Syftet med studien är att få ökade kunskaper om rättspsykiatriska patienters behov av specialpedagogiskt stöd. Ur första studiens resultat framkommer en generell bild av rättspsykiatriska patienters erfarenheter av förskola och skola.
Svensson (2010) skriver att forskning har visat att det finns en överrepresentation av läs- och skrivsvårigheter bland intagna på ungdomsinstitutioner, fängelser och rättspsykiatriska kliniker. I de studierna som Svensson har granskat framkom det att resultaten angående antalet dyslektiker varierade mellan 6 till 70 %. Svensson förklarar att huvudanledningen till resultatens stora variation handlar om vilken definition på
53
dyslexi forskaren använder. I de studier där resultatet hamnar högt omfattar resultatet inte bara dyslektiker utan även allmänna läs- och skrivsvårigheter. Han skriver vidare att det är viktigt att veta de bakomliggande orsakerna eftersom det är avgörande för vilka insatser som ska sättas in. Svensson betonar vikten av att behandlingen av patientens psykiska mående behöver fortgå parallellt med behandlingen av patientens literacy (Svensson, 2010). Då syftet med den här studien är att öka kunskaperna om rättspsykiatriska patienters behov av specialpedagogiskt stöd lämnas behandlingen av patienternas psykiska mående helt åt sidan. Specialpedagogiskt stöd är ett brett begrepp och jag kommer fortsättningsvis fokusera patienternas literacy och på det specialpedagogiska stöd som skulle kunna öka patienternas möjligheter att förstå den information som ges under den rättspsykiatriska vården. Genom att lyfta fram patienternas literacy framkommer patienternas förutsättningar att förstå den information som handlar om deras vård och de rättsliga processer som de går igenom inom rättspsykiatrin. På så vis skapas ett underlag till den andra studien som undersöker vid vilka informationstillfällen som specialpedagogiska insatser skulle kunna öka patienternas möjligheter att förstå informationen som ges under deras vårdtid inom slutenvården.
Utvecklingen av literacy är gynnsammare om det har funnits viktiga andra i uppväxten (Svensson, 2010, Svensson, 2011). Svensson (2010) hävdar att för patienter med allmänna läs- och skrivsvårigheter, som till större delen har orsakats av missgynnande hemförhållande och besvärlig skolgång, är det bristen på lästid som är orsaken till läs- och skrivsvårigheterna. Insaterna bör då riktas mot att öka lästiden genom högläsning och textsamtal av texter som motiverar individen och ökar förståelsen (Svensson, 2010). Handlar läs- och skrivsvårigheterna däremot om dyslexi anser Svensson att insatserna ska riktas mot att träna avkodning, olika strategier och att ta stöd av kompensatoriska hjälpmedel. I analysen av patienternas förskole- och skolbakgrund betraktas därför patienternas literacy, om det förkommer höga resultat gällande dyslexidiagnos eller om det förekommer höga resultat angående missgynnade hemförhållanden och besvärlig skolgång (Svensson, 2010).
För att kunna få en uppfattning om rättspsykiatriska patienters behov av specialpedagogiskt stöd ska vi nu följa den fiktiva rättspsykiatriska patienten Lucas. Hans förskole- och skolbakgrund bygger på genomsnittliga värden från resultatssammanställningen av de 102 rättspsykiatriska patienternas förskole- och skolbakgrund.
54 6.4.1 Lucas
Lucas är en 40-årig man som fötts i Sverige och som har växt upp i en miljö med familjerelaterad problematik. I hemmiljön förekom både missbruk och verbal misshandel. I resultatet i studien hamnade information om familjerelaterad problematik på så gott som 60 % i förskoleåldern och 50 % i skolåldern. Säljö (2000) skriver att många barn i vår kultur socialiseras tidigt in i en textbaserad verklighet med hjälp av pekböcker, som sedan förhoppningsvis övergår till varierande typer av skönlitterära böcker. Med avseende till patientens literacy är det viktigt att veta om det har funnits utrymme för läsning och möjlighet till samvaro med viktiga andra (Svensson, 2011). Enligt Svensson (2011) är det på så vis den litterära amningen sker, att det redan efter födseln finns litterära vägledare i hemmet. Vygotskij (2007) ser högläsningen som ett sätt att stimulera lärandet inom den proximala utvecklingszonen eftersom barnet på så vis möter texter som det senare själva kommer att klara av. I hemmiljöer där högläsning inte förekommer stimuleras inte heller barnets literacy i samma utsträckning.
