5. Resultat och analys av studie
5.3 Resultat av enkäter
I resultat av enkäter har vi valt att presentera enstaka frågor i form av diagram. De frågor som inte behandlas i diagrammen redovisas i löpande text som ett tillägg. Vi förklarar i text det viktigaste som vi tar med oss från varje svarsresultat men den fullständiga svarsfrekvensen redovisas i diagram. I vissa fall valde respondenterna att inte svara, vilket vi då har sorterat tillsammans med ‘Vet inte’-svar. På frågor med ‘Annat’ som alternativ var det många som
specificerade sina egna svar. Då många kunde sammanställas och matchas med ett av våra givna alternativ gjorde vi detta, men där specifikationer var enstaka har vi valt att inte inkludera dem. Vissa frågor är även flervalsfrågor och resulterar i fler svar än antal svarspersoner totalt.
Nedanstående diagram visar svaren på följande frågor: – Hur ofta spenderar du tid i zonen intill din byggnad? – Hur länge brukar du uppehålla dig i denna zon? – Vad gör du i zonen intill din byggnad?
– Vilka kvaliteter önskar du att zonen intill din byggnad har? – Hur upplever du zonen intill din byggnad?
Svaren på det mer kvalitativa frågorna som inte behandlas i diagrammen besvaras i löpande text. Dessa frågor är:
– Hur trygg känner du dig i zonen intill din byggnad?
– Hur upplever du att trafiken stör dig i zonen intill din byggnad? – Hur ofta uppstår det spontana möten i zonen intill din byggnad? – Hur väl möter zonen intill din byggnad dina behov?
På frågan om hur ofta respondenterna spenderar tid i zonen intill byggnaden var de två mest frekventa svaren ‘Sällan’ och ‘Varje dag’.
Kopplat till föregående fråga gjordes ett diagram som visar hur länge respondenterna brukar uppehålla sig i denna zon. Här kan vi se att det mest frekventa svaret var att de uppehöll sig i
Koggen 1:
Den utdelade enkäten bidrog med totalt 26 svar för denna byggnad, varav 15 var kvinnor och 11 män. Byggnaden består av 55 lägenheter fördelat på sex våningar där vi fick en spridning av svar från representanter på samtliga. De flesta kryssade i anställd på frågan om sysselsättning och åldersspridningen låg mellan 27 och 84 år.
Figur 69.
På frågan om vad respondenterna gör i zonen intill byggnaden blev svaret att den mest frekventa aktiviteten är att hämta/lämna cykel. Få kryssade i att de äter/dricker, solar, tar luft, rastar hund eller leker intill byggnaden. Under ‘Annat’ fick vi svar som bland annat innefattar aktiviteter som att: slänga sopor, passera förbi samt plocka upp kläder som blåst ner från balkongen. Dessa har inte en större svarsfrekvens än två svar per specificerat alternativ därav har vi valt att inte visa dem i dessa diagram.
Detta diagram visar på vilka kvaliteter som respondenterna önskar se i deras zon. Eftersom detta var en flervalsfråga resulterade det i betydligt fler svar i förhållande till hur många som svarade på enkäten. Här kan vi se att det var flera som kryssade för regnskydd, sittplatser, grönska, cykelställ samt cykelpump. Alla alternativ valdes minst en gång och under ‘Annat’ specificeras
Figur 71.
Gällande tryggheten i zonen var svarsfrekvensen stor på ‘Ganska-’ samt ‘Mycket trygg’. Trafiken upplevdes som mindre störande och spontana möten skedde, enligt deras uppfattning, ‘Ibland’ eller ‘Sällan’. På frågan om hur väl zonen möter deras behov var svaret främst ‘Ganska väl’. Som en sista fråga i vår enkät bad vi respondenterna sätta kryss för det svar som stämmer mest överens med deras upplevelse om olika kvaliteter i zonen. Såhär såg svaren ut:
Flaggskepparen 7:
Från Flaggskepparen 7 med sina 33 lägenheter fick vi totalt 19 svar på enkäten, varav 14 var kvinnor och 5 män. Även här noterades en spridning på svarsfrekvens från de 6 våningar som byggnaden består av. Den främsta sysselsättningen ikryssad var ‘Pensionär’ och spridningen i ålder låg därav mellan 57 och 75 år. Fåtal av respondenterna kryssade även i ‘Egenföretagare’ som sysselsättning vid sidan om pensionen. Värt att notera är att detta boende är avsett för de som är 55 år och uppåt.
