Analys av föräldraroller i tidningen Vi Föräldrar

Malmö Högskola

Historia med kulturanalys (41-60) Uppsatskurs

Handledare: Fredrik Nilsson

Analys av föräldraroller i tidningen Vi Föräldrar

1. Inledning

Dagens mönster för familjebildning och parrelationer har förändrats och samtidigt blivit mer varierande. Kvinnans ställning är starkare i samhället och det finns en målsättning om

jämställdhet mellan kvinnor och män. Men det finns också kvar en hel del föreställningar och attityder från gamla tider. De flesta lever i äktenskap eller samboförhållanden medan andra är ensamstående föräldrar. Parrelationen är oftast heterosexuell men idag möter vi också

homosexuella blivande föräldrar. Det är inte så ovanligt med separationer och nya relationer. Sverige har också blivit ett mer mångkulturellt land och många som kommer från andra länder har med sig förebilder och tankar om familjeplanering från sin bakgrund och kultur.1 Att kunna planera barnafödandet innebär för många att de vill välja bästa tidpunkten att ta emot ett barn, kanske när relationen är stabil och arbete och ekonomi ordnade. Många ställer höga krav på sig och sin partner för att våga bli föräldrar. Man vill ge sitt barn bästa möjliga start i livet. Det gör att många väntar idag tills de är 30 med att satsa på barn. Andra tycker fortfarande att de helst vill ha första barnet före 25. En del upplever besvikelsen av att inte kunna få barn när de planerat och den risken ökar med stigande ålder hos kvinnan.2

1.1 Syfte och frågeställningar

Mitt syfte är att se hur föräldrarollen ur genusperspektiv har förändrats från 1986 till 2006. Jag valde år 1986 för att den tiden ställde kvinnorna krav på männen och menade att de ska ta sitt ansvar när det gäller barnomsorg och hushållsarbete3. Och 2006 för att kunna se om det skett stora skillnader sen dess.

Min utgångspunkt är att undersöka mamma/papparollen i tidningen Vi Föräldrar ur

genusperspektiv. Genusperspektivet innebär att jag kommer att undersöka hur tidningen Vi

Föräldrar framställer män och kvinnor i föräldrarollen. Det innebär att jag kommer att

undersöka hur män beskriver sina upplevelser i rollen som pappa och hur kvinnor beskriver sina upplevelser i rollen som mamma.

1.2 Frågeställningar

1

Bäck-Wiklund, Margareta & Bergsten, Birgitta. Det moderna föräldraskapet. En studie av familj och kön i

förändring. 1997. s.7 2

Lundin, Susan. Guldägget. 1997. s.12

3

- Hur framställs männen/kvinnorna (i tidningen Vi föräldrar) som förälder under åren 1986 och 2006?

- Hur beskrivs deras upplevelser av att ha barn?

- Kan man se någon mamma/ papparoll i berättelserna på tidningarna under utvalda åren?

- Kan man se stora skillnader under de utvalda åren när det gäller föräldrarollen?

1.3 Teoretiska utgångspunkter

Här nedan kommer jag att presentera ett antal teorier som är av intresse för att förstå vad som påverkar föräldrar i den valsituation de står inför när de ska fördela barnomsorg och de olika arbetsområden som Karin Sandqvist4 tar upp. Dels handlar teorier som ger förklaringar till hur familjerna organiserar sig på ett övergripande plan vilket senare antas ligga till grund och bidra till utfallet i det enskilda fallet och dels teorier som uttalar hur en sådan fördelning går till och vad som påverkar på individ. Min utgångspunkt är antropologen Karin Sandqvists makt- och könsrollsteori och samhällsvetaren Clarissa Kugelbergs teori om föräldraskap.

1.3.1 Antropologisk teori om föräldraskap

Att bli förälder är en omvälvande upplevelse för både män och kvinnor. Det första barnets födelse medför avgörande förändringar av livsvillkoren för det nyblivna föräldraparet och kan innebära såväl positiva dimensioner och möjligheter, som nya krav och mindre personlig frihet. Clarissa Kugelberg i sin bok Percieving Motherhood and Fatherhood- Swedish

working parents with young children (1999) pekar på hur denna övergång från en livsfas till

en annan inom såväl psykologisk som antropologisk teori har betecknats som en potentiell livskris. För dagens föräldrar är dessa upplevelser inte längre lika knutna till traditioner och vedertagen praxis som var fallet en generation tillbaka. De försöker istället ofta att utforma egna rutiner anpassade efter de förändrade villkor som det innebär att få barn. Hur

4

faderns/moderns uppgifter utformas kan därför vara mycket olika för olika föräldrapar.5 Samtidigt påverkas föräldrar genom generella förändringar, av de olika förväntningar som finns kring föräldraskap, menar Kugelberg. Hon menar att män under senare decennier har förväntats vara närvarande vid förlossningen kan betraktas som ett sådant viktigt steg mot ett mer engagerat faderskap.6

Det är värt att undersöka den antropologiska delen av Kugelbergs teori, t.ex. om föräldrarna är fast knutna till gamla traditioner och vedertagen praxis. För att kunna förstå vad som påverkar föräldrar i den valsituation de står inför när de ska fördela barnomsorg kommer jag söka svar på de här frågorna utifrån Kugelbergs teori: Hur utformar föräldrarna egna rutiner efter de förändrade villkoren av att ha fått barn? Vilka förväntningar finns det kring föräldraskap när det gäller mamma/papparollen? Hur framställs den engagerade föräldern i tidningen Vi

Föräldrar?

1.3.2 Makt- och könsrollsteorin

Maktteorin påstår att den som har makt och status i samhället utanför familjen slipper undan hemarbete/ omsorg av barn, och dessutom slipper undan mer arbete desto större övertag han/hon har. Den generella förklaringen till att kvinnor gör det mesta hemarbetet är att de har lägre makt och status än sina män, menar Karin Sandqvist. Makt och status fås genom

inkomst, utbildning eller prestigefyllt arbete. Rent allmänt påstår denna teori att fäder gör mindre hemarbete än sina hustrur därför att de ägnar mer tid (och ork) åt förvärvsarbete, men också att de ställer upp, när mäns insatser behövs, betonar Sandqvist.7

Sandqvist menar att utbildning kommer in som en viktig faktor i könsrollsteorin. Enligt könsrollsteorin borde pappor med hög utbildning vara mera progressiva och modernt positiva till jämställdhet och därför göra mer hemarbete än andra, kanske speciellt i de mest

”kvinnliga” sysslorna. 8

Sandqvist representerar fyra dimensioner av familjeliv och föräldraroller. ”Lek och

utflykter” heter det första området. Det innehåller sysslorna ”Leka ute”, ”Leka inne”, samt ”

Ta barnen på utflykter”. Dessa sysslor har starka drag av fritid och nöjen och brukar inte räknas till ”hemarbete” i strikt mening men de är viktiga inslag i familjeliv och

barnuppfostran, menar Sandqvist. Vidare betonar hon att detta arbetsområde uppenbarligen

5

Kugelberg, Clarissa. Perceiving Motherhood & Fatherhood- Swedish working parents with young children. 1999. s. 47.

6

Kugelberg, C. 1999. s.63.

7

Sandqvist, Karin. Pappor och riktiga karlar. Om mans- och fadersroller i ideologi och verklighet.1993.s.287

8

ligger i linje med en ganska traditionell papparoll, inte minst för att det har att göra med att visa barnen välden utanför hemmet. Det andra arbetsområdet heter ”Mathållning” och innehåller ” Laga mat”, ”Diska” och ”handla”. Typiskt för dessa sysslor att man inte kan skjuta upp dem särskilt länge, eftersom behov av mat uppstår flera gånger om dagen i barnfamilj, menar Sandqvist. Det här området är något av familjelivets hjärta: Dagens rytm, dagens innebörd som vardag eller fest, umgänget med andra markeras med olika typer av måltider. Det tredje området heter ”Vård och nattning”. Det innehåller sysslorna ”klä av och klä på”, ”Tvätta och bada”, ”Lägga barnen”. Det här arbetsområdet gäller nödvändigt och rutinmässigt barnavård, ett traditionellt kvinnligt område betonar Sandqvist.

”Allmänt ansvar för barnet” heter det fjärde arbetsområdet. Här ingår sysslorna ”Hålla ett

öga på barnen”, ”Sköta sjuka barn” och ” Lära nya saker”. Här uppstår det konflikt med förälderns förvärvsarbete, menar Sandqvist.9.

För att besvara på frågorna ur genusperspektivet kommer jag även att använda Sandqvists teori och se vilket arbetsområde som anses vara pappans/mammans roll. Jag kommer att utgå från alla dessa fyra arbetsområden för att besvara på frågorna vilken förälders roll anses de här olika arbetsområdena vara och om den fördelas jämt när det gäller barnomsorg och

hushållsarbete osv. De fyra arbetsområdena ger alltså fyra olika dimensioner av föräldraroller, och vad de mäter är faderns insatser på dessa fyra områden i förhållande till moderns. Hur framställs mammorna/papporna i tidningen Vi Föräldrar 1986 och 2006 på de här olika arbetsområdena, verkar papporna vara lika engagerade som mammorna i de sex olika arbetsområden? För att kunna testa maktteorin kommer jag använda mig av status i förvärvsarbete och utbildning, eftersom det är sådant som borde ha betydelse enligt den teorin.

