekniken   inom   scrollteknologin   innebar   att   energi   sparades   genom   att   kompressionen   övergick   till   att   styras   digitalt.   Andra   tekniker   som   tillkom   efter   den   digitala  teknikens  introduktion  var  mjukvaruprogram,  vilket  har  bidragit  till  en  förbättrad   prestanda  för  systemet.  Bland  annat  infördes  en  noggrannare  mätning  av  temperaturerna,   där  mjukvaruprogram  kunde  beräkna  och  estimera  temperaturen  för  hela  lasten.  Tekniken   möjliggjorde   också   automatisk   köldbehandling   utan   att   riskera   skador   på   lasten,   där   mjukvaruprogrammet   styr   kylsystemets   effekt   och   hindrar   spridning   av   skadedjur.   Mjukvaruprogrammen   möjliggjorde   även   automatisk   reglering   av   temperaturen   under   olika   tidpunkter,   detta   för   att   lasten   skall   anlända   med   optimala   förhållanden   efter   kundernas   önskemål.   Utvecklingen   av   digitala   kontrollsystem   har   genom   inkrementella   förbättringar  gått  mot  bättre  prestanda  för  hela  systemet.  Där  styrningen  av  kylcontainern   har   blivit   allt   mer   automatiserad.   Bland   annat   kan   den   så   kallade   PTI   kontrollen  

genomföras   på   ett   mer   automatiserat   tillvägagångsätt,   där   den   mänskliga   faktorn   är   mindre   involverad.   Till   skillnad   från   det   tidiga   PTI   kontrollerna   som   enbart   utfördes   manuellt.   I   dagens   kylcontainrar   finns   även   möjligheter   att   fjärrstyra   kylsystemet,   vilket   har   bidragit   till   en   mer   flexibel   produkt.   När   mikroprocessorn   introducerades   som   en   modul   i   det   arkitektoniska   systemet   medförde   detta   att   flera   kringliggande   modulers   prestanda   stärktes   samtidigt   som   en   ny   uppbyggnad   mellan   länkarna   krävdes.   Vilket   indikerar   på   hur   en   radikal   innovation   kan   förändra   andra   moduler   i   ett   system   (Frith   2003).  Sammanfattningsvis  illustrerar  figur  16  utvecklingen  av  kylcontainern.    

Stora  

förändringar   ^Komponent   lösning  ^{Tidig   Modern}  lösning   ^{Förändringar  av}  prestandan   marknaden  ^{Effekter  på}  

  Kylsystem  

Kompressor   Kolv   ^{Scroll  och}  _kolv   energieffektivare  ^{Pålitligare  samt}   lösning  

Miljövänligare,   kostnadseffektivare   samt  bättre  kvalitet  

på  frakten   Köldmedium   R-­‐12       R-­‐134a,           R-­‐404a   samt  R-­‐744   (CO2)     Lägre   miljöpåverkan,   svårantändligt   samt   energieffektivare   Miljövänligare,   säkrare  för   personalen  samt   kostnadseffektivare   Konstruktion   Container-­‐

dimensioner   ^Varierande  storlekar  

20-­‐  och  40   foot,   standard   alternativt   High  cube   Kompatibel  med   flera  geografiska   områden  samt   lösningar   Kostnadseffektivare,   förenklade   investeringar  i   kringliggande   utrustning   Isolering   isolering  ^Enbart  

mot  värme  

Tätare  mot  

luftläckage   ^{Energieffektivare}   kostnadseffektivare  ^{Miljövänligare,}  

Luftreglering   CA-­‐system   integrerat  ^{Stort  och}   system   Mindre  och   portabelt   system   Flexibel  lösning,   kostnadseffektiv   genom  en  mindre   storlek  vilket  ger   högre  lastvolym  

Längre   fraktmöjligheter,   bättre  kvalitet  på  

frakten  

Kontrollsystem   Kontrollsystem   Analogt   Digitalt  

Noggrannare   reglering,   energieffektivare   samt  pålitligare   Möjliggjorde  nya   tekniker,  bättre   kvalitet  på  frakten   samt  flexiblare   lösning  

Figur  16  –  Sammanfattning  av  utvecklingen