Analys av observationer

Väderförhållandena var snarlika under våra observationer eftersom vi ville att varje tillfälle skulle baseras på samma villkor i denna aspekt. Tiderna skiftade dock vilket vi medvetet valt för att få mer nyanserade förhållanden att observera.

Som nämnt i avsnitt 4. Utförande av studie, genomfördes observationer av varje byggnad under tre tillfällen. Det kan diskuteras huruvida så få observationstillfällen räcker för att förstå en byggnad i kontext till dess omgivning eller om fler borde ha genomförts. De nätverk av aktörer och aktanter kopplade till respektive byggnad som vi bevittnat kan ha sett annorlunda ut om vi återvänt fler än tre gånger och vid fler tider på dygnet. Det väcker frågan om en byggnad någonsin kan bli fullständigt förstådd, oavsett hur många tillfällen som läggs för observation. Observationerna har emellertid givit oss större förståelse för hur gränssnitten hos de tre utvalda byggnaderna fungerar. Med vidare hjälp av teorier så analyserar vi det vi har uppmärksammat. Värt att nämna är vår närvaro vid alla tillfällen. I och med att vi befann oss fysiskt på plats blev vi automatiskt aktörer eftersom vi satt eller stod och iakttog vad som hände i zonen för

gränssnittet. Det är högst troligt att vi i vår tur kan ha påverkat utfallen av det som observerats. Vardag lunchtid Vardag eftermiddag Helgdag lunchtid

Koggen 1 Gående: 25 st Cykel: 8 st In/ut: 6 st Gående: 46 st Cykel: 21st In/ut: 6st Gående: 31 st Cykel: 20 st In/ut: 9 st Flaggskepparen 7 Gående: 10 st Cykel: 15 st In/ut: 5 st Gående: 24 st Cykel: 16 st In/ut: 0 st Gående: 21st Cykel: 6 st In/ut: 1 st Skåneland 1 Gående: 32 st Cykel: 2 st In/ut: 22st Gående: 116 st Cykel: 131 st In/ut: 21st Gående: 9 st Cykel: 1 st In/ut: 1 st

Coronapandemin har som tidigare nämnts påverkat detta arbete på flera olika sätt. Vid redogörelse för analys tas detta självklart i beaktning. Pandemin var överhängande och kan vara en betydande faktor hur och varför ett gränssnitt används eller inte. Till följd av pandemin arbetar fler hemifrån, detta skulle även kunna vara fallet för Skåneland 1. Därmed kan pandemin ses som en aktör i det stora hela som påverkar de flesta andra aktörer. Ett exempel där vi

observerade effekten av pandemins påverkan på människors beteende var när två personer, istället för en vanlig hälsning, gjorde “Corona-hälsningen”. Vilket innebär att hälsa med hjälp av armbågarna för att minska smittspridning.

Om observationerna hade gjorts under normala omständigheter hade utfallet kunnat se

annorlunda ut. Analysen av observationerna kommer dock utgå från det vi sett vid besöken intill byggnaderna och därmed inte fokusera på hur det hade kunnat se ut vid andra tillfällen.

Gehl (2011) pratar om bland annat de mjuka värdena vilket innefattar upplevelsen av den byggda miljön. Det kan dock vara problematiskt att försöka analysera hur folk känner sig i gränssnittet eftersom vi inte samtalat direkt med bland annat boende och förbipasserande. Då vi har siktat mot ett så fördomsfritt förhållningssätt som möjligt, gör det att analys av främst den upplevda tryggheten och tillgängligheten försvåras. Därför har vi enbart observerat det vi sett utan att ta ställning till vare sig upplevelser eller känslor.

Koggen 1:

N

En artefakt i Koggen 1s gränssnitt som bidrog till en typ av aktivitet var cykelställen. De var centrala i nätverket cykel-människa-cykelställ då dessa används för parkering av cyklar. En annan artefakt som approprierades var den fastmonterade bänken vid den ena entrén. Denna användes för att sitta på och tog, tillsammans med personen som satt, rollen som aktör. Däremot sågs inte brukskvaliteten utökas under observationstimmen.

I Koggen 1 finns, som nämnt, enbart bostäder. Alla lägenheter har inbyggd balkong som vetter ut mot gaturummet. Det nedersta planet är upphöjt en bit vilket gör att de boende hamnar ovanför trottoaren och ser ut och ner på gatan. För de boende kan detta innebära en känsla av kontroll och således även en känsla av trygghet.