1.4 Tidigare forskning

1.4.1 Inledning

Svensk familjepolitik har under 1900-talet och början av 2000-talet satsat på att som historikern Roger Klinth uttrycker det ”skaffa mamma arbete och göra pappa med barn”. I Sverige har pappans föräldraskap diskuterats och varit aktuellt i den familjerättsliga diskussionen sedan 1970-talet. Det har överhuvudtaget inte forskats speciellt mycket om mammaroll, för att det har varit väl populärt att undersöka om pappor under 1980- och

9

talet. Annars kan man i stort säga att de flesta studier har lagt den största vikten på att undersöka hur föräldraledigheten har fördelats jämt mellan föräldrarna. Min avsikt är undersöka mamma/papparollen ur förändringsperspektiv. Bristen på relevant forskning när det gäller mammarollen medför för min del att jag inte har så mycket information att luta mig mot och jämföra mitt resultat med. Det finns däremot mycket forskning om kvinnan, t.ex. om kvinnans roll i svenska samhället, politiken osv. Clarissa Kugelberg har skrivit flera böcker som handlar om kvinnans roll som arbetande och som mor, men eftersom det är inte någon avhandling så har den inte så stor hjälp för min undersökning om föräldrarollen.

Nedan kommer jag att presentera fyra olika rubriker som jag tycker är relevant för min undersökning. Dessa fyra är: föräldraskap, mamma/papparoll, relation till barn/ vardag och

upplevelser. Jag vill även göra läsarna uppmärksamma på att dessa gränser tyvärr inte är

konstanta utan de olika områdena går ibland in i varandra.

1.4.2 Föräldraskap

Möjligheten att vara pappaledig har funnits i 30 år, men kvinnorna tar fortfarande ut nästan 90 procent av föräldraledigheten, betonar Klinth. Han har följt den politiska debatten om

föräldraledighet och jämställt föräldraskap sedan tidigt 60-tal.10 Pappaledigheten har ända sedan den infördes 1974 i första hand varit utformad som en rättighet för familjen, konstaterar Klinth. Männens föräldraledighet var ett valfritt åtagande. Principen om familjens valfrihet är ett av de överordnade mål som begränsar jämställdhetpolitikens möjligheter.11

Man kan se en tydlig skillnad i sättet att diskutera mäns respektive kvinnors föräldraledighet, konstaterar Klinth. För männen gäller valfrihet medan kvinnans föräldraledighet alltid har varit en underförstådd nödvändighet. Dock har det manliga medborgarskapet har förändrats från att omfatta enbart yrkesarbete till att omfatta både yrkesarbete och faderskap. Han menar att vara hemma med barn är inte status i mäns värld. En hög samhällsposition har aldrig hört ihop med en vårdposition. En man som tar en lång pappaledighet, uppfattas snarare ha ställt sig utanför samhället, som en udda individ. Vi har helt olika förväntningar på män och

kvinnor. En mamma som är hemma en månad är katastrof, en pappa som är hemma en månad är en ansvarstagande förälder, menar Klinth. 12Genom faderskapet skulle män befrias från en begränsande mansroll och tillägna sig ”kvinnliga” egenskaper som förmåga till omvårdnad, 10 Klinth. 2002.s.121 11 Klinth. 2002. s.164 12 Klinth.2002.s.85

ömhet och en vilja att försaka yrke och karriär till förmån för barnen. Men faderskap har aldrig blivit lika starkt som yrkesidentiteten, säger Klinth och pekar på politikens svårigheter att förändra sociala mönster.13 För min del är det relevant här att se om fadersrollen är

yrkesarbeta och vara förälder samtidigt, genom att tillägna sig exempelvis ”kvinnliga” sysslor som Klinth uttrycker det. Jag kommer även att undersöka vilka förväntningar som finns på män och kvinnor i rollen som pappa/mamma i tidningen Vi Föräldrar. Hur framställs pappan/ mamman i rollen som förälder?

Till skillnad från Klinth har sociologen Anders Chronholm gjort en annorlunda studie om mäns erfarenheter av föräldraskap och delad föräldraledighet. I sin avhandling Föräldraledig

pappa behandlar han resultaten från en enkät- och intervjuundersökning riktad till pappor som

har varit föräldralediga minst 120 dagar under åren 1992-1999.14 Resultatet blir: De pappor som har ingått i hans studie har tagit ut minst fyra gånger så lång föräldraledighet, nästan hälften har tagit ut minst sex månader, vilket innebär att dessa mäns fruar eller sambor snarare har försökt att dela rättvist på föräldraledigheten än låtit sig påverkas av etablerade

könsmönster, skriver Chronholm.15Av intervjuundersökningen framgår att de i stor

utsträckning hade varit engagerade i sitt faderskap redan från barnets födelse. Flera berättar där om hur fantastisk de tyckte att det var att vara med förlossningen och berättar att de lärde sig att sköta barnet redan på sjukhuset. De flesta männen arbetade heltid under kvinnans föräldraledighet men hade även försökt att avlasta och stödja kvinnan kvällar och helger. Det framgår att kvinnorna ofta hade varit trötta efter graviditet och förlossning, samtidigt som de genom att amma nattetid ibland även lidit av sömnbrist. Detta medförde att männens insatser fick en stor betydelse och att de också strävade efter att var delaktiga efter bästa förmåga.16 Flera av männen förefaller att ha upplevt den egna föräldraledigheten som en logisk följd av deras engagemang under kvinnans föräldraledighet. Spädbarnsvård framstår som en självklar del av männens faderskap.17 Detta betyder för mig att jag kommer se om det stämmer att spädbarnsvård framstår som en del av männens faderskap i min undersökning. Liksom

Chronholm kommer jag att undersöka hur pappornas upplevelser av att ha fått barn framställs i tidningen Vi Föräldrar. Till skillnad från Chronholm kommer jag att analysera

13

Klinth.2002.s.87

14

Chronholm, Anders. Föräldraledig pappa. 2004.s.18

15 Chronholm. 2004. s.75 16 Chronholm. 2004. s.147 17 Chronholm. 2004. s. 129

tidningsartiklar, därför kommer jag att se hur mammornas och pappornas roll under spädbarnsvården framställs. Hur beskrivs föräldrarnas upplevelser av att ha barn?

En lite annorlunda undersökning har gjorts av Charlotte Hagström. Hon undersöker i sin doktorsavhandling Man blir pappa vad de männen under 1990-talet blev fäder ser som viktigt i konstituerandet av sig själva som föräldrar och vad som var viktigt i omgivningens ögon; vilka tillfällen och handlingar som är betydelsefulla, vilka procedurer man ska/bör gå igenom och hur man upplever dem, på vilka sätt dessa män skiljer sig från fäder i generationerna före dem och hur de tänkte kring detta.18

Under första kapitlet Bilder, gör hon lite bildanalyser med bilder från 40- 50- och 90-talet. I den reklambilden från 40-50-talet framställs pappan som arbetsam, ansvarskännande,

målmedveten och som den auktoritäre familjeförsörjaren. Försörjningsansvaret vilar på hans axlar och familjens levnadsstandard är beroende av hans förmåga att skapa ekonomisk trygghet, menar Hagström. Och mamman framställs som en typisk hemmafru som sköter barnen och hushållsarbetet. Medan 80- och 90-talens reklam belyser sexualiseringen av mannen, en halvnaken pappa som håller bebisen i ett fast grepp. Detta är ingen stressad pappa som ser föräldraskapet som ett hinder i karriären, menar Hagström.19 Efter detta kapitel tar hon upp temat om barnlöshet och menar att den största orsaken till att man väljer avstå från att skaffa barn är av orsaker som t.ex. svag ekonomi eller trångboddhet. I hennes informanters tankar kring faderskap framstår det som självklart både att de skulle bli fäder och att de önskade att bli det . Medan en ung pappa, Adam som är studerande menar att han hade velat vänta med barn tills han blev klar med studierna. Eftersom studielånet knappt räcker och att han känner att han knappt har tid att tillbringa med sin dotter. Att kombinera studier och småbarnsföräldraskap är ”kämpigt” menar han. Jag tror nog att det är många studenter som har barn känner som Adam.20 Hagström analyserar bilder från 40-50 och 90-talet. Men jag kommer att undersöka hur mammor/pappor framställs i bilder på tidningen Vi Föräldrar 1986 och 2006. Däremot kommer jag såsom Hagström har gjort i undersökningen av bildanalyser att se hur synen på pappans/mammans roll har förändrats. Hur framställs

papporna/mammorna på bilder? Jag kommer att utgå från Eva Blombergs aspekter när jag gör bildanalys.

