Bild1. ”Ett riktigt jämlikt par”97 Bild 2 ”Varför skrivs det för lite om ensamstående mammor” 98
Bild 3. ”Imorgon ett nytt liv för Jonathan”99
97
Foto: Joachim Lagercrantz, ”Ett riktigt jämlikt par”, Vi Föräldrar, nr.1, 1986
98
Foto: Jeppe Wikström, ”Varför skrivs det för lite om ensamstående mammor”, Vi Föräldrar, nr.11, 1986
99
På bild 1. Ser vi en pappa, som byter blöja på sin dotter. Den här bilden fungerar som en förebild för den engagerade pappan. Den pappa vi möter här är den moderna pappan, som verkar ha tagit till sig könsrollsdebattens tal om jämställdhet i hemmet om att män ska ta del av barnens uppfostran. Detta är ingen stressad pappa som ser karriären som viktigast inför föräldraskapet. Vilken tid på dygnet bilden är tagen kan man inte avgöra men med tanke på att pappan byter blöja på barnet kan det vara morgon eller kväll.
Kroppsretorik- pappan sitter med ryggen böjd framåt och huvudet böjd nedåt, barnet ligger i marken. Han är klädd i fritidskläder, vilket tyder på att pappan är på utflykt med barnet.
Blicken- riktar sig inte mot läsaren utan mot dottern som ligger i marken. Han är fokuserad
och upptagen med att byta blöja på sin dotter ute i naturen. Det var det här som Blomberg menade kanske, att män visas vanligen med upptagen blick.100
Omgivning/Miljö- Pappan och barnet befinner sig i utomhusmiljö. Det ser ut som om de
befinner sig någonstans ute i naturen, för att man ser att de är omgivna av det gröna gräset och en kulle syns i bakgrunden. Budskapet är att andra fäder ska se den här engagerade pappan i faderskap och ta lärdom av honom. Att vara en utflyktspappa som tillbringar tiden ute med barnen. Den här artikeln är alltså exempel på att fritiden anses vara den viktiga tiden att tillbringa med barnen.
På bild.2 ser vi en ensamstående mamma, som sitter med dottern i famnen. Den här bilden är ett exempel på att kvinnor återkommer till stor del i rollen som ensamstående förälder. Hon verkar inte vara ledsen eller ensam, hon har ju dottern med på bild.
Kroppsretorik- hon sitter avslappnad i soffan tillsammans med dottern i knäet och håller upp
huvudet. Dottern är placerad i förgrunden och mamman i bakgrunden. Här är det alltså den ensamstående mammans roll som står i centrum. Läsaren ser alltså i bild och text att det här är den ensamstående mamman som artikeln handlar om. Vi ser hur hon verkligen är.
Blicken och leendet- mammans och dotterns blickar är riktade mot kameran eller läsaren, med
ett litet leende ansikten. Detta är ett exempel på en bild Blomberg menade, att generellt
avbildas kvinnor med leenden.101 Men den här bilden visar att vara ensamstående är inte något tragiskt eller hemskt. Man fortsätter leva glad och organiserar ett nytt liv tillsammans med dottern. Det finns inte en plats för en man alltså för den ensamstående mammans liv.
Omgivning/Miljö- Det här är en hemma- hos bild, som jag talat om innan, där Vi Föräldrar
tidningen är hemma hos barnfamiljer, ensamstående eller gifta, hälsar på deras vardag och ger
100
Blomberg, Eva. ”Sätt att se”s.265
101
läsaren inblick i de dagliga händelser som pågår, när de känner sig ensamma efter skilsmässan eller att de går vidare med livet. Mamman och dottern befinner sig i hemmiljö, arbetsrum kanske. De är omgivna av böcker som står i bokhyllan och trånga väggar. Det här är kanske exempel på trångboddhet.