På frågan om hur ofta svarspersonerna spenderar tid i zonen intill byggnaden var den högsta svarsfrekvensen på ‘Ofta’ och ‘Varje dag’. Här kan det även noteras att ingen har svarat ‘Aldrig’.
Figur 73.
Detta diagram behandlar frågan om hur länge de boende brukar uppehålla sig i zonen. Högst svarsfrekvens ser vi på de två första alternativen, 0-2 och 2-10 minuter. Dock finns det ett fåtal som uppehåller sig längre än så också.
När svarspersonerna använder sig av zonen är den huvudsakliga aktiviteten att hämta/lämna sin cykel, ta luft, rasta hund samt träffa folk. Under rubriken ‘Annat’ ingår mer specificerade svar
Figur 75.
I verksamheten på hörnet av Flaggskepparen 7 finns fåtal anställda varav en svarade på vår enkät. Trots att de är nyinflyttade i lokalen och möjligtvis inte hunnit skapa sig en uppfattning om platsen har vi valt att ha med svaret för att inte utesluta några aktörer. Överlag stärker svarpersonens respons de mest valda svaren som även de boende har svarat. Det enda svaret som skiljer sig avsevärt är hur pass lång tid denne spenderar i zonen. Här har den anställde svarat att Denna fråga behandlar vilka typer av kvaliteter de boende önskar att se i zonen. Flervalsfrågan resulterade i majoriteten av svaren en önskan om grönska, cykelställ och sittplatser. Under ‘Annat’ har det beskrivits en önskan om sänkt hastighet för bilar och att det ska vara bilfritt i största möjliga mån.
Gällande frågorna om trygghet, trafik, spontana möten och hur väl zonen möter personens behov såg vi en spridning i svar. Tryggheten upplevs mestadels som ‘Ganska-’ eller ‘Mycket trygg’. Trafiken upplevs som mindre störande och spontana möten uppstår ‘Ibland’ eller ‘Ganska ofta’. Zonen möter även deras behov mestadels ‘Ganska väl’ eller ‘Mycket väl’.
I Flaggskepparen 7 svarades det på följande sätt gällande de boendes upplevelse av de olika kvaliteterna en zon kan besitta:
Figur 77.
Skåneland 1:
Med enkäten utskickad till de arbetande i Skåneland 1 nådde vi totalt 57 arbetande i byggnaden som omfattar ca 700 personer totalt. Här fick vi en svarsfrekvens på 42 kvinnor och 15 män. Byggnaden består av nio verksamheter varav P2 restaurangen, Skånetrafiken och Folktandvården Skåne är några av dem. Åldersspridningen låg på 23-65 år med en spridning på verksamhetstyp de arbetar inom. De flesta som svarade arbetade inom administration, förvaltning eller ekonomi och satt på våning fyra till sex. Första plan i denna byggnad består mestadels av konferensrum samt en matsal.
Det första diagrammet för Skåneland 1 visar på hur ofta de arbetande spenderar tid i zonen intill byggnaden. Här ser vi en hög svarsfrekvens på ‘Sällan’ och ‘Varje dag’.
Figur 80. Figur 79.
Detta diagram visar respondenternas svar på vad de gör i zonen . Vi har här valt att lägga till ‘Gå in/ut ur byggnaden’ då det var många som specificerade detta under rubriken ‘Annat’. Utöver in- och utgång ur byggnaden var den vanligaste aktiviteten att hämta/lämna cykeln samt ta luft. Under rubriken ‘Annat’ kunde vi även hitta aktiviteter som hämta lunch, parkera och vänta på att bli upphämtad.
