Den första studien började med att jag fyllde i ansökan till Region Kronobergs forskningsetiska råd (se bilaga 2) och att jag fick ansökan godkänd (se bilaga 3). Jag arbetade fram analysinstrumentet, det avidentifierade formuläret, vilket dåvarande verksamhetschef granskade och godkände (se bilaga 4). Verksamhetschefens och forskningsetiska rådets godkännande gjorde att jag fick tillgång till samtliga RPU som annars hade varit sekretessbelagda. Jag genomförde en metodisk innehållsanalys på sammanlagt 102 RPU. Därefter sammanställde jag formulärens uppgifter om den dokumenterade informationen kring förskole- och skolbakgrunden i en SPSS-databas. Efter att jag tagit fram resultaten i tabeller och diagram kunde jag sedan påbörja att göra tolkningar av resultaten gentemot Rättspsykiatriska regionklinikens vårdprocess och de specialpedagogiska insatserna.
I den andra studien granskade jag vårdprocessen som finns beskriven i klinikens ledningssystem (Landstinget Kronoberg, 2015). Jag använde det analyserade resultatet av de 102 rättspsykiatriska patienters förskole- och skolbakgrund genom den fiktiva patienten Lucas. Vi följer Lucas genom vårdprocessen och de informationstillfällen han möter på vägen enligt klinikens ledningssystem (Landstinget Kronoberg, 2015). Vid identifieringen av informationstillfällena använde jag även mina erfarenheter av
34
vårdprocessen som jag fått under de tre och ett halvt år jag varit verksam specialpedagog på kliniken.
5.3.1 Undersökningsmaterial
Undersökningsmaterialet består av rättspsykiatriska undersökningar, RPU, gällande patienter som befann sig under en fyraveckorsperiod på Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och som var dömda enligt LRV och LRV: sup. Totalt kom det att röra sig om 102 patienter, 16 kvinnor och 86 män i åldrarna 19 år till 62 år. Rättspsykiatrisk undersökning, utförs vanligtvis efter att en rekommendation har gjorts i en § 7-undersökning. Det som krävs är att rätten skall vara övertygad om att den åtalade är skyldig. Den åtalade flyttas då från häktet till en rättspsykiatrisk undersökningsavdelning. Där undersöks den åtalade av ett rättspsykiatriskt team, bestående av en rättspsykiater, en psykolog, en kurator och representanter för vårdpersonalen. Undersökningsmetoderna består främst av samtal med den åtalade, genomgång av tidigare sjukhistoria, psykologiska test, kartläggning av levnadsomständigheterna, vilket ofta även omfattar samtal med anhöriga och observation av beteendet på undersökningsavdelningen. Vid behov görs specialundersökningar som till exempel blodprover, eller magnetkameraundersökning av hjärnan. Delutredningarna ligger sedan till grund för huvudutlåtandet, vilket utgör den formella bedömningen om huruvida det föreligger någon allvarlig psykisk störning eller inte (Lidberg & Wiklund, 2000). För att ge läsaren en inblick i hur en RPU är utformad, samt vilka svårigheter som kan förekomma i de fall där man behöver tolka det som har skrivits, framför allt det som inte har skrivits, går det att läsa i bilaga 5 hur delar ur en RPU kan se ut där information om förskole- och skoltid finns dokumenterad. Delarna är tagna ur olika RPU som sedan vävts samman i en och samma text, i ett försök att spegla information som kan framkomma ur en RPU. I Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 1996:14 Rättspsykiatrisk undersökning står det noggrant beskrivet om RPU: ns syfte, utförande, kompetenser och lämplighetskrav, för den som önskar få fördjupad information.