18

Hagström, Charlotte. Man blir pappa. 1999. s.21

19

Hagström. 1999. s. 52

20

1.4.3 Mamma/ Papparoll

En ofta underförstådd princip i diskussionen om pappaledighet har handlat om ekonomi. Ambitionen att männen ska vara föräldralediga har underordnats det politiska målet att skapa ekonomisk tillväxt. Inte minst har detta färgat debatten om att kvotera mäns och kvinnors föräldraledighet. Eftersom männen utgjort den ekonomiska ryggraden i både familjen och samhället blir priset för en jämställd föräldraförsäkring högre. Kritiken mot pappaledigheten har också ökat i tider av ekonomisk tillbakagång, menar Klinth.21

Politiken omvårdnad om barn, barns boende och umgänge bör dock inte endast förstås i förhållande till det politiska projektet att upphäva könsarbetsdelningen (att män står för avlönat arbete och kvinnor för oavlönat omsorg i ”familjen”), utan även till en ambition att omforma fäders relation till barn och familj. Detta politiska ”Pappa-projekt” har sina rötter i det tidiga 1960-talets könsrollsdebatt, menar Klinth. På det tidiga sextiotalet fanns en radikal tanke i jämställdhetsdebatten om en dubbel emancipation som skulle förändra både kvinnors och mäns sätt att leva. Men den tanken tunnades ut när barnomsorgen blev förutsättningen för kvinnors inträde på arbetsmarkanden. Både föräldraförsäkringen och barnomsorgen ingick i arbetsmarknadspolitisk tänkande som innebar att jämställdhetsprincipen blev underordnad.22 Det kommer att bli intressant att undersöka om det finns jämställdhet när det gäller

mamma/papparollen i tidningen Vi Föräldrar eller är det som Klinth påstår att mamma sköter familjen och pappa står för den ekonomiska delen. Frågan blir: Vad är mammaroll och vad är papparoll?

Anders Chronholm skriver att en delad föräldraledighet alltså kan bidra till att öka mäns delaktighet i barnens omvårdnad och i hushållsarbetet samtidigt som den innebär förbättrade möjligheter för kvinnor att upprätthålla kontakten med arbetslivet. I männens beskrivningar av sig själva som småbarnspappor är det inte den egne fadern som framträder som förebild utan snarare den egna modern. Samtidigt visar hans resultat att även kvinnorna i de flesta fall har varit mycket angelägna att männen skulle vara föräldralediga. Både män och kvinnor har alltså varit motiverade att dela på föräldraledigheten.23

Faktorer som enligt enkätundersökningen har haft betydelse för männens beslut att ta föräldraledigt har främst varit relationen till barnet, kvinnans möjligheter att studera eller arbeta och jämställdhetsideal. En mindre andel av männen anser att deras beslut att ta 21 Klinth. 2002. s. 189 22 Klinth. 2002. s.166 23 Chronholm. 2004. s.121.

föräldraledigt även orsakats av att det har varit ekonomiskt fördelaktigt för familjen. Av kapitel 8 framgår det att majoriteten av papporna ansåg att de ägnat sig såväl städning, tvätt, matlagning och inköp under sin föräldraledighet. En skillnad framträder dock mellan

grupperna då männen i enkätundersökningen uppskattar hur mycket hushållsarbete de har gjort under sin föräldraledighet. De svenskfödda papporna svarar i betydligt högre grad att de har ägnat sig mycket åt de olika formerna av hushållsarbete jämfört med de utlandsfödda papporna. Majoriteten av papporna ansåg dock att de positiva konsekvenserna övervägde, att ekonomi och karriär hade en underordnad betydelse jämfört med familjelivet. 24 I Chronholms studie om föräldralediga pappor finns inte bara svenskfödda pappor utan även utlandsfödda pappor. Mitt syfte är inte att undersöka skillnaden mellan svenskfödda och utlandsfödda föräldrarnas roll i föräldraskapet. Men i några artiklar som jag kommer att analysera förekommer utlandsfödda föräldrar därför blir det intressant att undersöka för mig om det finns någon skillnad i ägnandet av hushållsarbete mellan svenskfödda och utlandsfödda föräldrar. Finns det likheter eller olikheter mellan de två grupperna?

1.4.4 Relation till barn/ Vardag

Roger Klinth skriver att den ”nya” fadern var en man som vårdar sina barn och inte bara försörjer dem i auktoritära och distanserade fäder skulle nu bli närvarande och omvårdande pappor. Det är värt att notera att Klinth sätt: att göra goda ”fäder” av ”män”. Han gör ingen definiering av begreppet distanserade fäder, man kan ju tolka det på olika sätt. Regeringens så kallade Pappagrupp på 1990-talet kopplades frågorna om pappors föräldraledighet och

vårdnad och umgänge explicit samman. Tidigare har dessa frågor separerats i den familje- och jämställdhetspolitiska debatten, menar Klinth.25

Idag tar papporna ut 14 procent av föräldraledigheten. Andelen ökar stadigt men långsamt. Klinth ser olika förklaringar till fenomenet att män känner sig som udda fåglar. Det finns ingen anledning att nöja sig med att männen tar mindre än hälften, anser Klinth. Papporna tar ut en liten del av föräldraförsäkringen, vilket gör att de är i klar minoritet under sin

föräldraledighet. Det handlar dessutom om klassisk kvinnliga miljöer.(Här menar Klinth förmodligen att föräldraledigheten har tillhört traditionellt sett vara kvinnans roll eller plats). Den privata sfären har historiskt sett tillhört kvinnan och den offentliga har tillhört mannen. Kulturen i de här miljöerna skiljer sig åt, och för männen är det en ny kultur att försöka anpassa sig till och smälta in i. Av jämställdhetsskäl, men framförallt för att de skyldigheter

24

Chronholm. 2004. s.215

25

som följer med föräldraskapet inte är något man kan slippa ifrån genom att sätta ett kryss i ruta. (Barnet har rätt till sin pappa-uppmanar Klinth). En slutsats han drar är radikaliteten i familjepolitiken tonas ner i tider av ekonomiska bekymmer. Detta var särskilt tydligt i slutet av 70-talet och början av 80-talet. Nu är statsfinanserna i gott skick, och därför borde

pappaledigheten ha medvind trots att det är kris i en del branscher, menar han.26 Det som blir intressant för mig att undersöka och se när jag analyserar tidningsartiklarna från Vi Föräldrar, om det berodde på ekonomiska bekymmer för att fäder hade mindre relation till barnen under året 1986. Jag kommer även att undersöka hur papporna framställs i artiklar 1986 och 2006, t.ex. om den pappan är den engagerade eller den frånvarande pappa osv. Hur framställs den engagerade pappan och hur framställs den frånvarande pappan? Hur beskriver mammorna den engagerade pappan och den frånvarande pappan?

Hagström diskuterar under kapitlet Graviditet hur papporna har varit engagerade under graviditeten, hur de ser på föräldraskap, deras upplevelser av att bli fäder. Ur vissa perspektiv står de inför något nytt och annorlunda där de själva måste fatta alla beslut och avgöranden. Ur andra perspektiv framstår de som fast rotade i ett mönster av gamla traditioner. När Hagström under intervjuerna ställer frågan varför man skapar barn, svarar de flesta att de tycker om barn, det är en stor glädje att ha barn eller att det ingår i livet och att det är en del av meningen med livet, som t.ex. Åke och de andra uttrycker det. Hon pratar bl.a. om oroligheter som även pappor upplever under kvinnans graviditet, att t.ex., om något kommer gå fel med barnet osv. Hagström menar att papporna känner sig mer oroliga än mödrarna.27 Under kapitlet Vardag diskuterar hon hur barnet förändrar föräldrarnas vardag, de flesta föräldrar berättar att tiden rinner iväg och att de känner att de inte får mycket gjort. Som t.ex. umgås med vänner som de gjort innan de fick barn. I jämförelsen med hur det var ”förr”, menar alla att pappor idag är betydligt mer involverade i såväl barnavård som hushållsarbete. Informanterna berättar om sina pappor när de själva var små, t.ex. informanten Peter berättar att hans pappa inte alls hjälpte hemma med hushållsarbete. De flesta informanter liksom Chronholms berättar hur de lagar mat hemma, städar och byter blöjor.28 Att det verkligen skett en förändring med avseende på fäders inställning till och deltagande i omsorgen om barnen är uppenbart i Hagmans avhandling. Till skillnad från Hagström kommer min undersökning se lite annorlunda ut för att jag kommer att undersöka tidningsartiklar från Vi 26 Klinth. 2002. s. 342 27 Hagström. 1999. s. 51 28 Hagström. 1999. s. 201

Föräldrar som handlar om föräldrarnas relation till barn. Frågan blir: Hur beskrivs

föräldrarnas relation till barn i tidningen Vi Föräldrar. Och för min del gäller det att jämföra föräldrarnas relation till barn från 2006 till hur det var ”förr” dvs. 1986. Mitt syfte är alltså undersöka hur synen på föräldrarollen har förändrats under de utvalda åren.

1.4.5 Upplevelser

Hagström diskuterar under kapitlet Förlossning om hur pappor upplever t.ex. födseln, navel-klippningen. Och om pappor tål om att vara med förlossningen och liknande. De flesta pappor svarar att de hade ångrat det efteråt, om de inte upplevde förlossningen. Och de uttrycker glädjen när man har blivit pappa för första gången, och hur de delar glädjen med sina föräldrar eller vänner via telefonsamtal. Eller att man firar det med att dricka öl eller whisky, för att fira glädjen. Hagman jämför här med att 1950-talets pappor inte hade den möjligheten som dagens pappor har, att man är med vid förlossningen.29

Under kapitlet Bekräftelse diskuterar hon frågan ”när man blir pappa”. Informanternas svar blir olika där, vissa upplever det när barnet har fötts, medan andra upplever det när barnet säger för första gången pappa till dem. Här pratas det även om faderskapsbekräftelse. Som man gör hos socialförvaltningen med två vittnen, om föräldrarna är inte gifta. För många informanter som inte var gifta beskriver de hur kränkande det besöket kändes för dem. T.ex. att när socialförvaltningen frågar ”Är det säkert att det är han som är pappa?”.

