De sju kvaliteterna

I linje med Gehl och Dovey har vi valt att göra en egen indelning av kvaliteter som ett gränssnitt kan innefatta. Detta för att hjälpa oss analysera det vi observerat på ett tydligt vis. Alla dessa faktorer är starkt sammanvävda och därför svåra att ta ur kontext till varandra, men vi har ändå valt att dela in dem i sju rubriker. De är som följer:

1. Publikt/privat

En av de största faktorerna som både Gehl och Dovey tittar på är det publika och privata. Det är ett övergripande element som berör alla faktorer i denna lista. En zon kan vara privat och publik, men den kan även vara semi-publik och semi-privat. Övergången mellan privat och publik kan vara abrupt eller mjuk. Beroende på utformningen av gränssnittet kan den vara mer eller mindre semi-publik och semi-privat. Detta kan styras av fysisk utformning som Dovey menar med sin modell, men det kan också vara något som upplevs. Dock är denna fördelning inte alltid konstant. Inne i en bostad är det privat, men är fasaden transparent och erbjuder beskådan in i bostaden inträder en semiprivat situation. Detta kan då ändras om den inneboende drar för gardinerna. Ett semi-publikt läge kan uppstå om en bostadsbyggnad på bottenvåningen har en entré som är inskjuten i fasaden. Det skapas då ett rum som inte riktigt är del av det offentliga men samtidigt heller inte är en del av bostaden. Det publika/privata förhållandet i den byggda miljön påverkar människors beteende och hur det sociala och arkitekturen interagerar. Begreppet hjälper oss att förklara där det privata övergår i det publika och således länken mellan människan och den byggda miljön.

2. Öppet/stängt

Ett gränssnitt kan vara öppet eller stängt; dels genom fysisk utformning men det kan även vara något som upplevs. Det är många faktorer som påverkar denna uppfattning och kan även skilja från person till person. Här spelar fasaden stor roll då den kan vara inbjudande eller stängd. Fasaderna i ett gränssnitt kan exempelvis vara transparenta och icke-transparenta, eller, opaka. Detta innebär hur passa genomskådliga de är. De kan vara glasförsedda eller ej vilket påverkar hur pass väl det går att se in i byggnaden och också hur väl beskådan är ut. Det har även att göra med hur pass markplan och dess inbördes aktiviteter interagerar med gatan utanför. Ett

gränssnitts grad av öppenhet kan i sin tur kopplas till trygghetskänsla.

3. Aktivt/passivt gränssnitt

Där Dovey och Gehl pratar om aktiva och passiva fasader väljer vi att istället se de som aktiva och passiva gränssnitt. Det innebär dock samma sak bara att vi väljer benämningen gränssnitt. När vi pratar om aktivt och passivt innefattar detta användningen och interaktionen med gränssnittet.

4. Mångfald

Mångfald, på engelska diversity, är en viktig aspekt i gränssnittet att titta på då det är starkt kopplat till varför människor söker sig dit. Det kan handla om variation av funktion. En byggnad kan exempelvis inhysa boende samtidigt som kommersiella verksamheter bedrivs på markplan. Mångfald kan innefatta variation i fasadtyp; är det en och samma typ av fasad längs hela byggnaden eller är det varierat? Det kan även röra den fysiska utformningen och de artefakter som finns där. “The more irregular the facade, the more it invites and supports activities.” (Gehl, et al., 2006).

5. Utformning

Gestaltningen av gränssnittet spelar roll då det påverkar upplevelsen och interaktionen med zonen och därmed byggnaden. Här innefattas både fasaden och dess utformning men också de fysiska och materiella komponenterna, så som exempelvis stenbeläggning på marken samt fasta objekt som inbyggda rabatter eller avskärmande betongblock. För att beskriva dessa objekt väljer vi att använda oss av Jesper Magnussons begrepp artefacts (Magnusson, 2016), på svenska artefakter. Dessa artefakter kan även tas i form av bland annat räcken, papperskorgar och stolar, för att nämna några. De kan vara mer eller mindre permanenta. Exempelvis är en kaffekopp mer temporär än en lyktstolpe men båda är ändå artefakter.

