Journalisten Anders Lidén (se.s.43) berättar vidare om sitt eget deltagande i pappakursen, där även fotografen från Vi Föräldrar är på plats, man ser bilder på pappagruppen tillsammans med Anders. Ett av ämnena för den kvällens diskussion är ”parrelationer” och Anders svarar så här om sin relation till sin fru:
105
Sandqvist, Karin. Pappor och riktiga karlar. Om mans- och fadersroller i ideologi och verklighet.1993.s.287
106
– Det är svårt att komma överens ibland. Jag får inte så ofta egen tid längre.Jag är ofta rätt slutkörd när jag kommer hem efter jobbet, och det är inte alltid så lätt att ställa upp på min frus förväntningar. (…)
Man vill ju hjälpa till, men ibland blir det fel. En kväll kom jag hem från jobbet och slängde in kläderna i tvättmaskinen tillsammans med annan tvätt för att min sambo skulle slippa. Men det var fel, för hon hade tänkt tvätta den kvällen för att få lite tid för sig själv. Hon blev skitsur.107
Här avslutas meningen med att papporna i den här pappagruppen skrattar och nickar igenkännandet. Vilket betyder att pappor 2006 förväntas hjälpa till kvinnan när det gäller hemarbete och följden blir oftast att det blir fel. Enligt mig kan detta ses som ett exempel på hur olika strukturella ramar påverkar konstruktionen av moderskapet. De outtalade
förväntningarna på mamman ska vara familjens hemmafru kan resultera i att hon inte har vilja av någon hjälp. I citatet ovanför framgår det att pappans roll är att arbeta. De patriarkala maktstrukturerna kan i det här fallet sägas vara orsak till att även Anders väljer ett mera ”traditionellt” sätt att vara pappa. Det här kan relateras till det Klinth108 hävdar att det berodde på ekonomiska bekymmer för att fäder hade mindre relation till barnen. Men den här pappan deltar ju i pappagrupp, vilket betyder att han har säkert en bra relation till barnet, men
däremot inte känner sig så delaktig med att hjälpa med hemarbete. Han upplever att hans hjälp blir fel och kvinnan blir missnöjd. Det uppstår konflikter alltså när männen vill hjälpa till. Sandqvists109betonar att den som har makt och status i samhället utanför familjen slipper undan hemarbete/ omsorg av barn. Här vet man att Anders är journalist och det kan räknas som hög status i yrkesarbete. Därför gör han mindre hemarbete än sin hustru därför att han ägnar mer tid (och ork) åt förvärvsarbete, men också att han ställer upp, när hans insatser med tvättning behövs.
Studerande mamma Kerstin berättar att hon läser på distans och att de har gemensamma träffar i skolan en gång i månaden. Resten av tiden studerar de själva eller i grupper. Vidare berättar Kerstin hur hon kombinerar studier med sin 9 månaders gamla son:
Jag frågade inte vad de andra tyckte, utan tog med Daniel till lektionerna. – Jag måste ju, annars skulle han svälta ihjäl, konstaterar hon.
De första månaderna var det inget problem. Men när han blev lite äldre och började ge ljud ifrån sig, blev uppmärksamheten i klassrummet något splittrad.
107
Lidén, Anders ”Från blöjsnibbsteknik till pappagrupp”, Vi Föräldrar, (nr.3, 2006)
108
Klinth. 2002. s. 342
109
– Då tog läraren honom på armen när han föreläste. Sedan tittade alla åt rätt håll igen!110
Här framträder det att mammans roll är att passa barn och samtidigt studera. Den här mamman är någon som inte ger lätt upp, istället kämpar hon med sina studier. De som är omkring henne, hennes klasskamrater och lärare verkar ha förståelse för henne och barnet. På den allmänna nivån har mammarollen förändrats. Mammor väljer konstruera sitt moderskap annorlunda den här tiden. Att mammor väljer både utbildning och barnomsorg i första hand. Den här mammans situation kan relateras till Adam, från Hagströms111 studie som hävdade att kombinera studier och småbarnsföräldraskap är ”kämpigt”. Det framgår enligt citaten ovanför att mamman kan uppleva svårighet med att kombinera studier med barnomsorg. Hon kan ju inte lämna barnet hemma ensam och låta den svälta och samtidigt känns det som att hon inte kan skjutas upp studierna kan.
För män är det även viktigt att man ser pappan som den viktiga personen för barnet och inte bara mamman. Här betonas utanförskapet och olikheter mellan könen som papporna upplever under graviditeten. 24-årige pappan Mattias berättar om hur han kände sig nedvärderad av bvc. Han beskriver också hur han upplevde utanförskapet som ung förälder under
graviditeten:
Under graviditeten märkte jag att jag sågs som den ”andra” föräldern. Allt fokus låg på Lena och hennes relation till barnet, något som sedan fortsatte på bvc. De var frustrerande för oss både. – Jag fick höra på bvc att det i stort sett bara var Lena som var viktig för Elis det första halvåret. Trots att vi var hemma samtidigt en stor del av den första tiden. En sådan exklusiv föräldraroll var inte Lena heller intresserad av- hon ville ju dela den med mig.