Övergången mellan det privata och det publika varierar beroende på vilken del av gränssnittet som det syftas på. Detta påverkar hur människor beter sig i förhållande till zonen. Runt om Koggen 1 ser gränssnittet olika ut. På balkongerna på bottenplan var det lätt att se in och dessa kan därmed klassas som typiskt semi-privata, medan området där bland annat cykelställen finns kan upplevas som semi-publikt. En anledning tror vi beror på att markbeläggningen var

annorlunda från den på trottoaren. På andra ställen hade det planterats gräs vilket gjorde att fotgängare automatiskt höll sig en bit ut från fasaden. Denna remsa med gräs bildar ett avstånd som i sin tur formar övergången mellan det semi-privata, där det går att se in i lägenheterna, och det publika.

Vår uppfattning var att cykelställen tillhörde byggnaden, vilket de tekniskt sett gör, och att det för en utomstående kanske inte är självklart att ställa sin cykel där. Samma gäller de två bänkarna som finns längs fasaden. Då dessa är placerade inom cykelställsområdet infanns känslan att de är semi-publika. Därför kunde det vara så att de flesta som använde sig av artefakterna var de som bodde eller hade ärenden i huset. Inte någon gång såg vi en person gå dit, sätta sig och sedan lämna, utan att gå in eller ut ur byggnaden. Dock är detta det vi observerat under de tidigare nämnda tillfällena, och det kan mycket väl förekommit när vi inte varit närvarande.

När det kommer till öppenhet varierar det. Fasaderna är delvis transparenta då det går att till viss del se in genom fönstren hos de boende samt att balkongerna är genomskådliga. Dock är det många som väljer att dra för sina persienner eller gardiner vilket eliminerar insynen och så även det semi-privata.

Aktiviteter som bevittnats i gränssnittet var inte av stor variation. Den situation som stod ut mest var när en avlämning av två personer vid byggnadens ena entré ägde rum. Pojken som klev ur bilen satte sig först på bänken intill entrén. När en kvinna sedan kom ut på balkongen på bottenplan påbörjades en diskussion mellan de två personerna. Vi var av uppfattningen att det

Ett intressant element hos Flaggskepparen 7s gränssnitt är trädgårdarna. Här består övergången mellan det privata och det publika av de på markplan boendes uteplatser. Det vill säga från lägenheterna, ut mot trädgården och sedan trottoaren. Vid vissa tillfällen observerades hur sociala situationer uppstod på grund av att den avdelande häcken sträcker sig ca en meter upp och ger möjlighet att se in. Övergången är inte abrupt men den är inte heller mjuk då

trädgårdarna är inhägnade och tydligt visar var privat mark börjar. Vi bevittnade även hur förbipasserande i vissa fall stannade upp och tittade in i trädgårdarna, till synes nyfikna och intresserade.

Det är öppet i bemärkelsen att det är genomskådligt, men själva trädgårdarna är inte öppna för allmänheten. Platserna framför entréerna är fysiskt öppna, men eftersom markbeläggningen ser annorlunda ut där, kan det tolkas som att dessa tillhör byggnaden. Det kan då uppfattas som en semi-publik zon vilken i sin tur riskerar att minska den upplevda öppenheten och tillgängligheten. En artefakt som sågs approprieras var en av de betonggjutna rabattlådorna framför en av

entréerna. Här blev denna en tydlig aktör tillsammans med personen som stödde sig mot den för att knyta skon. På så vis gick rabatten från att vara en aktant till aktör samtidigt som dess

brukskvalitet utökades till att agera som stöd för personen som knöt skon. En annan artefakt som förvandlades till aktör var ytterligare en av blomrabatterna, fast denna gång framför den

andra entrén. En liten flicka kom rullandes med en sparkcykel och körde den över rabatten några gånger innan hon gick iväg. Detta nätverk av aktörer var flickan, sparkcykeln och rabatten. Det

Flaggskepparen 7:

Figur 56. Flaggeskepparen 7, sektion.

N

Figur 57. Situationsplan med sektionspil genom Flaggskepparen 7.

På kvällen är det delvis upplyst vilket till stor del är på grund av att Flaggskepparen 7 ligger precis vid en bilväg kantade med lyktstolpar. Övrig belysning är vid entréerna; ovanför varje ingång sitter en lampa och även i varje trädgård, men det är upp till var boende att tända sin belysning på uteplatserna.

