• No results found

Underskrift av chef/arbetsgivare samt dennes kompetens

Ansökan om forskningsetiskt råd Ansökan inges i ett original till FoU Kronoberg, Region Kronoberg, Box 1223,

Underskrift av chef/arbetsgivare samt dennes kompetens

Handledarens godkännande

”Undertecknad handledare har granskat projektansökan och tagit del av underlaget till

ansökan. Jag anser att det är möjligt att genomföra projektet och påtar mig därför ansvaret som handledare”.

……… ………..……..………

Underskrift av handledare samt

förtydligande

Till denna ansökan bifogas nedanstående

☒ Ifylld egengranskning av projekt inför forskningsetisk ansökan ☐ Informationsbrev till deltagarna och skriftligt samtycke

84

85

86

Bilaga 5. Nedan följer en avidentifierad och kombinerad RPU, från olika individers RPU och av delar som berör skolbakgrunden och uppväxten. Alla namn, platser och årtal är alltså slumpmässigt valda av mig. Då det handlar om en stor mängd sidor med text, samt för att kringgå etiska dilemman, sammanfattar jag de texter som inte berör eller berör skolbakgrunden någon enstaka gång.

Rättspsykiatriskt utlåtande

Olle Johansson är en tidigare ostraffad 20-årig man som bor hemma hos modern. Han har under hela sin uppväxt varit föremål för resurser från samhällets sida och har återkommande uppvisat ett avvikande beteende. Johansson är åtalad för XX.

Vid § 7-undersökningen bedömde psykiater Karl Svensson att Johanssons kända funktionshinder ingav misstanke om en allvarlig psykisk störning varför en rättspsykiatrisk undersökning förordades.

Rörande bakgrunden framkommer det att Johansson växte upp med föräldrar och yngre syster. Johansson uppvisade tidigt beteendeavvikelser som föranledde neuropsykiatrisk utredning och han inledde farmakologisk behandling mot ADHD redan i barndomen. Hans sociala samspelssvårigheter har varit påtagliga. Familjesituationen har varit svår med uppgifter om våld mellan flera familjemedlemmar samt skadegörelse i hemmet. Föräldrarna separerade 2012 varefter systern och fadern bott för sig och Johansson bott kvar med modern, systern har också blivit allt mer rädd för honom. Johansson har inte klarat undervisning i större grupp och familjen flyttade till en annan kommun för att bereda honom anpassad skolundervisning. Trots detta blev Johansson avstängd från undervisning efter våld med elever och personal, varför han fullgjort grundskolan på deltid genom enskild undervisning på specialskola. Hans gymnasiestudier avbröts efter ett par veckors tid, Johansson kunde inte sova och överkonsumerade sömntabletter. Bindningen till modern har varit stark och det förekommer uppgifter om sexuella övergrepp samt överkonsumtion av läkemedel. Situationen förfaller under senare år ytterligare ha försämrats. Johansson har ställts inför förändringar och högre krav, som har eskalerat och utmynnat i nu aktuella gärning.

Därefter beskrivs den aktuella gärningen. En klinisk bedömning görs under den rättspsykiatriska undersökningen som följs av den sammanvägda rättspsykiatriska bedömningen där förutom den medicinsk-psykiatrisk utredningen ligger till grund, även de tre övriga utredningarna; socialutredning, psykologutredning och omvårdnadsutredning, vägs in. Sammanlagt följer 1,5 sidor skriven text.

Socialutredning

Socialutredningen baseras på fyra utredningssamtal med Johansson, referenssamtal, rättegångshandlingar samt inhämtade uppgifter.