Och här uttrycker papporna även känslor om föräldraroll, att t.ex. navelklippningen. Vid de flesta förlossningskliniker tillfrågas pappan vanligen om han vill klippa navelsträngen och de flesta fäder gör det också. Men det ställs inga krav att han ska utföra det. En av papporna, Christian menar att det har symbolisk innebörd. Han menar att ”man kan ju liksom känna såhär lite på något vis att man skiljer barnet från modern”. Här menar Hagström att det är då faderskapet tar sin början. När han skiljer barnet från moderkakan skiljer han det också från modern och hennes kropp och ”gör” det till en självständig individ. Vidare menar hon att barnet är sedan inte längre förbundet med modern och därför har han sin egenskap av barnets far från denna stund såväl rättigheter som skyldigheter gentemot det. Papporna berättar också att de känner sig mer ansvarsfulla ju äldre barnen blir, medan när de är små, t.ex. första året är det mamman som har ansvar med amning osv.30 Hagstöms forskning är inriktad på en tidigare tid än min undersökta tid och det kan innebära att min undersökning kommer se lite

annorlunda ut än hennes. För att under 2006 har en hel del nya saker kommit upp, t.ex.

29

Hagström. 1999. s.123

30

pappagrupper och liknande. Men liksom Hagström kommer jag att undersöka hur pappor/ mammor delar sina upplevelser av att ha fått barn. Frågan blir hur mammornas/pappornas upplevelser beskrivs av att ha barn under 1986 och 2006. Finns det någon skillnad mellan dem? Detta kommer jag att jämföra och diskutera i slutsats/sammanfattning.

1.5 Metod

Kvalitativ metod

I min undersökning kommer jag att ta del av och arbeta med kvalitativa källor. Texttolkning är ett kvalitativt sätt att närma sig forskning.31 Jag kommer använda den kvalitativa metoden i tolkningen av mitt källmaterial. För att kunna besvara mitt syfte kommer jag använda mig mestadels av kvalitativa textanalyser av tidningsartiklar från Vi

Föräldrar. Detta för att skapa en förståelse för föräldrarollen ur genusperspektiv mot

bakgrund av den tid som undersöks. Jag har använt mig av kvalitativ läsning av

tidningsartiklar för att undersöka hur könen och könsroller omskrivs och framställs i tidningen

Vi Föräldrar 1986 och 2006. För min del är det intressant att även undersöka vilket budskap

tidningsartiklar förmedlar för läsaren.

Kvalitativa metoder är inriktade på tolkning av materialet; med dem analyserar och värderar forskaren verbalt källuppgifter (det vill säga jag kommer att tolka ord och handlingar), som kan vara icke mätbara (uttryckta i ord) eller mätbara (uttryckta i siffror).32 I mitt fall kommer jag att värdera mina källuppgifter som icke mätbara (uttryckta i ord). Den metodens fördelar kan utöver möjligheterna till fördjupning även poängteras att den är mindre resurskrävande och medger en större flexibilitet i förhållande till materialet. Som forskare måste man försöka leva sig in i källans situation och bortse från egna erfarenheter. Samtidigt anser jag att det är omöjligt att ta med allt som finns i tidningen eftersom det säger föga om det jag ämnar

undersöka. Jag kommer att ställa citaten och min analysering/tolkning bredvid varandra, detta för att det ska bli lättare för att läsaren ska ta del av källmaterialet och se vad som utgör grunden för min tolkning.

Komparativ metod

Inom den moderna historieforskningen väljs det komparativa arbetssättet i stor utsträckning av andra skäl, påverkan är endast en och kanske inte den intressantaste, kanske inte heller den oftast giltiga, av flera möjliga förklaringar till de likheter och skillnader man finner vid en

31

Kjelstadli, Knut. Det förflutna är inte vad det en gång var.1998.s.176.

32

jämförelse.33 Den här metoden kommer jag att använda för att se och jämföra skillnader och likheter mellan tidningsartiklar från Vi Föräldrar 1986 och 2006, t.ex. för att se hur synen på föräldrarollen har förändrats.

Just när vi försöker öppna en kultur, se den på nytt och finna bärande teman, då ska vi känna oss fria att jämföra med vad som helst. Vilka intressanta likheter och skillnader finns mellan daghem, maraton, bensinstationer (…)34. För min del blir det intressant att jämföra

föräldrarollen ur genusperspektiv i tidningen Vi Föräldrar 1986 och 2006. Till exempel vilka intressanta likheter och skillnader finns mellan föräldrarollen i de två olika årtalen. Detta kommer jag att diskutera i sammanfattningen.

Bildanalys

Jag har även valt att göra bildanalys för att ge mer tyngd och göra uppsatsen lite mer levande. Ibland kan bilderna säga mer än tusen ord.

Jag anser som Eva Blomberg skriver att det är viktigt att analysera bild och text som ett sammanhang. Därför att man kan fördjupa och förbättra analysen om man för samman text och bild.35

Enligt Eva Blomberg kan man analysera bilder utifrån några begrepp som till exempel: • Kroppsretorik

• Blicken • Leendet • Omgivning

Med kroppsretorik menas att den förmedlar känslotillstånd och makt. Den handlar t.ex. hur kroppen visas, och i vad, om den avbildade sitter, hur de håller kroppen och huvudet. Vanligtvis visas män med upptagen blick, skriver Blomberg.

Blicken handlar om blickens riktning, vem som ser på vem och på vilket sätt.

Leendet handlar om kontakt med läsaren, generellt avbildas kvinnor med leenden, menar

Blomberg.

Omgivning handlar om bildens bakgrund, vad den består av i vilken miljö den avbildade

placeras i och tillsammans med vem.36 Jag kommer att utgå från alla dessa begrepp när jag gör bildanalys av några artiklar och även se vem som gör vad i bilderna.

33

Dahlgren, S, Florén A. s.195.

34

Ehn, Billy & Löfgren, Orvar.1982 s.110.

35

Blomberg, Eva. Sätt att se, i HT 2005:2. Tema källkritik. s.264-265.

36

1.6 Material

Det material som jag har valt att använda för att behandla mina frågeställningar är tidningen

Vi Föräldrar. Tidningen Vi Föräldrar används i min framställning som berättande källa. Jag

kommer att analysera 24 artiklar (12 artiklar för 1986 och 12 artiklar för 2006) om

föräldraroll. Till skillnad från den tidigare forskningen av Charlotte Hagström och Anders Chronholm undersökningar analyserar jag tidningsartiklar istället för att intervjua personer som de två författarna gjort.

1.6.1 Presentation av källmaterial

Tidningen Vi Föräldrar är Sveriges största föräldratidning. Vi Föräldrar tidningen föddes mitt under revolternas år 1968. Tidningen stod för något nytt bitvis radikalt: ett aktivt, delat föräldraskap och en modernare syn på barn.37

Premiärnumret av Vi Föräldrar kom mer ut i februari 1968. Tidningen var helt svartvitt och var riktad till föräldrar i alla åldrar. Redan i inledningsreportaget sätts den för sin tid radikala tonen. Under rubriken ”Pappas baby också” kan man läsa. ”Den nyblivna pappan har i våra

dagar en chans som pappor i tidigare generationer aldrig haft: chansen att vara pappa från allra första stund.” Papparollen, eller mansrollen, tas sedan upp i nästan varje nummer åren

följer. För att pappan är lika viktig för barnet som mamman var långt ifrån en självklarhet 1968 menar reportern Maria Fröjdh38. Jämställdhet har sedan dess varit en av de stora

hjärtefrågorna. Därför anser jag att det här källmaterialet kan hjälpa mig besvara mina syften och frågeställningar.

Andra teman är förskolan, utveckling, barnsäkerhet och relationer. Vi föräldrar har genom åren krävt obligatorisk förskola, smärtfri förlossning, reflexer på alla barnkläder och mycket, mycket mer beskriver reportern Maria Fröjdh om Vi Föräldrar tidningens historiska

bakgrund. Tidningen har testat tusentals barnprodukter, startat föräldraskolor, relationsskolor och bråkskolor. Och läsarna har samlat babybilagor, stickat Vi Föräldrars kroppsstrumpa och sprättat sexbilagor.39

Jämställdhet, daghemsbrist och sex är stora frågor på 70-talet. Men självklart handlar det också mycket om barn, t.ex. i en rubrik står det att det inte går att skämma bort en baby och liknande. Genusfrågan tas också upp, t.ex. i ett reportage står det: ”Jo, det är skillnad på

pojkar och flickor”, 1971.

37

Fröjdh, Maria ”Från kurator till föräldracoach”. Vi Föräldrar. Nr3. 2006.

