Eftersom jag utförde studien på en tillgänglig grupp innebar det ett hundraprocentigt deltagande. Av de 102 RPU jag granskade var det endast två som saknade uppgifter om skolbakgrunden.
Bergström och Boréus (2012) tar upp vikten av att materialet bedömts likartat vid en innehållsanalys. Som ensamkodare kan man låta någon annan koda av ett visst antal RPU för att se om man tolkar lika (Elisasson, 2006). Detta gjorde jag inte. Däremot lät jag klinikens forskningskoordinator granska formuläret. Väsentligt var att medvetet arbeta med tolkningsfrågor. Bergström och Boréus (2012) skriver att explicit textinnehåll fokuserar bara på det som endast är uttalat och fördelen med att göra det manuellt är att försöka få med det outtalade genom mer avancerade bedömningar och tolkningar. Nackdelen med manuell kodning är att du inte kan ändra så mycket på upplägget under studiens gång efter att så mycket tid redan lagts ner. För att uppnå en högre tillförlitlighet har jag varit noggrann med att vara konsekvent i bedömningarna, med samma avgränsningar i bedömningarna inom varje fråga. Det är stora kategoriseringar som gjorts och fördjupande studier skulle behövas göras inom varje område för att ge noggrannare och mer exakta siffror. Tanken med resultaten är att få en bild av hur rättspsykiatriska patienters skolbakgrund ser ut och att i framtida studier kunna gå på djupet i de frågor som ringats in. Studiens syfte är att få ökade kunskaper om rättspsykiatriska patienters behov av specialpedagogiskt stöd, och mot det syftet behövs inte exempelvis exakta betyg utan det är en helhetsbild över patientgruppen som är det viktiga i den här studien.
5.5.1 Reliabilitet och validitet
I samband med tillförlitligetsfrågan förekommer det emellanåt att begreppen reliabilitet och validitet nämns för att specificera tillförlitligheten. Reliabilitet är instrumentets tillförlitlighet (Patel & Davidsson, 2011). Kritik har riktats mot att innehållsanalys sätter reliabilitet före validitet, dock handlar det om varje enskilt fall och hur väl studiens
38
upplägg svarar mot forskningsfrågan enligt Bergström och Boréus (2012). För att visa vikten av att se resultaten från flera av frågorna samtidigt, kan patienternas antal år i skolan ges som exempel. Många gånger är det så att 12 år i skolan tolkas som att man har gått 9 år i grundskolan och genomfört ett 3-årigt gymnasieprogram, eftersom det tillsammans utgör 12 år. Men en elev som har gått om ett år och sedan gått ett förberedande gymnasieprogram under två års tid, hamnar också på 12 års skolgång, men uppnådde kanske aldrig motsvarande årskurs 9-nivå.
Bergström och Boréus (2012) tar också upp problematiken kring ord som är vaga, ord som har skiftande men inte klart avgränsande innebörder. Som ensam kodare så är det enbart mina avgränsningar och bedömningar som gjorts vid tolkningsbar information. I stävan att nå så hög validitet som möjligt har jag varit konsekvent i avgränsningarna i innehållsanalysen och i de fall där uppgifter saknades eller orden var för vaga för att kunna tolkas, fyllde jag i att informationen saknades. Validiteten är lika viktig i studiens kvalitativa del, där jag utifrån det sammanställda resultatet ville belysa de informationstillfällen, som genom specialpedagogiska insatser skulle öka patienternas möjlighet till förståelse av information. Enligt Patel och Davidsson (2011) handlar validiteten i kvalitativa studier om huruvida forskaren lyckas skaffa underlag för att göra en trovärdig tolkning till det som studerats och om forskaren lyckas fånga det som är mångtydigt och motsägelsefullt gentemot exempelvis mellan det normala, typiska och speciella.
5.6 Etik
När det gäller studiens etiska aspekter har jag följt Region Kronobergs Forskning- och Utvecklingsenhetens forskningsetiska råd. Jag fyllde i deras ansökan, vilket jag sedan skickade in till FoU Kronoberg (se bilaga 2). Ansökan godkändes (se bilaga 3). Eftersom RPU är sekretessbelagt material gjordes dokumenterandet av mig själv. Inga personuppgifter så som förnamn, efternamn, samt personnummer antecknades i formuläret. Datainformationen sammanställdes i tabeller och redovisades i diagram. Eftersom uppgiftsunderlaget angående kvinnliga patienters skolbakgrund var färre än 30 i antalet redovisades både män och kvinnors skolbakgrundsinformation i en och samma grupp. Eftersom inga personuppgifter såsom förnamn, efternamn eller personnummer samlades in och undersökningsgruppen överskred 100 patienter, gjordes ingen tillfrågan och inhämtning av samtycke. Då det är skolbakgrundsinformationen från patienternas
39
RPU som ingår i datainsamlingen kommer inga relationella etiska problem t.ex. beroendeförhållanden att uppstå. Projektet påverkar inte de personer som ingår i studien. En person med en skolbakgrund som urskiljer sig drastiskt från övriga personer i undersökningsgruppen, skulle kunna känna sig utpekad trots anonymitet. Därför är det av största vikt hur resultatet statistiskt redovisas så att ingen enskild individ pekas ut. Verksamhetschefen godkände och skrev under datainsamlingsformuläret (se bilga 1). Därmed godkändes det att jag fick tillgång till RPU även för patienter jag inte har kontakt med i mitt dagliga arbete. Efter studiens slut kommer materialet förvaras inlåst i arkivet på kliniken.
40
6 Resultat och analys
I kapitlet presenteras resultaten av information som går att finna i Rättspsykiatriska undersökningar, RPU, som gjorts på 102 personer dömda enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV, samt LRV: sup. Den Rättspsykiatriska undersökningen görs av en rättspsykiater, en psykolog, en kurator samt representanter från vårdpersonalen. Undersökningsmetoderna består främst av samtal med den åtalade, genomgång av tidigare sjukhistoria, psykologiska test, kartläggning av levnadsomständigheterna, vilket ofta även omfattar samtal med anhöriga och observation av beteendet på undersökningsavdelningen (Lidberg & Wiklund, 2000). Resultatet nedan bygger alltså på den information som framkommer ur samtal och tidigare dokumentationer från bland annat BVC, skola och socialtjänst. Resultatet är en sammanställning av vad som finns dokumenterat under förskole- och skolåldern. Sedan identifieras de informationstillfällen där specialpedagogiska insatser skulle kunna öka patienternas förståelse av informationen som ges under slutenvårdstiden. Presentationen av informationstillfällena och analysen gestaltas genom den fiktiva rättspsykiatriska patienten Lucas.