Levnadsbeskrivning

Johansson uppger i socialutredande samtal att han är uppvuxen tillsammans med sina biologiska föräldrar och en yngre syster i norra Dalarna. En äldre halvbror från fädernet har delvis också vistats i familjen. Johansson beskriver sin uppväxt som svår och tillägger att det varit mycket problem i familjen samt att han själv varit svår att hantera. Johansson själv har problem, systern och fadern har ADHD och modern psykiska problem. Föräldrarna bråkade mycket och Johansson, som blev rädd och började gråta, gick från späd ålder emellan dem. Fadern brukade ”sticka” hemifrån och vägrade komma hem. Fadern drack också mycket alkohol och var både impulsiv

87

och våldsam. Modern har också slagit både fadern och Johansson. Johansson tillägger att han har en morbror som är väldigt aggressiv.

Johansson hade redan som lite problem med aggressivitet och fick sluta på dagis för att vara hemma istället. Han har ofta hamnat i konflikter och har också fått byta skola. Även hemma var han aggressiv. Enligt Johansson har fadern, modern, och mormodern ätit mediciner, men det är han och modern som har missbrukat medicin.

Enligt Johansson utsatte modern honom för sexuella övergrepp för ca fem år sedan under en treårsperiod. Han vågade inte berätta för något eftersom han var orolig för vad som skulle hända, bland annat var han rädd att den yngre systern skulle omhändertas. Johanssons mående har försämrats och han har blivit mer aggressiv. Sedan två år tillbaka, när Johansson satte stopp för övergreppen har bråken handlat mycket om att han känt sig kränkt och modern har hotat med att ta livet av sig. Johansson berättar vidare att han har haft det svårt och att fadern stack och att Johanssons situation blev sämre. Systern var rädd för honom och valde att flytta med pappan.

Sedan följer ett textavsnitt kring fester, hot, våld och alkoholmissbruk.

Johansson har påbörjat gymnasiestudier med samhällsinriktning. Han har dock mått dåligt på grund av sin hemsituation och har haft hög frånvaro på grund av att han varit sjukskriven. Han blev ovän med modern och hon lämnade honom ensam i tre veckor utan mat och pengar. Han hade inget busskort och hemma var det smutsigt och mörkt, då lamporna hade gått sönder efter hans senaste fest.

Enligt handlingar från socialtjänst framkommer det att Johansson var utagerande på daghemmet och andra barn var rädda för honom. När han var i mindre grupp och kunde leka. Johansson gick i förskoleklass bestående av tre elever med två personal. Johansson var aggressiv hemma, och situationen blev allt mer kaotisk varför Johansson beviljades avlastning i form av korttidsvistelse. Johansson har också beviljats LSS-stöd i form av personlig assistans och ledsagarservice.

Enligt handlingar från Barn och ungdomspsykiatrin utreddes Johansson neurologiska utredningsteamet, 1998 och 2001. Han bedömdes vara normalbegåvad, vars svårigheter i form av aggressivitet, konfliktbenägenhet och koncentrationssvårigheter kunde förklaras genom neuropsykiatrisk funktionsstörning. Familjen flyttar för att Johansson ska kunna få en bra skolform. Han kände sig dock kränkt i den första skolan och slog sönder inventarier och skrämde andra elever varför han fick sluta där. Johansson hade ingen skola och var hemma i ett år. Föräldrarna hade stora svårigheter att hantera Johansson aggressiva utbrott och familjen fick hjälp av neuropsykiatriska familjecentrum. Modern var sjukskriven och mormodern avlastade familjen. År 2006 började Johansson en annan skola, deltid med tydlig planering. Johansson hade stöd av en kontaktperson genom LSS och av en specialpedagog. Johansson blev mer självständig och verkade trivas.

Sedan följer 1,5 A4 text om uppgifter från Barn- och ungdomspsykiatrin och Socialtjänsten om hot- och våld inom familjen, ekonomisk problematik och orosanmälningar från polisen.