38

Fröjdh. ”Från kurator till föräldracoach”. Vi Föräldrar. Nr 3. 2006

39

Under 80-talet blir färgbilderna i tidningen fler och större. I tidningar 1986 är det större fokus på bebisar och kärnämnena från 60- och 70-talen är detsamma, men nu talas det även om datorer, videovåld och stress i samhället. Jämställdhetsreportagen är lika vanliga som tidigare. 2006 skriver Vi Föräldrar tidningen om alla de ämnen som intresserar och berör föräldrar till bebisar och barn i förskolåldern. Det kan t.ex. handla om amning, sömn, barns utveckling, barns hälsa, för tidigt födda, konsumentfrågor med bl.a. barnsäkerhet och tester av

barnprodukter såsom t.ex. barnvagn, skötbord och liknande. Föräldraskap, fostran av barn, relationer, jämställdhet, adoption, familjeekonomi, förskola, resa med barn, barnkultur och bra mat för hela familjen är teman som finns i Vi Föräldrar tidningen. Även svåra ämnen som t.ex. förlossningsdepression och plötslig spädbarnsdöd tar också en stor plats i tidningen. Jag kommer att koncentrera mig på de delar som handlar om föräldraskap, relationer till barn och jämställdhet. Eftersom det är dem delar som är viktiga i min undersökning om föräldraroll (mamma/ papparoll).

Vi Föräldrar finns även i andra serier såsom Vi Föräldrar Gravid, Vi Föräldrar Vänta Barn

och Vi Föräldrar Junior. Men jag har avgränsat mig att bara använda tidningen Vi Föräldrar, eftersom där finns redan många artiklar som kan ge svar på mina frågeställningar.

1.6.2 Källkritik

Det händer dock inte så ofta att vi som historiker har problem med att avgöra om en källa är äkta eller inte. Däremot kan det ofta vara svårt att placera en handling i rätt tid och säga var den tillkommit och vem som är författare till den. Då får man försöka sätta in den i rätt sammanhang på grundval av inre kriterier.40

Inre kritik, vilket skulle vara den undersökning historikern gör för att avgöra källans

användbarhet för det problem han söker svaret på. Använder man skriftens egna påståenden-är riktiga utan då betraktas skriften som berättande källa.41 Tidningskällorna är användbara för att besvara mina frågeställningar som berättande källa. Vilket innebär att jag använder tidningarnas egna påståenden om föräldraroll, dvs. att mina analyser av källmaterialet baseras på det som tidningarna förmedlar. Tidningen berättar vad själva föräldrar har upplevt av att bli förälder. Därför anser jag att det är ett användbart material. I tidningen Vi Föräldrar får läsaren läsa olika föräldrars versioner och berättelser om hur det är att vara i rollen som förälder.

40

Dahlgren, S & Florén, A. 1996. s. 188

41

Det problem som jag kan se med hanteringen av mitt material är att jag inte tagit med det exakta datumet, t.ex. på en intervju, när det skedde osv. Jag får reda bara på vem som har intervjuat, vem som har fotograferat och vem som har intervjuats (med namn, ålder etc.). Men i texten finns bilder som bevis att intervjun har ägt rum, därför anser jag att källan är äkta. Det viktiga är hur mammor/pappor framställs och vilken roll föräldrarna har.

Inom historieforskningen är källkritiken en grundläggande kvalitativ metod, med vars hjälp det historiska källmaterialets användbarhet värderas.42 Jag finner att det källmaterial jag har valt är användbart för det jag ämnar ta reda på. Jag har utifrån de källkritiska principerna kommit fram till att tidningen Vi Föräldrar är ett användbart källmaterial. Jag kommer att använda de utvalda artiklarna som en berättande källa.

1.7 Avgränsningar

När jag valde mitt ämnesområde insåg jag snart att jag var tvungen att avgränsa mig eftersom allt rörande föräldraskap/ föräldraroll är mycket omfattande. Och dessutom tycker jag det kan vara av värde för läsaren att ha vetskap om vilka avgränsningar man har.

Min avgränsning ligger förutom den specifika frågeställningen i mitt urval av material. För att på bästa sätt inom uppsatsens omfång kunna göra en kvalitativ analys av tidningsartiklarna har jag valt att endast analysera och utgå från 24 artiklar om småbarns föräldrars berättelser i tidningen Vi Föräldrar. Från de 24 artiklar kommer 18 av dem vara textanalys och 6 stycken bildnalays. På grund av uppsatsens begränsade omfång finns det heller inte utrymme att analysera något ytterligare material.

Jag har inte som avsikt att undersöka om fördelningen av föräldraledigheten, t.ex. om föräldrarna fördelar ledighetsdagarna jämt eller inte. Men det kan förekomma artiklar som handlar om föräldralediga pappor som berättar om sina erfarenheter av att vara förälder. Min avsikt är alltså att undersöka om det finns någon föräldraroll under åren 1986 och 2006, i så fall om synen på det har förändrats under den utvalda tiden. Urvalet skapar således

möjligheten att studera artiklarna utifrån förändringsperspektiv.

Som jag nämnt tidigare under presentation av källmaterial, så kommer jag koncentrera på de delar i tidningen Vi Föräldrar som handlar om föräldraskap, relationer till barn och

jämställdhet. För att dessa delar har dels uppmärksammats i tidningen.

42

1.8 Disposition

Uppsatsen är indelat i 4 huvudsakliga delar. Jag har valt att inleda med ett fristående kapitel (kap.2) som ger generell information om föräldraskap och hur familjelivet såg ut under 1986 och 2006. Anledningen till denna korta historiska tillbakablick för att man som läsare ska kunna hänga med och ha en förståelse för den tid som uppsatsen utspelar sig under. Detta kan hjälpa läsaren att förstå hur samhället såg ut, t.ex. varför ensamstående mammor förekommer mycket i några analysartiklar 1986 och hur situationen för familjelivet i Sverige såg ut under 1986 och 2006. Detta kapitel är separerat från inledningskapitlet samt analyskapitlet därför att det rör sig om direkt faktagivande information och inte något analyserande från min sida. Efter detta kommer jag in på uppsatsens huvuddel, undersökningen (kap.3) som är delat i två delar. Den första delen är analysdelen för Vi Föräldrar 1986 och den andra delen är Vi

Föräldrar 2006.

Analysdelen i uppsatsen kommer vara strukturerat efter de fyra teman som jag beskrivit innan under forskningsläge. Och jag kommer att utgå från den teorin jag valt om föräldrarollen. Den första rubriken, dvs. Vi Föräldrar 1986 och Vi Föräldrar 2006 kommer jag att inleda med vilka som finns eller inte finns med i tidningen, dvs. innehåll, röd tråd och så vidare. Här kommer jag att skriva allmänt om tidningen Vi Föräldrar och jag vill uppmärksamma läsaren att det här alltså inte är något tematisk analys. Efter analysdelen av tidningsartiklar kommer bildanalysdelen. Jag kommer inte att konkretisera mitt resonemang genom att svara på frågor systematiskt, utan sammanställer analysen som helhet i kapitel 4 under slutdiskussion.

Däremot frågorna kommer att löpa som en röd tråd i det förda resonemanget. Den andra delen av undersökningen, dvs. Vi Föräldrar 2006 kommer vara i samma ordning, först beskiver jag hur tidningens innehåll har förändrats och sedan kommer analysen av artiklarna i tematisk ordning: föräldraskap, mamma/papparoll, relation till barn/vardag och upplevelser. Sedan kommer bildanalysdelen. Under kapitel 4 kommer slutdiskussion/sammanfattning, där jag redovisar mina resultat samt redovisar mina källor och den valda litteraturen.

2. Historisk bakgrund

2.1 Föräldraskap under 1980-talet

Under rubriken Jämlikhetskontrakten skriver Hirdman om att under 1980-90-talet fanns en markant profil, vilken innebär att de flesta kvinnor i Sverige lönearbetar, att löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskat drastiskt (även om en ny differentiering under de sista åren inträtt), att barnomsorg blivit ett nytt ord för samhällets ansvar för tillsyn och omsorg av barn.

Ur vårt perspektiv, dvs. 2000-talet kan vi tala om nya kontrakt: ett jämställdhetskontrakt. Jämlikhetsdrömmen mellan man och kvinna återuppstod i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. Plötsligt tycktes idén att kvinnor skulle vara hemma som en naturlig följd av barnafödandet vara fullständigt absurd. Plötsligt krävde unga mammor, t.o.m. unga pappor att det skulle finnas daghemsplatser. Under 1970-talet började daghem byggas i stor skala. Föräldraförsäkring infördes. Den offentliga sektorn började sin tillväxt. Kvinnors rätt till lönearbete slogs fast, skriver Hirdman. Vidare skriver hon att plötsligt var det självklart att i en modern familj skulle både mamma och pappa förvärvsarbeta och dela på det hemarbete som inte kunde rationaliseras bort.43 Sverige gick in i 1970-talets utopiska, jämlikhetsstävande värld. En ny genusordning, ett nytt kontrakt mellan könen började formas, betonar Hirdman. Kvinnors sid- och underordning accepterades inte längre- i teorin, menar Hirdman.