Respondenterna för Skåneland 1 uttryckte en spridd önskan om vilka kvaliteter som zonen bör innehålla. Utifrån vetskapen om att detta är en flervalsfråga kan vi se att det finns tre kvaliteter som sticker ut mer än de andra. Dessa är: solläge, sittplatser samt grönska. Under ‘Annat’
specificerades en önskan om tydlig markerad ingång, övergångsställen samt en tillgänglig utgång till innergården från byggnadens insida.
Tryggheten upplevdes överlag som mycket hög och trafiken som ‘lite’ eller ’inte alls’ störande. När det gäller skeendet av spontana möten var det högst svarsfrekvens på ‘Sällan’ och ‘Aldrig’.
Figur 81.
I tabellen nedan kan vi läsa av respondenternas upplevelse av de olika kvaliteterna kopplat till Skåneland 1:
5.3.1 ANALYS AV ENKÄTSVAR
För att få en större förståelse för de boendes tankar och upplevelser kring gränssnittszonen ur olika aspekter gjordes en semi-strukturerad enkät. Denna behandlar både kvantitativa och kvalitativa frågor. Istället för att lägga fokus på skillnaden i hur många som svarat på enkäten i sin helhet per byggnad har vi fokuserat på att hitta mönster i alternativen besvarade inom de olika frågorna. Vi förstår att fler svar hade bidragit till en mer korrekt bedömning. Dock anser vi att svaren vi fått har kunnat hjälpa oss förstå de mjuka värdena som vi inte kunnat observera på plats.
Eftersom enkäterna delvis bygger på tolkningsbara frågor har det medfört att svar på en och samma fråga kan ha fått en hyfsat jämn fördelning på två ganska skilda svar. Nedan ser vi diagrammen staplade efter varandra för de tre olika byggnaderna där svarsfrekvensen för hur ofta tid spenderas i zonen är hög för både ‘Sällan’ och ‘Varje dag’.
Detta kan komma att tolkas som att personerna i frågan inte har sett att gå in/ut ur en byggnad som en aktivitet av ‘tid spenderad i zonen’, medan andra som säger att de använder zonen varje dag kan ha tolkat det så. När det gäller mängd tid spenderad i zonen lästes det även av att största svarsfrekvensen var 0-2 minuter för vardera byggnad. Frågan vi ställer oss här är om det kan ses
Den främsta aktiviteten som tar plats i zonen enligt respondenternas svar är att hämta/lämna cykel. Detta är ett genomgående svarsresultat för alla tre byggnader. Genom att ta dessa svar i
Vi har observerat att gränssnittet är möblerat med cykelställ vid respektive byggnad. Eftersom behovet här ligger i att hämta/lämna cykel uppfylls det genom att artefakter för denna aktivitet finns. Svaren för hur väl zonen möter respondenternas behov har alltså haft störst svarsfrekvens på att den möter behoven ‘Ganska -’ eller ‘ Mycket väl’ för alla tre byggnader. Detta medför att behovet av att vara i zonen i mer än två minuter möjligtvis inte finns då det inte tar mer än så pass lång tid att utföra den dominerande aktiviteten. Konklusionen gjord har vi sammanställt på följande sätt:
Har bara en typ av aktivitet påvisats i en zon kan det vara kopplat till att andra aktiviteter inte sker på grund av till exempel en avsaknad av artefakter. Om det finns fler artefakter kan det däremot medföra en insikt om nya behov och fler aktiviteter kan uppstå. I analys av enkäterna tar vi stöd i vår valda teori ANT samt Gehl (2011). ANT menar på att ju fler aktörer som finns i en situation desto fler kopplingar kan uppstå dem sinsemellan (Magnusson, 2016). Gehl (2011) argumenterar för att ju bättre förutsättningar det finns på en plats för det sociala livet, desto mer frekvent kommer platsen att användas. Förutsättningar kan innebära bland annat variation av artefakter och funktioner.