På bild.3 Ser vi en hel familj som är samlad runt matbordet och spelar tillsammans med barnen någon lek. En typisk familjebild från 1986, där det är viktigt att männen är engagerade i föräldraskap och barnomsorg. Detta betyder dock att den som har tagit bild har ambitionen att pappor ska bli mer delaktiga i papparollen. Att familjen kan göra tillsammans något roligt.
Kroppsretorik- alla sitter runt bordet och spelar spel med ryggen och huvudet böjda neråt.
Pappan håller med den ena armen det yngsta barnet i ett fast grepp men intar ändå en ledig hållning- han kan vara fysiskt nära sin son och samtidigt görs flera saker på en gång.
Blicken och leendet- det är bara mamman som ler på bilden. Pojkarna med pappan verkar vara
upptagna med att spela spel. Pappan tittar på sonen- kanske hoppas han att han ska bli tillräckligt stor för att kunna spela spel på riktigt med pappa. För att den yngste sonen vekar vara ungefär 1 ½ år gammal. På bilden ser man den engagerade familjen som lär barnet spela spel och hur man tillsammans med hela familjen kan göra något roligt.
Omgivning/Miljö- här ser man tydligt att hela familjen sitter i köket, man ser lite kastruller i
bakgrunden. I omgivningen finns även matbordet och stolarna. Köket verkar vara familjens mötesplats där de kan syssla med gemensamma sysslor. Föräldrar kommer i bild i alltid samband med barnen i flera artiklar. Men på den allmänna nivån möter man även de avklädda föräldrarna i tidningen Vi Föräldrar 1986, de som utforskar varandras kroppar till bådas förnöjelse.
3.2 Vi Föräldrar 2006
Något år in på 2000- talet är det tydligt att det återigen är både föräldrarna som är i fokus. Rubrikerna riktas inte längre till ensamstående mammor och omvärlden vidgas igen. Nu handlar det om tre kulturer i samma familj, att älska sina styvbarn, att få barn med sin homosexuella kompis och äggdonation. Att erkänna sin och sin partners brister anses inte längre som fult. Artiklar som ”Är du en skrikförälder?”, ”Pappor som känner sig
ångest. Jag bröt hop när Noah föddes”, ”Jag fick barn och hamande på psyket” och ”Förlossningsdepression” är några exempel på detta.
Hur man får ihop jobb, studier och föräldraskap är en av de stora diskussionerna under 2006 i
Vi Föräldrar. Under 2006 behandlas den ” Barn är inget hinder för att plugga”, ”Så smart har barnledigheten har dig!, ”Nu hinner vi ha tråkigt ibland” och ”Vi tog timeout i London”.
Curlingdebatten är intensiv 2006 leder bland annat till artiklarna: ”Bert Hougaard: Det är
föräldrarna jag vill uppfostra”, ”Är du en curlingfru”, ”Hitta din föräldrabalans”, ”Därför är samspelet livsviktigt för ditt barn”, ”Så tycker vi om barnuppfostran” och ”Fotbolls-VM: Tar han tv soffan och du barnen?” är några exempel på det. Föräldrar som har adopterat barn
från utomlands, t.ex. Indien, China och Thailand är mer förekommande i artiklar under 2006 med rubriken ”Att adoptera var det rätta för oss” är ett exempel. Även föräldrar med etnisk bakgrund syns mycket mer under 2006, som delar med sig sin kultur och synen på
föräldraskap.
Det stereotypa pojk- och flickmodet debatteras i långa uppmärksammande artiklar, bl.a. visas unisexkläder för barn. Plötsligt känner man hur cirkeln sluter sig. För det var ju precis vad som fanns i tidningen 1986. Och allt oftare är det en bebis på omslaget, tonåringar och äldre barn skrivs det allt mindre om, till förmån för ett större babymaterial, ”Du är din bebis bästa
leksak”, ”Härlig massage gör babyn lycklig och trygg” ”Mycket ögonkontakt gör att barnen utvecklas bättre”, och ”Spa-guide för dig och din baby” är fyra artiklar som är exempel på
det. Begrepp som barnens rättigheter, papparoller och jämställdhet löper som en röd tråd i materialet.