Feministiska idéer började arbeta lite överallt och skapade både oro och ny kamplust, inte minst i de gamla kvinnoorganisationerna. Under 1970-80-talet började de mest radikala idéer cirkulera, idéer om att männen skulle ändra sig i arbetslivet och hemma. Skilsmässorna ökade dramatiskt (antalet skilsmässor nådde en höjdpunkt 1979-80 med 26 800 att jämföra med 1955 då det var 10 300), samtidigt som familjen i dess gifta form uppfattades som en

gammalmodig, förtryckande institution. (Antalet giftermål minskade från 58 600 1946-1950 till 37 900 perioden 1981-1986). Krav inte bara på politisk och ekonomisk rättvisa ökade utan också på sexuell ”rättvisa” formulerades. Det resulterade också det mycket snabbt, i p-piller. Fri abort 1974 och diskussioner om den kvinnliga orgasmen. För männens del har emellertid fokus under 1980-talet kretsat kring osäkerheten kring mans-fadersrollen, menar Hirdman. Han skall vara både försörjare och omsorgsgivare. 44

1979 införs rätten till 6 timmars arbetsdag med bibehållen heltidstjänst. Samtidigt som den kvinnliga förvärvsfrekvensen ökar kraftigt, ökar också antalet

deltidsarbetande kvinnor starkt, och det är framförallt bland småbarnsmammorna att ersätta yrkesavbrottet som kvinnorna gjorde tidigare när de fick barn, menar samhällsvetaren Kugelberg. Vidare skriver hon att deltidsarbete var vanligt under året 1986 bland dem som hade fler barn, yngre barn, kortare utbildning, lägre timlön och hade män med högre inkomst.45 Även Hirdman menar att alltjämt kvinnors lönearbete styrt av kvinnors större ansvar för barnet i första hand. Det är för barnets skull som över en miljon kvinnor arbetar deltid, hävdar Hirdman. Det är för barnets skull, som många kvinnor ”bryter ner sig” när de

43

Hirdman, Yvonne. Kvinnohistoria- om kvinnors villkor från antiken till våra dagar.1993.s. 214.

44

Hrdman.1993.s. 216

45

väntar barn, skaffar mindre ansträngande och krävande arbeten. Det är alltjämt-allt tal om jämställdhet till trots-kvinnorna som bär genuskonfliktens börda. Alla förändringar trots att nämligen mäns överordnade situation inte ändrat sig särskilt mycket, menar Hirdman.

Alltjämt är det kvinnor som får lösa ”kvinnofrågan” själva även om det nu kallas jämställdhet, betonar Hirdman.46

Hirdman menar att i vår tid talar man inte längre om jämlikhet mellan man och kvinna. Utan man talar om jämställdhet. Det var ett ord som började användas 1976 och som sedan dess fått bli samlingsordet för de samhälleliga relationerna mellan män och kvinnor, skriver Hirdman.47

Docenterna i sociologi Ulla Björnberg och Anna-Karin Kollind betonar att i merparten av dagens svenska familj försörjer man och kvinna gemensamt familjen via lönearbete. Kvinnornas förvärvsarbete är numera en självklarhet och tvåförsörjarfamiljen ett faktum. Sverige är ett av dem länder som nått längst i dessa avseenden och män och kvinnor utgör lika stor andel av arbetskraften. Mellan 1960- och 1980-tal bokstavligen försvann den svenska hemmafrun, menar dem. I början av på 1980-talet var förhållandet närmast det omvända: 20 procent var hemmafruar och 80 procent förvärvsarbetande. Sett i historiskt perspektiv var emellertid hemmafruns saga kort.48

Susanne Lundin menar att den svenska tvåförsörjarfamiljen har under 1990-talets första hälft haft hög nativitet, bland de högsta i Europa. I några av Europas länder liksom i Sverige steg fruktsamheten under 1980-talet. I Sverige till skillnad från de övriga länderna fortsatte emellertid fruktsamheten att öka. 1995 låg den på 1,6.49

2.2 Familjelivet i Sverige under åren 1986 och 2006

Begreppet ”familj” har ingen entydig innebörd vare sig i Sverige eller i andra länder. Familjebegreppet kan inrymma alltifrån en förälder och ett barn till en hel stor släktkrets. I Sverige finns en tendens att tolka familjebegreppet relativt snävt, menar Bäck-Wiklund och Bergsten. I vardagligt tal uppfattas ofta familj som kärnfamilj, trots att kärnfamiljen inte är lika förhärskande i dagens Sverige som för några decennier sedan. Vidare betonar de att ett ökande antal skilsmässor har förändrat många kärnfamiljer till två kärnfamiljer (skilda makar med barn som bildat nya familjer) eller enföräldersfamiljer (mamma-barn eller pappa-barn). 46 Hirdman.1993.s.218 47 Hirdman. 1993. s.217 48

Björnberg, Ulla & Kollind, Anna-Karin. Att leva själv tillsammans.2003. s.16.

49

Familj och föräldraskap förändras ständigt både till innehåll och form. I dagens Sverige går män och kvinnor, gifta eller sambor, skilda vägar, menar Bäck- Wiklund och Bergsten.50

2.2.1 Skilsmässorna är höga 1986

* Äktenskap/ skilsmässor: Trenden mot ett allt större ensamboende är klar. 1980 hade

Sverige 33 procent enpersonshushåll. 1986 gifte sig 37 569 personer. 19 887 skilde sig.

* Födda barn: 1986 fortsätter födelsetalen nedåt, jämfört med tidigare åren: bara 97 064 barn

föds.

* Ålder vid första barnet: 1986 är förstagångsmamman drygt 25 år och förstagångspappan

28 år gammal.

* Yrkesarbete: Andelen kvinnor på arbetsmarkanden fortsätter att öka. 1980 är siffran cirka

79 procent, 1986 drygt 80 procent.

* Barnomsorg: 1986 är andelen 1-6 åringar i kommunal barnomsorg 36 procent.

* Föräldraförsäkring: Från 1980 är den 360 dagar, varav 90 dagar med garantibelopp. Den

tillfälliga föräldrapenningen utökas till 60 dagar per barn och år. Pappan får rätt till 10 dagar i samband med barnets födelse. 1980 tar männen ut 5 procent av ersättningsdagarna, 1986 är siffran 7 procent. 1989 utökas föräldraförsäkringen till 450 dagar, varav 90 med

garantibelopp.

* Reformer: 1980 införs en lag om jämställdhet i arbetslivet som främjar kvinnors och mäns

lika rätt i fråga om arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Lagen reglerar två huvudfrågor, förbud mot könsdiskriminering och aktiva åtgärder för jämställdhet.

Ny namnlag 1982 ger kvinnan och mannen rätt att välja vems efternamn de vill när de gifter sig. 1987 kommer sambolagen, som reglerar hur samboendets gemensamma hem ska delas vid en separation.51

2.2.2 79 procent av kvinnor på arbetsmarknad

• Äktenskap/ skilsmässa: 2000 gifte sig 39 895 personer. 21 502 skilde sig. 2006 gifte sig 43 088 personer, 20 106 skilde sig.

• Födda barn: 2000 har barnafödandet sjunkit dramatiskt jämfört med tidigare åren: endast 90 441 barn föds. 2003 har siffran ökat till 99 157 och 2006 är den uppe i 100 928 barn.

50

Bäck-Wiklund, Margareta & Bergsten, Birgitta. Det moderna föräldraskapet. En studie av familj och kön i

förändring. 1997. s.13 51

Björnberg, Ulla & Bäck-Wiklund, Margareta. Vardagslivets organisering i familj och närsamhälle.1990.s. 31-33.

• Ålder vid första barnet: 2006 är den genomsnittliga förstagångsmamman 29 år och pappan 31 år.

• Yrkesarbete: Andelen kvinnor mellan 20 och 64 år på arbetsmarknader ligger stadigt på 79 procent.

• Barnomsorg: 2006 är andelen 1-6 åringar i kommunal barnomsorg 85 % • Föräldraförsäkring: 2002 utökas den med 30 dagar till 480. 60 dagar av dessa

reserveras till vardera föräldern. I september 2005 lämnar Föräldraförsäkrings- utredningen in sitt betänkande. År 2000 tar männen ut 12 procent av ersättningsdagarna, 2006 har andelen ökat till 19,5 procent.

• Reformer: Maxtaxa i förskolan införs 2002.

• Övrigt: Cirka 87 000 barn, 4,5 % av alla mellan 0 och 17 år, har växelvis boende 2001/2002, en siffra som ökat från mycket låga nivåer på bara något årtionde.52

3. Resultat

Här analyserar jag alltså allmänt om tidningen Vi Föräldrar, det här inte något tematiskt analys som jag nämnt tidigare under avsnittet disposition (se s.17-18). Här kommer jag att diskutera vad som finns och inte finns med i tidningen Vi Föräldrar, därefter kommer analysdelen i tematisk ordning.

3.1 Vi Föräldrar 1986

På första sidorna i tidningen Vi Föräldrar är män och kvinnor tillsammans och i fokus står den pågående relationen. Nya samlevnadsformer, mäns trånga könsroller och barnens roll går som en röd tråd genom alla artiklarna.

Jämställdhetsreportagen är vanliga under 1986. I en av artiklarna skriver tidningen till exempel: ”Alltfler män vägrar avstå från barnen”(nr.2, 1986). Men ändå finns konflikten mellan könen, till exempel i december numret 1986 förklaras det: ”Värst mycket jämlika har

vi inte blivit”(nr.12.1986). I samma nummer refereras det till en aktuell Sifoundersökning: ”Var tredje man ser sin fru som ”husmor” även om hon jobbar deltid” (nr.12.1986). 1986

nr.6 är optimismen är desto större. Med den stora glädjen skriver man under rubriken: ”Ett

riktigt jämlikt par” läser man: ”Ja, faktiskt. Här har ni dem. Både yrkesjobbar”.

