Slutsatsen ska kortfatt besvara uppsatsens frågeställningar, vidare kommer även generella slutsatser att göras utifrån de lärdomar som rapportens författare har fått under arbetets gång.
Rapporten har illustrerat hur den teknologiska utvecklingen har fortlöpt inom systemet, där olika framsteg och förändringar har bidragit till att forma kylcontainerns bana. Det går tydligt att urskilja de prestandaförbättringar som har gjorts för teknologin, där en utveckling har skett inom kylcontainerns olika interna system. Teknologin har effektiviserats genom att utveckling har skett på olika fronter inom systemet, där den totala prestandan är ett resultat av alla komponenternas gemensamma utveckling.
De teorier som rapporten har behandlat stärks efter de har kopplats till kylcontainerns teknologiska bana. Generellt har den teknologiska banan som illustrerats för de berörda teknikerna inom systemet kunnat beskrivas enligt Utterback (1994) och Dosis (1982) teorier. Teknologierna har startat med en radikal innovation, som har förändrat systemets uppbyggnad och den tidigare kunskapen, där en anpassning har krävts. Det går tydligt att illustrera att en ny teknik som har introducerats i systemet har krävt en period av utveckling och anpassning innan den har fått en genomslagskraft inom industrin, vilket även Dosi (1982) och Clark & Henderson (1990) antyder. Vidare har denna förändring kunnat definieras fram genom att ett nytt paradigm har startat, där olika designer har varit aktuella innan tekniken blivit stabil. Rapportens empiri påvisar att det har krävt en period av utveckling innan en dominant design har kunnat etablera sig, där olika varianter har varit aktuella, vilket även Utterback (1994) stärker. Vidare finns det en tydlig koppling mellan dominant design och prestandamässiga fördelar då den specifika tekniken etablerar sig som en standard inom industrin. Den specifika tekniken har varit avgörande i stort sett alla presenterade tekniker, där en dominant design har etablerats, men det går inte att avgöra vilken faktor som har varit den största drivkraften för de specifika fallen. Rapporten påvisar även fall då den specifika tekniken inte har varit den avgörande faktorn. En helhetsbedömning har inte kunnat göras utifrån Utterbacks (1994) fyra faktorer som är skilt från den specifika tekniken. Detta bidrar till att en slutsats kring vilka faktorer som har varit den största drivkraften inte kunnat presenteras, dock indikerar resultatet att utvecklingen är starkt förknippad med prestandamässiga fördelar.
Fortsättningsvis har Clark & Hendersons (1990) fyra dimensioner för innovationer visat sig ge en djupare förklaring till förändringarna som skett inom kylcontainerns teknologiska bana. Att specificera en teknologis utveckling med endast två dimensioner, blir i kylcontainerns fall problematiskt. Att skilja på endast radikal och inkrementella
innovationer bidrar till att beskrivningen av en teknologisk utveckling blir felaktig och inte lika exakt som bedömningen blir utifrån fyra dimensioner. Rapporten kan stärka Clark & Hendersons (1990) teori om att två dimensioner är ofullständigt och begreppen inkrementell och radikal bör användas med större försiktighet.
Rapporten har som tidigare nämnt dels empiriskt spårat den teknologiska utvecklingen för kylcontainern men även analyserat utvecklingen med hjälp ut av tre valda teorier. Det främsta som uppsatsen bidrar med till forskningen är den historiska spårningen av kylcontainerns tekniska utveckling. Dels för att ingen tidigare forskning har angripit och utrett utvecklingen med samma omfång som denna uppsats. Genom att rapporten har tagit utgångspunkt från kylcontainerns introduktion på marknaden har rapporten kunnat illustrera den teknologiska förbättringen av prestandan som har skett för systemet. Detta skiljer sig mot tidigare forskning som endast har behandlat kortare tidsepoker och med en begränsning till färre tekniker. Till exempel i artikeln The “Intelligent Container” -‐ A
Cognitive Sensor Network for Transport Management av Lang, W. Jedermann, R. Mrugala, D.
Jabbari, A. Krieg-‐Brückner, B & Schill, K (2011) som behandlar sensorer, mätningar och kommunikation inom kylcontainern. Ett annat exempel kan ges från boken Controlled
Atmosphere Storage of Fruits and Vegetables av Thompson (2010) som i ett avsnitt
behandlar CA-‐systemets framväxt inom kylcontainern. Slutligen i artikeln Optimal on–off
control of refrigerated transport systems av Li, B. Otten, R. Chandan, V. Mohs, W. F. Berge, F
& Alleyne, A. G (2010) som försöker utreda de optimala parametrarna för ett on/off reglersystem som används inom kylfrakter. Rapporten bidrar därför främst med en bredare förståelse för utvecklingen genom att hela tidsperioden har kunnat behandlas samtidigt som kylcontainerns primära funktioner har hanterats. En tydligare bild av utvecklingen kan på så sätt illustreras, där olika tekniker formar och sätter spelreglerna inom systemet. Att endast behandla specifika delar och perioder i utvecklingen blir bristfälligt eftersom tydliga slutsatser inte kan göras. Att utesluta tekniker och perioder i utvecklingen kommer bidra till att slutsatsen om hur den teknologiska prestandan har utvecklats för hela kylcontainern blir ofullständig.
Det andra syftet med rapporten var att testa och utreda de valda teorierna. Som tidigare nämndes i slutsatsen stärktes teorierna då de tillämpades på kylcontainerns utveckling. Rapporten valde att använda tre teorier för att dels kunna studera och förstå spår i utvecklingen, där Utterbacks (1994) och Dosis (1982) teorier användes. Men även för att specifikt behandla innovationer och uppbyggnader av specifika tekniker där Clark & Hendersons (1990) teori tillämpades. De tre olika teorierna har krävts för att kunna ge en ökad förståelse för läsaren, men även för att tydligare kunna beskriva den teknologiska utvecklingen. Tekniken bakom en dominant design som har etablerats inom kylcontainern blir genom Clark & Hendersons (1990) teori tydligare. Samtidigt som Utterback tydligt beskriver att det finns yttre faktorer som också kan påverka utvecklingen. Att enbart
använda Clark och Hendersons (1990) teori skulle endast återge den tekniska utvecklingen inom systemet. Sammanfattningsvis vill rapporten bidra med en ökad förståelse för hur kylcontainerns prestanda har utvecklats och därför har de tre teorierna kombinerats för att ge en tydligare förklaring till utvecklingen. Slutligen går det att debattera om det hade räckt att använda två teorier istället för tre, nämligen Utterback (1994) samt Clark & Henderson (1990). Eftersom Dosi (1982) och Utterbacks (1994) teorier är relativt lika varandra hade eventuellt endast teorin om Dominant design kunnat väljas. Detta hade eventuellt gett en tydligare beskrivning och avgränsning i rapporten då endast teorin dominant design används för att förklara spår i utvecklingen. Det positiva med att väga in Dosi (1982) har varit att de båda teorierna hjälper till att stärka varandra, samtidigt som utvecklingen i vissa fall har kunnat beskrivas noggrannare. Den stora skillnaden mellan de tre teorierna har varit att Clark & Henderson behandlar innovation utifrån fyra dimensioner samtidigt som Utterback (1990) och Dosi (1982) behandlar innovation utifrån två dimensioner. Detta är möjligtvis en motsägelse mellan teorierna, men med tanke på att teorierna har används med olika syften ser rapportens författare inga problem med hur de har kombinerats för att beskriva utvecklingen.