Lucas utvecklade en god avkodning men på nivån Basic literacy, den grundläggande nivån där man läser genom att avkoda en text, och ingen uppmärksammade svårigheterna inom förståelsen (Westby, 2005). Lucas undvek olika typer av skönlitterära böcker, vilkas struktur och innehåll ger upphov till nya tolkningar och budskap, och därmed uppnådde han varken Critical literacy eller Dynamic literacy. Han lärde sig aldrig göra inferenser eller tolka en text. Enligt Westby (2005) behöver läskompetensen uppnå nivån Dynamic literacy med hänsyn till dagens samhälle. Jägerfeld (2011) framhåller att den kritiska faktorn för lärandet är arbetsminnet. I arbetsminnet äger de medvetna tankeprocesserna rum, och där hålls relevant information under den tiden det tar att bearbeta och lösa problem. Träningsstudier som Nyberg (2009) nämner ger starkt stöd till att hjärnan strukturellt kan omorganiseras i vuxen ålder, vilket medför att Lucas i vuxen ålder kan stimulera utvecklingen av sina förmågor och sin läskompetens. Både Norberg (2003) och Chamber (1994) förespråkar textsamtal och att utrymme ges för samtal om innehållet i texter. De lyfter vikten av att textsamtalen sker utifrån individens egna erfarenheter och att begrepp och uttryck förklaras. Chamber (1994) är övertygad om att man genom att lyssna, oavsett ålder, både kan förstå och ha utbyte av ett språk som hade varit svårt att läsa tyst på egen hand.
Mathé (2012) hänvisar till forskning som har kommit fram till att förändringar i tidig psykosocial miljö och omhändertagande, och att direkt biokemisk påverkan på hjärnan
55
kan förstärka eller dämpa genuttryck och på så vis bland annat förändra individens beteende och stressårbarhet. I studien framkom det att 30 % av de rättspsykiatriska patienterna upplevt åtgärder inom LVU under sin skoltid och 50 % hade upplevt familjerelaterad problematik i skolåldern., vilket påvisar förekomsten av missgynnade hemförhållanden hos patienterna. Enligt Svensson (2010) bör därför de specialpedagogiska insatserna handla om lästid, läsmotivation och läsförståelse.
I skolan hade de fullt upp med att arbeta med Lucas sociala svårigheter. Levin (2011) lyfter fram betydelsen av de icke kognitiva förmågorna, attityder, socio-emotionell reglering och relationsskapande, och deras inverkan på studier och arbetsvanor. Det är av stor betydelse, för såväl för individ som för ekonomi och samhälle, att förskolor och skolor utvecklar dessa förmågor hos elever (Lindqvist & Vestman, 2011). Resultatet från studien visade att 44 % hade svårigheter med sociala kontakter under sin skoltid och 39 % av patienterna dokumenterats med hög frånvaro. Hos över hälften av dessa patienter var orsaken traditionellt skolk. Levin (2011) betonar icke- kognitiva förmågor som bland annat socio-emotionell reglering och beteende och deras betydelse på senare framgång i livet. Hög frånvaro innebär även att man inte har närvarat på lektionerna. Ur ett socio-kulturellt perspektiv skapar den kommunikativa processen nya tankesätt och det är via interaktion som mening, kunskap och förståelse ges. Patienter med hög frånvaro har inte deltagit i undervisningen i full utsträckning och därmed inte heller varit med i de kommunikativa processerna i samma utsträckning (Säljö, 2000).
När Lucas var 12 år började skolan uppmärksamma hans höga frånvaro. Samtidigt började han att prova sig fram mellan olika droger. Några år senare gick Lucas ut 9-årig grundskola och fick trots sin höga frånvaro strax under genomsnittet i betyg. Resultatet visade att halva undersökningsgruppen, 51 personer, gick ut årskurs 9 med någon form av snittbetyg – medel, över eller under. Säljö (2000) hävdar att skriften har påverkat vårt tänkande och vårt sätt att lära. Eftersom Lucas hade hög frånvaro och inte utvecklades i literacy-nivå, utvecklades aldrig hans skriftliga språk, vilket också påverkade hans tänkande och han hade svårt att föra muntliga och skriftliga resonemang på abstrakt nivå. Han påbörjade gymnasieprogrammets estetiska linje, men fullföljde aldrig det första året. I resultatet framkom det att 2/3 av den totala gruppen aldrig hade påbörjat eller fullföljt gymnasiestudier.
Nu hade drogerna börjat ta över Lucas liv. Ångestproblematik diagnostiserades i 16- årsåldern och ett år senare var han omhändertagen enligt LVU. Så fortsatte Lucas liv inom olika lagar och paragrafer.
56