Uppsatsen syfte har varit att spåra den teknologiska utveckling av kylcontainern samt testa hur väl teorierna; Technological trajectory, Component-‐ Architectural Innovationer och Dominant design stämmer överens med utvecklingen för tekniken. Följande stycke har till avsikt att förklara och diskutera kring de resultat som presenteras i rapporten. Diskussionen ska även belysa de svårigheter som har bemöts under arbetes gång samt hur hindren har behandlas för att ge ett tillförlitligt resultat.
Litteraturstudien indikerar att det finns begränsningar kring omfånget av vetenskapliga artiklar som behandlar utvecklingen av kylcontainern. Därför har resultatet av den teknologiska spårningen kompletterats med publicerat material från företag samt intervjuer med informanter. Om information från informanter och aktörer inom industrin är subjektiv går att diskutera. Aktörer inom industrin kan tala till fördel för sitt eget intresse, vilket kan ha påverkat det presenterade resultatet. Det insamlade materialet från olika intressenter kan således beskriva den teknologiska utvecklingen på ett subjektivt sätt. Tekniska specifikationer har delvis använts för att beskriva teknologier, där ett problem med informationen kan vara att tekniken endast beskriver de teoretiska värdena. Vad tekniken presterar i praktiken kan således skilja från vad som presenteras, något som skapar en förvrängd bild av verkligheten. För att undvika detta har materialet analyseras och informationen jämförts, detta i syfte att återge en så verklig bild som möjligt. Information som har väckt misstankar huruvida den speglar verkligheten har ifrågasatts, där flera källor har undersökts för att styrka eventuella påståenden. För att exemplifiera detta kan fallet med scroll-‐ respektive kolvkompressorn tas upp. Scrollkompressorer illustreras i tekniska specifikationer som prestandamässigt bättre än kolvkompressorer. Men efter en noggrannare analys av informationen resulterade detta i att det skiljer sig i praktiken. Scrollkompressorn är till exempel energieffektivare endast vid specifika förhållanden. Rapporten har försökt att spegla ett objektivt resultat, men svårigheter har infunnit sig, då den behandlade informationen till stor del beskrivit utifrån ett teoretiskt förhållande. Vidare går det att diskutera huruvida urvalet av informanter har påverkat det genererade resultatet. En kontakt skapades i tidigt skede, vilket övriga informanter erhölls från den tidiga kontakten genom ett snöbollsurval. Således går det att diskutera om senare informanter har delade åsikter med den tidiga kontakten, vilket kan påverka resultatet i en specifik riktning. För att bemöta osäkerheten kring detta har deras svar dels jämförts mot varandra men även mot befintlig litteratur. Resultatet har även följts upp med en ytterligare intervju i ett senare skede med en ny informant för att kunna stärka informationen. En svårighet har infunnit sig att utvärdera resultatet från olika aktörer inom branschen då deras svar är utformade utifrån deras synsätt.
Ämnet innovation är ett relativt brett begrepp där rapportens författare har märkt att det finns många teorier inom området. Antalet teorier har begränsats till tre, där valet har anpassats efter vad författarna till denna rapport anser vara av störst relevans för området. Om flera teorier hade använts hade en bredare beskrivning av den teknologiska spårningen kunnat göras, eftersom flera spår inom kylcontainerns utveckling skulle kunna relateras till olika innovationsteorier. Valet av antalet teorier begränsades till tre eftersom en djupare analys och utredning skulle kunna göras av det teoretiska ramverket. Vid studier kring de valda teorierna blev det även tydligt att mycket av den forskning som behandlar ämnena bygger på Dosi, Utterback samt Clark & Hendersons arbete. Således går det att anta att en viss risk finns att enbart ett nätverk av forskningsbaserade artiklar utnyttjades, där andra områden blev förbisedda. Under litteratursökningen utfördes flera försök till att hitta författare som behandlar teorierna med en annan synvinkel, men ett tydligt spår från de valda författarna kunde frekvent återses.