Faktumet att årstid och väderförhållande påverkar användningen av gränssnittet kvarstår. I frågan om vilka artefakter respondenterna hade velat ha i zonen uttrycktes en önskan om bland annat vindskydd och regnskydd (se figur 87). Dessa två kvaliteter hade en relativt hög
svarsfrekvens. Vi anser att de tillsammans kan bidra till ett mer aktivt gränssnitt även när solen inte står i sitt starkaste läge. Här kan det komma att vara viktigt att göra uppföljningar av byggnader för att se om utformningen behöver planeras om för att främja användarnas behov. Ofta löses vindproblematiken genom att skapa innergårdar. Samtidigt som det löser ett problem skapar det, ur gränssnittsperspektivet, ett annat: när en innergård utformas utesluts resterande användarna av staden. Då blir det extra viktigt att utformningen av den sida som vetter ut mot gatan främjar en uppehållning av något slag för besökarna. Eftersom det är en zon vars
utformning är uppdelad mellan flera aktörer, byggherrar, arkitekter och kommunen, kommer ett samarbete sinsemellan att bli extra viktig för att få en god kvalitet på gränssnittet. Lösningen vi kan se här är att skapa en semi-publik zon. Det tar de boendes känsla av tillhörighet och
stolthet i beaktning och möjliggör en appropriation av besökare. Staden är allas och ett främjande av sociala interaktioner bör ta plats i all utformning av ‘privata’ bostadshus såväl som ‘publika’ verksamheter. Genom att främja detta och boendes/arbetandes önskemål kan det underlätta både utformningen och vidare användning av zonen.
När det gäller hur socialt inbjudande byggnaderna upplevdes såg vi skilda svar på frågan. Flaggskepparen 7s respondenter upplevde zonen som mer socialt inbjudande än Koggen 1 och Skåneland 1 tillsammans, som hade övervägande svar av ‘Inte alls’ eller ‘Inte särskilt’ inbjudande. Som visat i diagrammet under resultatsrubriken för enkäten upplevdes alla tre byggnaderna som öppna. Som nämnt är upplevelse av öppenhet och de andra kvaliteterna en tolkningsfråga. Detta har resulterat i att upplevelsen av hur pass socialt inbjudande en byggnad är och hur ofta
spontana möten sker kan ha en koppling. Upplevs byggnaden som öppen kan det tolkas som att fler sociala interaktioner och spontana möten kan ske. Vi tänker oss att Flaggskepparen 7 med sina trädgårdar kan vara ett exempel på hur en utformning kan se ut för att främja detta.
Koggen 1. Flaggskepparen 7. Skåneland 1.
Alla flervalsfrågor i vår enkät i förhållande till varandra är tolkningsbara och faktorn om att det beror på många andra faktorer kvarstår. Det vi vill lyfta ur denna analys är hur olika typer av utformning kan antingen främja eller hindra andra skeenden från att ta plats.
Respondenternas val av användning eller upplevelse av avsaknad aktivitet samt mycket annat i enkäterna kan kopplas till våra sju kvaliteter i gränssnittet. Att något är för öppet eller stängt relaterar till trygghet samt känslan av publikt/privat. Detta kan påverka hur pass frekvent aktiviteter uppstår i zonen. Aktiviteterna leder i sin tur till att gränssnittet kan vara aktivt eller passivt. Som helhet grundas allt i utformningen med dess mångfald i artefakter och grad av tillgänglighet. Alla dessa upplevelser och skeenden äger rum när byggnaden approprieras. Därav är det av stor relevans att dessa aspekter tas i beaktning vid planering av byggnader och städer för att främja det sociala livet. Detta för att undvika risken att gränssnittszonen endast används som passage.