Som nämns ovan är mångfald och utformning starkt sammankopplade då variation av material och objekt kan ge förutsättningar för interaktionerna med gränssnittet. En studie gjord i

Köpenhamn och Madrid 2003 visade på att ju mer transparenta, nisch-försedda och detaljrika fasaderna var under ett spann på 100 meter, desto mer aktivitet uppmättes (Gehl, et al., 2006).

6. Trygghet

Pratas det om trygghet i den byggda miljön är det svårt att inte nämna Jane Jacobs. Hon var en av de första som ifrågasatte de moderna städernas framfart och utformning, då med fokus i USA. I sin bok The Death and Life of Great American Cities (1961) myntar hon begreppet eyes on the street vilket förenklat innebär att ju fler människor som vistas på gatan ju säkrare är det att vistas där. Det uppstår en slags informell kollektiv övervakning som då minskar risken att brott begås (Jacobs, 1961). Denna övervakning kan även ske om fasader har en grad av transparens och om

gränssnittet besitter någon typ av aktivitet. Trygghet kan också innebära att kunna ställa sig med ryggen mot fasaden och blicka ut över över det offentliga rummet från en trygg plats.

7. Tillgänglighet

Denna punkt är väldigt konkret i den mening att ett gränssnitt kan vara tillgänglighetsanpassat vad gäller funktionsvariation hos individer. Detta finns det stora krav på i byggprocessen. Här ingår även frågan om orientering intill en byggnad, exempelvis om entréer är lätta att hitta till. Grad av tillgänglighet i denna bemärkelse kan vara något som uppfattas olika från person till person.

Som nämnt är alla dessa faktorer sammanvävda och står i konstant kontext till varandra. Det är hur dessa framträder i gränssnittet som påverkar hur människor väljer att appropriera zonen, och det är också denna användning som låter oss se hur de olika kvaliteterna fungerar och vilken roll de har. Vi väljer alltså att se gränssnittet som länken mellan människan och den byggda miljön. Här övergår det privata till det publika och det är även här som arkitektur blir urban design.

4. UTFÖRANDE AV STUDIE

Efter insamlad bakgrundsfakta och fastställande av begrepp och teorier var det dags att

genomföra de tre stora nästkommande stegen i arbetet. Nämligen intervjuer, observationer och enkäter. Nedan följer en mer ingående förklaring på hur vi gått tillväga.

4.1 INTERVJUER

Efter valet av byggnader för studien, var första steget att komma i kontakt med ansvariga arkitekter och byggherrar för respektive byggnad. Vi tog kontakt via mail, förklarade vad vårt arbete gick ut på och vad vi ville ha hjälp med. Vi frågade även om de ville ställa upp på en intervju för att berätta mer om byggnaden och processen därtill. Efter vi skickat ut mailen med förfrågningar om intervjuer började vi utforma en intervjuguide. Intervjuguiden kom att förändras en del från första och sista intervjun vi höll i. Exempelvis ändrade vi ordning på frågorna och vissa slogs samman då vi insåg att de var snarlika. På grund av att intervjuerna var semistrukturerade och att vi var intresserade av att föra ett samtal med personerna så fanns det därmed ett visst utrymme till att avvika från guiden under pågående intervjuer.

Vi delade upp våra intervjufrågor i teman som skulle ge oss information om olika delar av vårt arbete samt vägledning för att nå svar på våra frågeställningar. Dessa teman innefattade; bakgrund, byggprocessen, projektet, gränssnitt samt uppföljning och resultat. Vi inledde varje intervju med att berätta mer om oss själva och syftet med arbetet. Sedan fick intervjupersonen kort introducera sig själv och vad hen arbetar med. Efter det bad vi intervjupersonen förklara byggprocessen i stora drag. Detta för att vi skulle få en större förståelse för byggprocessen överlag och hur de olika aktörerna såg på sina respektive positioner i det hela. En fråga handlade om vem som har sista ordet i en byggprocess för att se om svaren skulle bli likvärdiga från varje aktör. Vi var också intresserade av hur arkitekterna, byggherrarna och kommunen såg på de mjuka värdena kopplat till processerna. Med andra ord hur brukarna skulle uppleva och använda platserna. Därför valde vi bland annat att fråga hur de arbetade med medborgardialogen. Efter att vi fått en översiktlig bild av byggprocesser generellt gick vi djupare in på projektet i fråga. Det vill säga processen kring den diskuterade byggnaden Koggen 1, Flaggskepparen 7 eller Skåneland 1, detta beroende på vem vi intervjuade. Här var vi intresserade av frågor som gällde bland annat utformning av byggnaden och de yttre miljöerna. Hur gick tankarna kring