Ett annat hinder i forskningen har varit tillgången till verkliga möten med aktörer inom industrin. Examensarbetet har utförts på Uppsala universitet och begränsningar har funnits eftersom många aktörer inom industrin är placerade på en annan geografisk plats. Forskningen har inte haft tillräckliga resurser rent ekonomiskt och tidsmässigt för att resa runt och besöka olika aktörer inom industrin. Om möjligheten fanns skulle rapportens författare besökt flera personer inom industrin, med ett syfte att förbättra den empiriska forskningen. I första hand skulle en informant i Danmark från Johnson Controls besökas, dels eftersom personen har en lång erfarenhet inom industrin men även ett stort kontaktnät som skulle kunna användas för vidare forskning. Fortsättningsvis har rapportens författare haft kontakt med Maersk i Danmark vilken även detta skulle kunna generera en djupare förståelse inom ämnet om ett möte hade kunnat anordnas. Fler möten med personer inom industrin skulle bidra till ett empiriskt resultat som skildrar utvecklingen och teknikerna på ett mer reellt sätt, detta eftersom informanterna i frågan behandlar teknikerna i praktiken. Rapportens författare har delvis fått förlita sig på teoretiska specifikationer för att möjliggöra den empiriska spårningen vilket som tidigare nämnt kan ses som ett problem och brist i rapporten då praktiken kan skilja sig från teorin.
Vidare har inte alla aspekter i teorin dominant design behandlats, där rapporten i tidigt skede begränsats till att inte behandla marknadsaspekter. Således har Utterbacks (1994) faktorer; “Strategic Maneuvering at the firm level” och “Communication between producers
and users” utelämnats från analysen. Huruvida detta påverkar resultatet är svårt att avgöra.
Det krävs vidare forskning för att väga in dessa faktorer i resultatet, då rapporten till största del fokuserade på de tekniska aspekterna. Slutsatsen indikerar att den specifika tekniken är en starkt påverkande faktor till vilken design som etableras på marknaden. Slutsatsen skulle eventuellt pekat i en annan riktning om rapporten istället hade haft större fokus på marknadsaspekter som påverkar en teknologi, därav krävs en djupare utredning
av detta. Rapporten har utifrån avgränsningarna kunnat illustrera och påvisa utvecklingen utifrån ett tekniskt perspektiv, vilket kan ha gett en vinklad bild då inte alla aspekter har vägts in i resultatet. Fortsättningsvis stärker rapporten Clark & Hendersons teorier om fyra dimensioner på innovationer, där det anses vara en mer exakt metod för att beskriva en teknologisk utveckling genom. Beroende på analysobjekt kan eventuellt uppfattningen förändras, men det går att konstatera att på kylcontainern har verktyget gett en djupare kategorisering på innovationer inom systemet. Analysobjektet är en teknik som är uppbyggd med flera interna system som integreras tillsammans för att uppnå en funktion. En vidare utredning för olika analysobjekt skulle behövas göras för att styrka slutsatsen ytterligare.
Vidare har uppsatsen empiriskt spårat den teknologiska utvecklingen som har skett för kylcontainern. Rapporten har kunnat konstatera att det skett stora förbättringar av prestandan i kylcontainern under utvecklingen. Vidare går det inte att avgöra hur den tekniska utvecklingen för kylcontainern har påverkat kylfraktsmarknaden. Ett förslag till fortsatta studier inom området skulle kunna vara att utreda vilka faktorer som har bidragit till kylcontainerns genomslag inom industrin? Går det att tillämpa Utterbacks teorier om dominant design på kylcontainerteknologin fullt ut? Vilken faktor har varit den mest avgörande för kylcontainerns utveckling på marknaden? Är kylcontainerns framfart ett resultat av den tekniska prestandan inom systemet, eller är det en konsekvens av olika marknadsfaktorer? Vidare forskning krävs för att utreda problematiken.