5.3.2 Formuläret
Jag behövde arbeta fram ett formulär som skulle möjliggöra en sammanställning av den större mängd information jag önskade få fram från innehållsanalysen av RPU angående patienternas skolbakgrund. Då jag avsåg att göra en bred undersökning, tog jag hänsyn
35
till Patel och Davidssons (2011) rekommendationer vid analys av en större mängd data och lät ifyllnadsalternativen vara fasta och ha en hög grad av strukturering. Ordningen på formulärets variabler utgick från utformning av en RPU och för att tidseffektivt samla in informationen behövdes en hög grad av standardisering och strukturering (Patel & Davidsson, 2011). Exempelvis fastställs huvuddiagnosen, som är den nuvarande diagnosen, i början av RPU och därför kommer den allra först i formuläret (se bilaga 1). Nuvarande diagnos är väsentlig eftersom det bland annat kan innebära en påverkan på förmågan att tolka och analysera information, förmågan att tänka logiskt, samt en påverkan på planeringsförmågan (Strand, Holmberg & Söderberg, 2009). Informationen, vilken strukturerat har sammanställts från RPU, motsvarar därmed den första delen av studien.
Eliasson (2006) betonar vikten av förberedelse eftersom en undersökning knappast går att komplettera efteråt. Därför förberedde jag undersökningen noga och tog först fram variabler som jag ville mäta och därefter formulerade jag innehållet i formuläret. En variabel jag ville undersöka var om patienten uppmärksammats vara i behov av stöd under sin förskole- och skoltid. Om så var fallet ville jag även veta ungefär i vilken ålder och vilken form av stöd. Stöd och specialpedagogiska insatser som fungerat under skoltiden skulle kunna vara fungerande lösningar även i vuxenålder. Jag ville också mäta om behovet verkade luta sig mot kognitiva svårigheter och/eller icke-kognitiva svårigheter med anledning av att kunna analysera vilka specialpedagogiska stöd som är lämpligast. Enligt tidigare forskning kan det finnas en betydelse av att känna till förskole- och skolbakgrund i kombination med familje- och uppväxtförhållanden eftersom stressande och traumatiska upplevelser i hemmet och/eller i skolan, som exempelvis fysisk och psykisk misshandel i hemmet eller mobbing i skolan, påverkar utvecklingen av kognitiva och icke kognitiva förmågor (Levin, 2011).
Andra variabler jag ville undersöka var i vilket land patienten gått i skola och hur länge patienten gått i skolan. Om patienter inte har gått i skolan under högstadiet och/eller gymnasiet är det undervisning i de senare åldrarna som fyller den stödjande funktionen. Har patienten inte gått i svensk skola, är det SFI-undervisning som är i fokus under behandlingen. För att öka möjligheterna att kunna analysera tillgodogörandet av kunskap under skoltiden ville jag även få reda på om patienten fått något slutbetyg och i vilken/vilka årskurser. Ett problem Bergström och Boréus (2012) tar upp är att skillnader över tid inte syns i kodschemat. I den här studien är frågan om betyg ett sådant problem, eftersom betygssystemet har förändrats under tiden de 102
36
personerna har levt och gått i skolan. Därför är det viktigt att poängtera att frågan om betyg behandlats genom grov kategorisering kring begreppen godkända och genomsnittliga betyg, och under eller över.
För att arbeta mig fram till ett fungerande analysinstrument gjorde jag en pilotstudie på 10 stycken RPU. Pilotstudie är något Eliasson (2006) rekommenderar eftersom det möjliggör ändringar så att formuläret svarar på det man vill ta reda på och en chans till att formulera om eller lägga till det som borde finnas med. Det var under pilotstudien som jag kom fram till att det i många fall fanns en hel del information som var dokumenterad redan från förskoletiden, oavsett om man gått i förskolan eller inte - därav anledningen till att förskoletiden också finns med i studien. Det fanns även en förekomst av olika typer av familjerelaterad problematik hos ett och samma barn, därför kändes det viktigt att sammanställa vilka olika familjerelaterade problem som blivit dokumenterade. Under pilotstudien förstod jag även vikten av att dokumentera om någon form av LVU trätt i kraft eftersom det var återkommande under många patienters uppväxt. Därför tillkom LVU som en åtgärd efter det att pilotstudien var gjord.