Privatpraktiserande läkare och specialist i barn- och ungdomspsykiatri Rosa Sandström informerar närmare om Johanssons sociala situation. Han aktualiserades 2005 hos Sandström som skriver att Johansson var stresskänslig med risk för ökad aggressivitet. Johanssons hemsituation hade under flera år präglats av stress då fadern och systern hade ADHD och modern ångestproblematik. Johansson stängdes av specialskolan 2006 efter återkommande våldsamt beteende mot andra elever och personal. Johansson hade under sin skoltid övervägande korta dagar och enskild undervisning och det gick inte att förlänga hans dagar på grund av aggressivitet. Johansson hade återkommande

88

remitterats till barn- och ungdomspsykiatrin för behandling av hans aggressivitet, men detta hade inte fungerat. Johanssons aggressivitet under våren 2011 ledde till kontakt med BUP-akuten och anmälan till socialtjänsten med en längre tids uppföljande kontakt. Johanssons skolsituation förbättrades i en snabb takt under 2011 och 2012 då han slutade med avgångsbetyg från grundskolan. Han arbetade målmedvetet med skolarbetet och skaffade sig fritidsintressen på eget initiativ. Johansson arbetade tre veckor under sommaren på ett hotell vilket fungerade bra och han började hösten 2014 i en ordinarie gymnasieskola.

Sedan följer ytterligare 1,5 A4 text om våld, hot och handlingar ur SLSO, Beroendecentrum samt den information som framkommer från ett telefonsamtal med fadern. Därefter görs en gärningsbeskrivning som baseras på rättegångshandlingar och utredningssamtal. Socialutredningen avslutas med en sammanfattning och bedömning. Psykologutredning

Psykologutredningen inleds med en kort bakgrundsbeskrivning vad Johansson står åtalad för erhållet stöd i skolan som framkommer i socialutredningen ovan, i en del RPU kan nya uppgifter angående förskole- och skolbakgrund förekomma. Därefter sammanfattas tidigare psykologbedömningar utan att nämna skolbakgrund. Frågeställningen presenteras, om allvarlig psykisk störning kan föreligga. Sedan följer psykologens anteckningar om kliniskt intryck. Den allmänintellektuella och neuropsykologiska funktionen beskrivs och en personlighetsbeskrivning/bedömning görs i vilken några rader från förskoletiden nämns i en sammanfattande mening. Avslutningsvis tas diagnosiska överväganden upp, psykologiska aspekter på aktuell gärning samt återfallsrisk och behandlingsbehov.

Medicinsk-psykiatrisk utredning

Utredningen baseras på samtal samt genomgång av tillgängliga handlingar.

1. Medicinsk betydelse för den undersökte av förekomst i släkten av psykiska störningar, alvarligare kroppsliga sjukdomar, kriminalitet och missbruk.

Vilket sedan följer i en kortfattad text på tre-fyra rader om som det har förekommit. 2. Allvarligare kroppsliga sjukdomar eller skador hos den undersökte.

Vilket det sedan även här följer en kortfattad text på tre-fyra rader om det som har förekommit.

3. Tidigare psykiska störningar.

Denna del innehåller sammanfattningar från förskole- och skoltiden ur dokumentation från neurologiska utredningsteamet, förskolan, privatpraktiserande barn- och ungdomspsykiater samt BUP. Texten är på två sidor och innehåller, precis som socialutredningen, återkommande och viktig information från förskole- och skoltiden. Sedan följer ett textavsnitt angående det psykiska tillståndet vid gärningen samt efter gärningen vilket omfattar två sidor. Ytterligare fyra sidor text tillkommer med psykiskt status vid undersökningen, sjukdomskänsla och sjukdomsinsikt, somatisk status vid undersökningen, behov av behandling under utredningstiden, diagnosisk bedömning och brottsanalys.

Omvårdnadsutredning

89

I omvårdnadsutredningen dokumenteras observationer och händelser som skett på utredningsavdelningen, från det att individen anländer från häktet och under tiden utredningen görs. Inga uppgifter om skolbakgrund finns med i denna utredning.

90

Bilaga 6.

Related documents