gestaltningen och vad ville de att byggnaden skulle förmedla utåt, var frågor vi ville ha svar på. Vi var intresserade av hur planeringen går till jämfört med hur det blir i verkligheten. Just eftersom det inte går att planera eller förutse hur en byggnad och dess omgivning kommer användas var det intressant att få ta del av de ursprungliga tankarna och idéerna. Detta kunde vi sedan koppla

När vi gick in på vårt huvudämne, gränssnitt, så valde vi att först be intervjupersonerna förklara deras tankar kring användandet av begreppet. Detta för att vi ville vidga vår syn på begreppet men även på grund av att vi inte ville påverka deras beskrivning av begreppet. När de hade förklarat sin syn kring gränssnitt beskrev vi vår tolkning. Vi använde den här

sammanfattningen: Vi ser gränssnitt som länken mellan människa och byggnad. I korta drag kan man säga

att det är zonen där byggnad möter gaturummet. Det är bland annat där det privata övergår till publikt samt där arkitektur blir urban design.

Efter att vi förklarat hur vi använder oss av begreppet kunde en diskussion kring ämnet fortlöpa. Vi diskuterade även hur de hade arbetat med gränssnittszonen intill våra utvalda byggnader och hur långt utanför fastigheten de olika aktörerna har tillgång till. Vi var nämligen intresserade av att veta vem av aktörerna som främst hade hand om denna zon och hur den förvaltas. Som en avrundning kring gränssnittstemat frågade vi hur de arbetat med att främja sociala interaktioner och spontana möten i gränssnittszonen.

Det sista temat som innefattande uppföljning och resultat hade vi med på grund av att vi var intresserade av att veta om det blev som det var planerat, eller om det var någonting de hade ändrat på i efterhand. Detta var kopplat till våra teorier kring att allt har en påverkan och att det inte fullt ut går att förutspå ett slutresultat.

Som slutfråga undrade vi om intervjupersonerna hade något material från projekten i form av bilder och ritningar med mera som vi kunde få ta del av. Detta skulle underlätta vårt analysarbete. (Se bilaga 1 för intervjuguiden i sin helhet).

Totalt genomfördes tio intervjuer och som synes i listan på nästa sida har vi utfört minst två intervjuer med koppling till respektive byggnad. Vi har även haft en intervju med en person som arbetar på planavdelningen på stadsbyggnadskontoret. Detta för att få ta del av kommunens åsikter och syn på stadsutvecklingsprocesserna och även vårt ämne gränssnitt. Till följd av Coronapandemin har några av intervjuerna skett digitalt på plattformar som Zoom och Teams. Flera av intervjuerna har skett över telefon och vissa har varit möjliga att genomföra på

Våra tio intervjuer:

I listan nedan benämns först intervjupersonens yrkesroll sedan företaget hen arbetar/arbetade på och därefter typ av intervju. Till sist ses datumet för när intervjun genomfördes.