Skåneland 1:

Figur 60. Skåneland 1, sektion.

Figur 61. Situationsplan med sektionspil genom Skåneland 1.

Skåneland 1 utgörs som nämnt till stor del av kontorsverksamhet. Det kan därför antas att det är på grund av detta som aktiviteten minskar under helgen, då kontorstider vanligtvis är vardagar. Denna idé stärks ännu mer då det på helger vistas mindre bilar, cyklister och fotgängare än på vardagar. Dessutom har lunchrestaurangen P2 enbart öppet i tre timmar under vardagar. Det kan vara att dess verksamhet främst besöks av de som jobbar i byggnaderna runt omkring. I det fallet blir det uppenbart varför öppettiderna inte sträcker sig under helgdagar. Aktiviteten i gränssnittet, kopplat till byggnaden minskar därför avsevärt. Brist på saker att göra medför att gränssnittet blir inaktivt under stor del av tiden.

Att döma av rörelsemönstret hos fotgängarna kan det innebära att byggnadens gränssnitt först och främst används som transportsträcka; antingen för att ta sig in och ut ur byggnaden eller för att ta sig mellan den ena verksamheten till den andra.

P2s uteservering är med små medel avskärmad mot gaturummet. I första hand bidrar pelare till detta men det har även ställts dit rektangulära blomlådor som skiljer uteserveringen från det offentliga rummet. Denna del av byggnaden hamnar i mitten av dagen i skugga och då det inte observerades någon som använde uteserveringen skulle detta kunna bero på det lite kyliga vädret.

Innergården är som nämnts delvis avskärmad med hjälp av en mur eftersom den först och främst är till för de arbetande i byggnaden. Där uppstår det en semi-publik situation innanför muren och en publik utanför. Det kan dock diskuteras om denna publika del uppfattas som publik eller om det semi-publika sträcker sig längre ut, kanske över hela gränden. Detta kan i så fall bero på att denna del uppfattas som byggnadens baksida och att det inte finns någon anledning att vistas där. Där finns artefakter som kan möjliggöra exempelvis sittande samt parkering av cykel. Kvinnan och kaffekoppen intog rollen som aktörer då de påverkade varandra. Kvinnan i sin tur lutade sig mot cykelstället vilket då gick från att vara aktant till att bli aktör i nätverket. Mobilen hon höll i var också en del av nätverket. När så kvinnan satte ner koppen på papperskorgen som stod placerad bredvid, utökades nätverket ytterligare och papperskorgen som aktant blev i denna specifika situation en aktör. Papperskorgens brukskvalitet breddades ytterligare, då i form av en avlastningsyta.

Skåneland 1s gränssnitt ligger för det mesta i skugga. I observationerna kunde vi bland annat se att fotgängare oftare korsade gatan vid hörnet för att sedan fortsätta i samma riktning fast på andra sidan. Då de flesta av de som valde att korsa gatan märkbart följde skuggan som

byggnaden kastade, kan detta bero på att de hellre ville gå i solen än i skuggan invid byggnaden. Runt lunchtid når solen innergården men detta varar inte länge då den är omgiven av höga byggnader. Det är omöjligt att bygga så att alla sidor av en byggnad nås av solen. Däremot kan det påverka människors beteende. Till exempel, om de personer som valde att gå på andra sidan gatan gjorde så för att undvika skugga, då påverkar detta i sin tur aktiviteten i gränssnittet. Därmed är vädret, och i detta fall solen, en konstant påverkande aktör.

Summering

Genom våra observationer har vi fått bättre insikt i hur gränssnitten hos Koggen 1, Flaggskepparen 7 och Skåneland 1 används. Även om de inte skedde under normala

omständigheter har vi ändå kunnat observera aktivitet och utifrån ANT identifiera aktörer och aktanter. Vikten av ett fördomsfritt förhållningssätt, utan förutfattade meningar och hierarkier för vad en aktör gör och hur den fungerar, har för oss tydliggjorts.

5.2.2 ANALYS AV GRÄNSSNITT I BO01

Precis som övriga delar av Bo01 är Salongsgatan ett gångfartsområde. Detta ligger till grund för en rikare användning av gaturummet och i sin tur även gränssnittet. Gatan innehåller variation i allt från fasader och byggnadshöjder till material och artefakter. Detta har gjort att vi kunnat observera flera av de sju kvaliteterna vi talar om i gränssnittsavsnittet. Bild 1-4 på nästa sida, som även är utmarkerade på kartan, visar på olika gränssnitt längs gatan.