– Jag kände mig ibland nedvärderas av bvc.
- ”Jaså, har ni blivit ivägsläppta alldeles själva”, kunde de säga när jag kom med Tove.
Här framgår det att det är samhällets syn som påverkar pappornas känslor. Att vara
förhållandevis ung när man blir pappa första gången kan innebära att mötas av fördomar från samhället, trots att man själv känner sig redo att ta på sig en roll som pappa. Det verkar som om samhället syn fortfarande präglas av de gamla traditionerna som finns om faderskap. Fokusen ligger alltså bara på mamman, det är hon som föder barnet, ammar och vakar på nätterna. Men Erik tröstar sig själv med att han motbevisade ett antal ”sanningar” om barns speciella relation till mamman. Ett exempel som han tar upp var när han vaknade på nätterna
110
Omsén, Elisabeth ”Student och tolvbarnsmamma”, Vi Föräldrar, nr.6, 2006
111
för att ta hand om dottern. Här menar han att barnet kan ha en speciell relation även till sin pappa:
– I somras var Tove väldigt pappig till exempel, och jag vakande lättare än Anna när Tove gnällde på nätterna.
– Jag är som jag är, om mitt beteende ses som kvinnligt bryr jag mig inte om
– Varför skulle jag ha något annat som inte Lena kan ge Elis, bara för att jag är man?112
Här framställs Erik som en traditionellt sett som mamma, som vaknar på nätterna och tar hand om dottern, det här är ingen typisk pappa alltså. Spädbarnstiden anses för pappor vara icke- roll, det anses vara mammans roll i samhällets syn. Men det kan bli tvärtom, som i Eriks fall. Här betonas alltså föräldrarnas roll, det visar sig att det inte finns några traditionella roller som det fanns förr i tider. Den här artikeln kan sättas i perspektiv till Sandqvists113
könrollsteori på området ”Vård och nattning” i sysselsättningen ”Lägga barnen”. Sandqvist betonade att traditionellt var det kvinnligt område, men Erik motbevisar att det även kan vara pappans arbetsområde.
Vi Föräldrar blickar också ut mot världen utanför Sverige. Vi får läsa om en bosnisk familjs
vardag ur föräldrarnas perspektiv. Vi Föräldrar har varit i Bosnien och träffat familjen Egho med barnen Fadi, 3 år och Faris, 2 månader. Intervjun har skett på engelska. Artikeln ger budskap om att det finns en önska att få tillbringa tid med barnen, med jobbet står som hinder för det, till exempel så här beskriver Jean sin relation till barnen:
En nyckel hörs i dörren. Det är Jean som kommer hem. Klockan är några minuter efter åtta på kvällen och Fadi har somnat på soffan och Faris på sin mammas axel.
Jean säger hej och går sedan direkt till köket.
– Varje kväll är det samma ska. Så fort han kommer hem ställer han sig och lagar mat. Han gillar inte att äta på restaurangen. Han vill äta hemma, säger Samra.
Efter att han lagt i några fläskkotletter i stekpannan går han in i vardagsrummet och pussar på sin son. (…)
– Egentligen har jag ingen lust att var borta så mycket från mina barn som jag är men det är för deras skull jag jobbar, säger Jean och nickar instämmande.114
Här förklarar pappa Jean att anledningen till att faderskapet inte är lika starkt som yrkes- identiteten, anses anledningen vara att det är för barnen skull papporna jobbar. Men det finns
112
Rask, Frida ”Vi vill inte vara vanliga pappor”, Vi Föräldrar, nr.7, 2006
113
Sandqvist, Karin. Pappor och riktiga karlar. Om mans- och fadersroller i ideologi och verklighet.1993.s.287
114
den starka önskan hos pappor att få tillbringa mer tid åt barnen istället. Det här kan relateras till Chronholms115 studie där det visade att de flesta männen arbetade heltid under kvinnans föräldraledighet men hade även försökt att avlasta och stödja kvinnan kvällar och helger. Pappa Jean som jobbar heltid försöker ändå vara med och hjälpa till på helgerna med att umgås med barnen ute och på kvällarna med att laga maten själv. Det visar även att det inte finns någon skillnad på utlandsfödda pappor och svenskfödda pappor. Den här pappan är ett exempel på det Klinth116 menar att genom faderskapet skulle män befrias från en begränsande mansroll och tillägna sig ”kvinnliga” egenskaper som förmåga till omvårdnad, ömhet och en vilja att försaka yrke och karriär till förmån för barnen. Avslutningsvis får dock läsaren veta att det finns en stark önskan att skaffa fler barn men på grund av de ekonomiska
omständigheterna i landet är möjligheten väldigt liten.