Koggen 1

1. Arkitekt, Arkitektlaget Skåne AB, intervju via zoom, 14-04-2020 2. Projektledare, MKB Fastighets AB, intervju på arbetsplats, 16-04-2020

3. Landskapsarkitekt, Kamoma, intervju på arbetsplats, 23-04-2020

Flaggskepparen 7

4. Arkitekt, Gunilla Svenssons Arkitektkontor AB, telefonintervju, 17-04-2020 5. Projektledare, Byggnads AB Tornahem, telefonintervju, 21-04-2020

Skåneland 1

6. Byggledare, Wihlborgs Fastigheter AB, telefonintervju, 07-04-2020 7. Projektledare, Wihlborgs Fastigheter AB, telefonintervju, 08-04-2020

8. Arkitekt, Kari Nissen Brodtkorb, mailintervju, 20-04-2020

Malmö stad

9. Team Västra Hamnen, Stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, intervju via Teams, 30-04-2020

Övrig intervju, Skåneland 3

4.2 OBSERVATIONER

För att få en djupare förståelse om gränssnitten och dess användning hos respektive byggnad gjordes semistrukturerade observationer som utfördes vid tre olika tillfällen. Då vi är tre personer kunde alla byggnader studeras parallellt vid samma tillfälle vilket gav oss ett slutresultat på nio observationer sammanlagt. Observationerna skedde på vardag lunchtid; vardag eftermiddag; och helgdag lunchtid, när väderförhållandena var någorlunda lika. I dessa fall låg solen framme och lätt kyliga vindar blåste.

Varje observationstillfälle varade ca en timme och inleddes med en promenad kring platsen för att kunna välja ut den optimala vyn av hela byggnaden. Under timmens gång byttes position för det mesta, minst en gång vid var tillfälle för att få en överblick på vad som sker på andra sidan (se figur 20-22). När vi väl valt sittplats fördes anteckningar med hjälp av penna och papper samt telefon vid vissa tillfällen då det kändes som ett mer naturligt tillvägagångssätt i den givna

situationen. Det antecknades, skissades och räknades.

När vi observerade utgick vi från Aktör-Nätverk-Teorin, det vill säga att vi såg alla aktörer, mänskliga som icke-mänskliga lika delaktiga i situationerna. Detta innebär att även vi som observatörer var en del av nätverket och agerade som en aktör i det stora hela. Inga antaganden gjordes och vi lät alla händelser förbli neutrala. Vi tittade extra noga på vad som hände inom zonen för gränssnittet och bedrev statistik på hur många cyklister, bilister och gående som passerade byggnaden och på vilket sätt. Vi tittade även på vad för slags objekt som förekom i respektive zon.

När vi tittade på gränssnittet utgick vi från vår skapade kriterielista som innehåller: publikt/privat, öppet/stängt, aktivt/passivt, utformning och mångfald. Trygghet och

tillgänglighet kunde inte observeras på samma sätt som övriga punkter då det går under de mer mjuka värdena. Dessa valde vi istället att ha med i enkäterna vi skickade ut.

Figur 20. Koggen 1, position för observationer.

Figur 21. Flaggskepparen 7, position för observationer.

N N

Figur 23. Flödesdiagram, Koggen 1, tillfälle 1.

4.2.1 GRÄNSSNITT I BO01

Vi anser att våra tre byggnader kan stå för en övergripande bild av Västra Hamnen. Även om arkitekturen är väldigt varierad och att nästan varenda byggnad skiljer sig åt, så är större delar av området uppbyggt på samma vis. Det som främst skiljer sig från mängden är Bo01-området. För att få en helhetsbild valde vi därför att titta på några exempel på gränssnitt även där. Bo01 är ett område med småskalig arkitektur och täta kvarter som domineras av gångfartsområden. Detta ger upphov till flera spännande gränssnitt på en liten yta. Området varvas med radhusbyggnader om en till två våningar och lite högre lägenhetshus. Då fokus låg på hållbarhet arbetades det med olika metoder för att främja detta. Bland annat byggdes det in rännor i gatan invid byggnaderna. Detta för att samla upp dagvatten. På många ställen i Bo01 är dessa de enda som skiljer

byggnaderna från gaturummet.

Vi valde att titta närmare på en av de centrala gatorna i området, det vill säga Salongsgatan. Denna sträcker sig över en stor yta i Bo01 men vi har valt att endast titta på de sista 100

metrarna innan gatan mynnar ut i Sundspromenaden i söder. Här gör vi en mindre jämförelse mellan de gränssnitt som finns längs med gatan och gränssnittet intill byggnaden vid gatans slut, det vill säga den byggnad som vetter ut mot småbåtshamnen och Sundspromenaden. Detta för att visa på hur gränssnitt kan skilja sig åt avsevärt även om de ligger inom samma område. (En karta med tillhörande bilder på gränssnitt presenteras i avsnitt 5.2.2 Analys av gränssnitt i Bo01).