52

Daghemsfrågan är aktuell, ” 100 000 barn står nu i dagiskö” skriver Vi Föräldrar (nr.11, 1986).

Invandrarfamiljer är sällsynta i Vi Föräldrar 1986. Bara i en av artiklarna fann jag ett reportage med invandrarfamilj. I en av artiklarna berättas i en dramatisk ton om iranska barnfamiljen som flytt till Sverige från kriget i Iran. Artikeln är 6 sidor lång och visar stora bilder på familjen med rubriken: ”Här finns ingen Khomeini, inga bomber, inget krig, inga

soldater. Vad gör det att de kallar mig svartskalle- Sverige är friheten och lyckan!”.

Studerande föräldrar och utvecklingsstörda barn är även sällsynta 1986 men om svårtsjuka barn omskrivs det nästan 7 sidor om i varje nummer. I en av artiklarna har reportrarna från tidningen Vi Föräldrar följt med familjen till operationssalen och till med fotograferat barnet under vid operationensskedet. (nr.11, 1986). Kläddreportagen handlar om hur man själv tillverkar barnets kläder, unisexkläder. Här får man bland annat tips på hur man stickar moderiktiga, randiga tröjor: ”Tåligt som en grytlapp” lovar tidningen. Dessutom visar artikeln ”Pojke & Flicka klär sig lika” det aktuella unisexmodet. Och vissa huvudbegrepp är starka och återkommande i tidningsartiklar och då framförallt sparsamhet: ”Här kan du få

hjälp med budgetrådgivning”(nr.3,1986), ” De bästa och billigaste kläderna från H & M bara för 24:90”(nr.10, 1986), ”Råd för billiga julklappar, sticka själv en söt babytröja”(nr.7,

1986), ”Väva liten matta” (nr.6, 1986)och ”Brodera själv något rart på barnens kläder,

billigt och enkelt”(nr.4, 1986).

3.1.1 Analys av artiklarna om föräldraskap

Artiklarna inleds med stora bilder och med mindre texter. Tidningen Vi Föräldrar tittar in hos barnfamiljer, ensamstående eller gifta, hälsar på deras vardag och ger läsaren inblick i de dagliga händelser som pågår, när de är ute och promenerar, sitter vid öppna spisen och grillar korv eller leker tillsammans. På detta sätt får läsarna inte bara se vad bilderna säger utan vi ser dem som de ”verkligen” är. I en av artiklarna presenteras en ensamstående mamma

Margareta, 32 år gammal och mamma till 6-årige Andreas och 1 ½ -åriga Eleonora. Den ensamstående mamman framställs som positivt inställd till föräldraskapet och tänker på sina barns bästa. Så här berättar mamma Margareta om sin vardag som ensamförälder:

FRÅN MAJ till november är ungarna och jag är ute på torpet varenda helg. För mig är det absolut viktigaste med söndagen att ungarna ska ha det bra. Och att jag verkligen är tillsammans med dem. Och ingenstans kan vi ha det så härligt som här […]. Vi går mycket i skogen, plockar bär och svamp. Då ska det sås och grävas och slås gräs, då är det lite stressigt. Men samtidigt

känns det ju så roligt: Vi har plockat 40 kilo här i år, nästan alltihopi tomten. Och kokat massor av med sylt, marmelad, saft, fyllt förråden för hela vintern.53

I tidningen märks den moderna kvinnlighetens ambivalens på flera sätt. Hon ska vara mor, men samtidigt hemmafru som konserverar sylt och marmelad. Här får vi bilden av

moderskapet som är långt ifrån den stora glädjen flertalet artiklar talat om. Ensam och lite stressad med sina två ungar tillbringar hon helgerna ute på torpet. Mamma Margareta antas vara en stark kvinna, hennes roll är alltså att hålla ihop hushållet, umgås med barnen, koka sylt och förvärvsarbeta.

En mängd artiklar och reportage handlar exempelvis om unga, ensamstående mödrar som uttrycker sina problem med ensamheten. En lätt besvikelse eller ett missnöje med partnern/ pappan förekommer också i läsarnas egna berättelser, under rubriken ” Att vara ensam- förälder”. Så här skriver 23 årige Isabella Melanoz, mamma till två flickor på 6 och 2 år, i sitt brev till Vi Föräldrar:

Jag var 17 år och gick sista året på gymnasiet när jag blev med barn. Emma (den äldsta dottern) föddes bara ett par dagar efter skolavslutningen så jag hann få mitt betyg. Examen firade jag på BB. Det var många som rått mig att göra abort- men det var jag själv helt övertygad om att jag inte skulle göra. Jag var glad över min baby, kände mig stor, som en riktig mamma. Men Emmas pappa, han var bara 16 år då, verkade plötsligt ganska barnslig, tyckte jag. Han åkte omkring där på sin moped. När Emma var 9 månader gjorde vi slut. Jag bodde hemma hos mamma, och det var jättejobbigt. Vi bråkade om allt som gällde Emma, hur hon skulle vara klädd och vad hon skulle äta. Så fick jag en lägenhet med hjälp av socialen och det kändes jätteskönt- att få något eget.[…]. Jag trivs med lägenheten bra. Och tur är ju det, för jag är nästan alltid hemma. När jag inte är på jobbet.54

Här framställs pappan som barnslig, hänsynslös och oansvarig enligt mamma gentemot Isabella. Medan Isabella själv framställs som en stark och bestämd kvinna, som vägrat göra abort och har klarat sig på egen hand med barnet. Hon framställs som en ung mamma som inte ser barnet som ett hinder för sin framtid, trots att hon har blivit tvungen att flytta till sin mor. Här framgår det även att Isabella inte låter föräldraskapet påverkas av sin mor, jag menar hon vill inte framställas omogen för att hennes mor försöker ta över hennes roll. Istället söker hon hjälp från staten, dvs. socialen som finns där för hands för att hjälpa henne med att

organisera boendet, antagligen kanske även med ekonomiskt hjälp vilket nämns inte i artikeln.

53

L- Bergström, Marianne, ”Söndag, Söndag”, Vi Föräldrar, nr.6, 1986

54

Budskapet är alltså att även unga mödrar kan klara sig ensamma på något sätt och att män och kvinnor går skilda vägar där trenden mot ett allt ensamboende är klar55.

Den här familjen räknas som enföräldersfamiljen (mamma-barn). Vi får även veta att mamma Isabella arbetar på halvtid på Postgirot. Anledningen till det är inte för att som Hirdman56 och Kugelberg57 menade att framförallt var det småbarns-mammorna som jobbade deltid, utan för att hon är sjukskriven på halvtid för en långvarig och besvärlig infektion.

I en annan artikel betonas det att föräldrar påverkas genom generella förändringar, av de olika förväntningar som finns kring föräldraskap. Det vill säga att män under senare decennier har förväntats vara närvarande vid förlossningen kan betraktas som ett sådant viktigt steg mot ett mer engagerat faderskap58. Här har reportern Kerstin Ljunggren ringt upp en barnpsykolog med namnet Mirre Israel och frågat vad begreppet mamma/papparoll innebär.

Barnpsykologen svarar så här på hennes fråga i tidningen Vi Föräldrar (nr.8, 1986):

För några år sedan blossade en debatt upp som säkert kändes förvirrande för många pappor. I korthet sa man så här: Det är viktigt att pappa förblir pappa och mamma förblir mamma. För vi har faktiskt var sin naturgiven uppgift och inser vi inte det känns det förvirrande för barnet. Mammas uppgift är att vara FAMN, trygghet det första året. Ett litet spädbarn måste få leva i symbios med sin mamma fram till minst ett års ålder och med det menas att det måste få leva tätt, tätt intill mamma, för under den här tiden tror faktiskt barnet att det självt och mamma är samma kropp.

Pappas uppgift är att hjälpa barnet ut ur den här starka bindningen när det är dags. Och dags är det när barnet är ungefär 1-1 ½ år. Då börjar det upptäcka att det inte sitter ihop med mammas kropp, att det är ett JAG och mamma ett DU. Här kommer då pappa in- som den som ska hjälpa både mamma och barn att lossa på banden. Pappa ska bokstavligt talat dra barnet ut i världen, ut ur famnen så att det kan bygga upp en egen identitet, ett starkt eget JAG.59

Här framgår det budskapet att pappa skulle hjälpa barnet till självkänsla och hjälpa

honom/henne att skaffa en egen identitet. Det här kan relateras till det Hagströms60 studie där det visade sig att klippa navelsträngen hade symbolisk innebörd, att det är då faderskapet tar sin början. När han skiljer barnet från moderkakan skiljer han det också från modern och hennes kropp och ”gör” det till en självständig individ. Vilket innebär att barnet är sedan inte

55

Björnberg, Ulla & Bäck-Wiklund, Margareta. Vardagslivets organisering i familj och närsamhälle.1990

56

Hirdman, Yvonne. Kvinnohistoria- om kvinnors villkor från antiken till våra dagar.1993

57

Kugelberg, Clarissa. Allt eller inget. Barn, omsorg och förvärvsarbete.1987

58

Kugelberg, Clarissa. Perceiving Motherhood & Fatherhood- Swedish working parents with young children. 1999.