1: Här syns de tidigare nämnda inbyggda rännorna som hanterar dagvattnet i området. Här kan

vi se att rännorna har fått en ny brukskvalitet i form av cykelställ. I kombination med att fasaden redan är passiv gör detta att gränssnittet kan upplevas ännu mer stängt och opakt.

Eftersom cyklarna är placerade längs hela fasaden förhindrar detta annan aktivitet intill

byggnaden. Fortsatt appropriering av detta slag kan även påverka de växter som planterats invid fasaden och hämma deras tillväxt. Fönstren sitter relativt högt upp vilket indikerar på att nedre våningen är upphöjd. På så vis försvåras även kontakten mellan inne och ute. Övergången mellan det privata och publika upplevs således som abrupt.

Figur 65. Gränssnitt i Bo01. Figur 66. Gränssnitt i Bo01.

Figur 68. Gränssnitt i Bo01. Figur 67. Gränssnitt i Bo01.

1.

2.

4.

3.

2: Huslängan är i mindre skala än den på bild 1. Här kommer vi närmre de boenden och vi ser

spår här och var efter dem, exempelvis hur de väljer att appropriera gränssnittet. På den här sidan av gatan har de placerat ut artefakter. En liten trehjuling står parkerad i gången som leder till en av entréerna. Gränsen mellan semi-privat och semipublikt upplevs här som otydlig. Detta visar på att det med små medel går att skapa en avskärmning mellan det publika och privata. Andra temporära artefakter som placerats ut är en basketkorg och ett mindre cykelställ. Här har alltså dagvattenrännan inte använts för att parkera cykeln. De mer permanenta artefakterna är lyktstolparna. Dessa kan bidra till att fotgängare väljer att gå längre bort från fasaden. De kan även skapa en känsla av trygghet då de tillför ljus. Alla dessa artefakter bidrar till en större mångfald och aktivitet i gränssnittet. Till skillnad från bild 1 så är fönstren här i ögonhöjd vilket kan bidra till att interaktion lättare kan ske mellan inne och ute. Vissa fönster skyms dock av buskar och vissa är delvis fördragna, vilket minskar insynen och därmed genomskådligheten.

3: Här börjar gatan öppna upp sig, till synes för att rymma bilar som ska ner i byggnadens

garage. (Det är bara ett som syns på bilden men det finns fler garage i byggnaderna intill). Även om gatan är öppen och bredare än tidigare upplevs gränssnittet här som stängt och passivt. Mångfalden är låg då det enda som finns intill den mörka byggnaden är en avskärmad

byggarbetsplats och byggmaterial. De ingångar som finns är fördragna och bidrar till upplevelsen att gränssnittet är stängt. Hela byggnaden är gjord i mörkt tegel och det finns heller inte någon variation i bottenvåningens fasad.

4: Denna sida av byggnaden tillhör inte Salongsgatan utan vetter ut mot Sundspromenaden och

småbåtshamnen i söder. Här har vi lämnat den mer intima delen av Bo01 och fasaden är riktad mot ett stort torg. Intill denna fasad finns inga artefakter. Det enda i gränssnittet är lyktstolparna och träden. Skyltar på fasaden indikerar på ett parkeringsförbud för både cyklar och mopeder. Dessutom är fönstrena upphöjda och är alla frostade nedtill. Allt detta i kombination med

avsaknad av artefakter minskar både mångfald och aktivitet i gränssnittet. Fasaden och entréerna saknar detaljer vilket gör att bottenvåningen kan upplevas som monoton. Återigen ser vi hur en byggnad som ligger intill en öppen yta kan vara stängd.

För att göra en sammanfattning av analysen för gränssnitt i Bo01 kan vi se en stor variation i hur zonen är utformad. I och med att det i Bo01 är gångfartsområde, är närvaron av bilar mindre än flödet av fotgängare. I kontrast är våra byggnader belägna tätt intill bilvägar. Vi tror att gatans indelning har en stor betydelse och påverkan på gränssnittet. I ett område som Bo01 är det enklare för boende att appropriera, ställa ut artefakter och på så vis lättare välja hur gränssnittet ska användas. Där är arkitekturen mer småskalig vilket således gör att interaktion mellan