Figur 28. Brevlåda för enkäter. Figur 29. Brevlåda för enkäter.

4.3 ENKÄTER

För att få ta del av brukarnas perspektiv på gränssnittet valde vi att skicka ut enkäter till de

boende och arbetande i våra utvalda byggnader. Dessa gav oss viktiga pusselbitar för vår förståelse av gränssnittet.

Fysiska enkäter delades ut till de boende i Koggen 1 och Flaggskepparen 7. De gick att besvara under en tvåveckorsperiod, 30/4–15/5. Temporära brevlådor för insamling av svaren gjordes och hängdes upp i trapphusen (se figur 28-29). Varje byggnad fick lika många enkäter som det fanns hushåll. Eftersom vi inte visste hur många personer som bodde i varje lägenhet lade vi även till en QR-kod på enkäten. Detta möjliggjorde fler svar per hushåll, men det var också en möjlighet för den som hellre ville besvara enkäten online. Till de arbetande i Skåneland 1 gjorde vi enbart en digital enkät då det var svårt att dela ut en fysisk med tanke på att det är över 700 personer som arbetar i byggnaden. Även då många arbetar hemifrån i samband med den rådande

Coronapandemin så kändes valet av att enbart skicka ut en digital enkät som det bästa alternativet. Här skickades mail med en länk till vår enkät ut till de olika avdelningarna i Skåneland 1. Vi bad sedan varje avdelning sända enkäten vidare till sina medarbetare i byggnaden. Detta medförde att vi inte hade kontroll över hur många vi nådde ut till med vår enkät, men för att vi själva inte skulle upprätthålla en maillista med tanke på GDPR, bedömdes det som en bra lösning.

Fysisk enkät

boende Digital enkät boende Digital enkät arbetande

Koggen 1 X X

För att vi skulle kunna skilja på enkäterna och koppla varje svar till respektive byggnad, gjordes fyra olika digitala enkäter och två olika fysiska enkäter. Enkäterna till de boende respektive arbetande innehöll i princip samma frågor, det var endast smådetaljer som skilde dem åt för att underlätta vårt analysarbete. Överst i enkäten började vi med att förklara vilka vi är och vad enkäten handlade om. Frågorna vi ställde rörde gränssnitten intill deras bostad/arbetsplats. För att beskriva detta valde vi att visa en illustration som markerade den berörda zonen (se figur 31). Denna illustration var placerad direkt under den inledande texten på förstasidan för att väcka intresse och nyfikenhet hos respondenterna. Vi förklarade att vi var intresserade av hur denna zon upplevs och används och att alla frågor var kopplade till denna zon. Vi var alltså inte intresserade av vad som skedde inne i deras trapphus, i deras lägenheter eller inne på deras eventuella innergård. I samband med de generella frågorna i början av enkäten som bland annat innefattade kön och ålder valde vi även att fråga vilket plan de bodde alternativt arbetade på. Detta för att få en förståelse för om det kunde spela in i användning och uppfattning av zonen intill byggnaden.

Totalt innehöll enkäten tretton frågor. De flesta av frågorna i enkäten var kryssfrågor där vissa frågor möjliggjorde fler svar än ett. Som till exempel frågor om vad de brukar göra i zonen intill byggnaden och vilka kvaliteter de gärna såg att zonen hade. Här var det även möjligt för

respondenten att specificera ett eget svar. Andra frågor var utformade med likertskalor. Likertskalor är ett beprövat sätt att mäta bland annat åsikter, beteenden och uppfattningar på (SurveyMonkey, 2020). Detta passade våra frågor som bland annat behandlade trygghet och behov kopplat till zonen.

Enkäten avslutades med en matrisfråga om hur respondenterna upplever zonen intill

byggnaden. Matrisen behandlade frågor om öppenhet, variation, orienterbarhet, funktionalitet