59

Lidbeck, Lena ”Pappa, du är en viktig person”. Vi Föräldrar. Nr.8, 1986

60

längre förbundet med modern och därför har han sin egenskap av barnets far från denna stund såväl rättigheter som skyldigheter gentemot det. Men enligt artikeln visar det sig att

faderskapet på 1980-talet tar sin början när barnet är ungefär 1- 1 ½ år och här ska han inte klippa någon navelsträng för att skapa barnet en egen identitet, utan ta ut barnet ur mammas famn. Alltså pappan ska hjälpa barnet skapa en egen identitet, ett starkt eget JAG, när barnet är 1 ½ år, medan mamman ska omfamna barnet tills det och klara sig själv. Men då blir frågan: vad ska han göra tills det att barnet fyllt 1 ½ år? Kanske kan det förklaras med att han ska vara som en främmande person som inte har mycket kontakt med sitt barn. Det är kanske debatterna om föräldrarnas ansvar som gör föräldrarna förvirrade med att inte veta exakt när faderskapet/moderskapet tar sin början. Det skulle väl inte vara fel även om pappan förhöll sig tätt intill sitt barn under de första åren istället för bara mamman som förväntas göra det.

I en annan artikel ser man också kvinnor som kräver att männen inte ska förhålla sig passivt när det gäller barnomsorg. Föräldrarnas utbyte av erfarenheter kompletteras av råd och lösningar från familjerådgivare och barnpsykologer. Här menar en barnpsykolog att de flesta pappor är livrädda och osäkra att vara för kvinnliga och mammiga och för lite manliga om de var väldigt mjuka och keliga med sina spädbarn. Hon uppmuntrar alltså, att män ska ta sitt ansvar när det gäller barnomsorg och njuta av sitt faderskap redan från spädbarnstiden:

– Du som är pappa kan vara hur mjuk och varm som helst mot ditt spädbarn. Det manliga kommer ändå fram, hur du än gör. Se bara på mäns och kvinnors olika sätt att vara med spädbarn. Kvinnan håller barnet tätt intill sig. Mannen hissar ungen högt upp i luften. […] Jag skulle verkligen vilja uppmuntra alla pappor. Ta chansen och ta vara på din rätt till pappaledighet. Inte minst för din egen skull, för din framtida kontakt med barnet. 61

Här ligger fokus även på att männen kan behålla sin manlighet och samtidigt kunna vara lika mjuka och varma som kvinnor. Barnpsykologen i den här artikeln råder papporna att de borde lära sig det från kvinnor. Det problem tidningen med barnpsykologens hjälp tar sig an och försöker lösa är hur föräldraskap bör vara, hur hantera vardagen med att skapa en kontakt med sitt barn. Lösningen är att med alla till buds stående medel att våga vara lite mjuka och inte vara rädd för att förlora sin manlighet. Det var just det här som Hirdman62 menade att för männens del hade emellertid fokus under 1980-talet kretsat kring osäkerheten kring man/faderskapet, att han skall vara både försörjare och omsorgsgivare.

61

Lidbeck, Lena, ”Pappa, du är en viktig person”. Vi Föräldrar. Nr.8, 1986

62

3.1.2 Analys av artiklar som handlar om mamma/papparoll

Yrkesarbete diskuteras som en nödvändig komponent för den egna utvecklingen, en självklar rättighet vare sig kvinnor har barn, är gifta eller inte:

Jag är skyddskonsulent och min arbetsplats ligger så långt från hemmet så ungarna får verkligen långa dagar. Det blir 7:30 till 17:30 på dagis. När vi äntligen ses på kvällarna, så trötta allihop så det enda naturliga är att bara varva ner och sen stoppa ungarna i säng. Jag är glad att vi har de här helgerna ihop. Jag är ledig på fredagar också och det innebär att jag ofta har tre långa, lediga dagar tillsammans här…63

Här framgår det att vara ensamstående förälder innebär inte att man inte kan klara sig på egen hand, som det var fallet för ensamstående mamman Isabellas64_{. Här är en mamma som både} klarar av att arbeta långa dagar och ändå vara förälder till två barn. Men samtidigt försöker hon både tillbringa sin tid på jobbet och hemma med barnen genom att vara några dagar ledigt med dem. Det verkar vara en stor glädje att äntligen få tillbringa helgerna tillsammans.

Sandqvist65 betonar att traditionellt ses området ”Lek och utflykter” vara pappans roll, vilket inte överensstämmer här. För en ensamstående mamma verkar det vara mammans roll att visa barnen världen utanför hemmet. Här framgår det att mamma Margareta har hög status i samhället med jobbet som skyddskonsulent. Trots att är hon ensamstående och

förvärvsarbetande förälder kan hon ändå ägna mer tid och ork åt hemarbete och barnomsorg. Trots att hon jobbar långa dagar verkar det som om hon längtar efter barnen och helgerna, för att ”äntligen” få vara tillsammans.

I huvudartikeln i en annan tidning diskuteras det om mamma/papparollen som är skriven av en journalist som heter Yvonne Jolin. När det gäller arbetsfördelning och könsroller är tonen mer odelat negativ. Man börjar skriva texten med fet stil för att det ska synas tydligt. Här diskuterar man de olikheterna och skillnaderna som finns mellan män och kvinnor.

Hirdman66 och Kugelberg67 betonar att under 1980-90-talen fanns en markant profil, vilket innebär att de flesta kvinnor i Sverige lönearbetar och att deltidsarbetande kvinnor ökade starkt under 1986 och att det var framförallt småbarnsmammorna.I den här artikeln ser man ojämlikheterna som finns mellan könen och det stämmer med att kvinnor lönearbetar lika mycket som män och antalet förvärvsarbetande småbarnsmammor stiger bara. Feministiska

63

L-Bergström, Marianne, ”Söndag, Söndag”, Vi Föräldrar, nr.6, 1986

64

Lidbeck, Lena ”Att vara ensamförälder”, Vi Föräldrar, nr.9, 1986

65

Sandqvist, Karin. Pappor och riktiga karlar. Om mans- och fadersroller i ideologi och verklighet.1993

66

Hirdman, Yvonne. Kvinnohistoria- om kvinnors villkor från antiken till våra dagar.1993

67

tankar hörs bakom artikeln som lika gärna kunde heta Kvinno- och mansvärlden, där ojämställdhet och ojämlikhet betonas:

I dag är det t ex 83 procent av småbarnsmammorna i åldern 25-44 år som förvärvsarbetar- mot 96 procent av småbarnspapporna. Av den totala arbetskraften i landet är 47 procent kvinnor och 53 procent män- om ytterligare några år räknar man med att det ska vara lika många män som kvinnor i yrkesarbete.

Men sedan kommer skillnaderna. 6 av 10 kvinnor jobbar deltid mot bara 3 procent av männen. Och sedan tillkommer det obetalda arbetet, där vi sköter hem och barn, privatliv och gamla. Kvinnor som är samboende jobbar i genomsnitt 37 timmar i hemmet varje vecka- mot männens 17 timmar. De yngre kvinnorna ägnar då ca en fjärdedel av den tiden åt barnen, resten av tiden går mest till matlagning och därefter disk, städning och tvätt.

Männens tid går åt till bilen, underhållsarbete i bostaden, trädgården etc.68

Här framgår det att kvinnor gör mer obetalt arbete, dvs. hushållsarbete jämfört med män. Artikeln betonar vikten av ojämställdhet mellan könen. Genom denna ska kvinnor ställa männen inför svars och kräva att de ska ta sitt ansvar när det gäller obetalt arbete vilket är hushållsarbete. Kvinnans arbete blir först värt något då det sätts i relation till en mans, en som mekar med bilen eller klipper gräs, eftersom hushållsarbete inte inbringar några kontanter. Artikeln värdesätter kvinnans arbete och eftersträvar jämlikhet. Det här kan relateras till det Klinth69 menade att politiken omvårdnad om barn, barns boende och umgänge bör dock inte endast förstås i förhållande till det politiska projektet att upphäva könsarbetsdelningen (att män står för avlönat arbete och kvinnor för oavlönat omsorg i ”familjen”). Här framställs alltså kvinnan som både hemmafru och förvärvsarbetande kvinna. Medan mannen framställs som den som tycker om att syssla med bil och trädgårdsarbete. Detta kan sättas i perspektiv till Sandqvists70 maktteori som rent allmänt påstår att fäder gör mindre hemarbete än sina hustrur därför att de ägnar mer tid (och ork) åt förvärvsarbete, men också att de ställer upp, när mäns insatser behövs. Här framgår det att mäns insatser verkar vara att meka med bilen eller klippa gräsmattan.

I den här artikeln ser man en strävan efter föräldrarnas ansvar för hushållsarbete och

barnomsorg. Man menar alltså att det finns ojämlikheter mellan könen och att det inte finns några särskilda könsspecifika mamma/papparoller när det gäller barnomsorg. Artikeln

68

Jolin, Yvonne ”Mamma sköter barnen, pappa sköter bilen”,Vi föräldrar, nr.10, 1986

69

Klinth, Roger. Göra pappa med barn. 2002

70