Analys – Bedömning

På frågor runt vad bedömningen undersöker anser eleverna att den helt eller delvis undersöker de av läroplanen identifierade förmågorna såsom att se samband, använda begrepp och

35 teorier, samtala, argumentera och kritiskt granska källor (bilaga 2, fråga 6). Den enda förmåga som har över 10 procent instämmer inte/inte alls är om bedömningen undersöker om eleven kan ”tolka och lösa problem” där 17 procent inte instämmer och 5 procent svarar vet ej. Den förmåga som flest elever anser bedöms är att ”förstå och använda olika begrepp och teorier” (fråga 6a.). Kan detta tolkas såsom att skolan är bättre på att bedöma ”begrepp och teori” som är mer faktabaserat än att låta eleverna ”tolka och lösa problem” (fråga 6d.). Att lösa problem kan likställas med det som Bruner (2006) anger som ”att gå utanför det givna” vilket stimulerar elevernas nyfikenhet och gynnar djupinlärning. Men detta bedöms, enligt eleverna, inte i lika stor utsträckning som det mer faktabaserade ”begrepp och teori”. Cirka 20 procent av eleverna instämmer helt eller delvis i att det kan vara okej att fuska för att klara en uppgift genom att exempelvis ha en fusk lapp eller skriva av en kompis (bilaga 2, fråga 18). Kan användandet av fusklappen också indikera att de bedömningsuppgifter som ges i skolan inte är av sådan karaktär som eftersträvas inom det sociokulturella perspektivet? Elevaktiva, problemlösande och med relevans för världen utanför skolan. Bedömningen är också enligt informanterna huvudsakligen skriftlig. Detta kan innebära att det sociala samspelet mellan lärare och elev och elev och elev inte, såsom eftersträvas inom det sociokulturella området, ges tillräckligt med utrymme. Istället kommer det skrivna språket att dominera inlärningen och bedömningen vilket minskar elevens möjlighet till reflektion och kritisk granskning i samspel med andra vilket ges stor betydelse inom det sociokulturella synsättet.

5.3 Motivation

Enligt denna studie finns det ett starkt samband mellan bedömning och elevens motivation att lära. En majoritet av eleverna motiveras av betyg och beröm, det vill säga yttre uppvisandemål, snarare än intresse och nyfikenhet, det vill säga inre lärandemål. Elever som får ett högt betyg motiveras till fortsatta studier medans många elevers motivation sänks av ett lägre betyg än förväntat. Framför allt sänks motivationen om eleven upplever att hen har gjort en stor ansträngning men trots detta misslyckats. Detta kan förstås ur ett sociokulturellt ”nyttoperspektiv”. Bara om personen upplever en uppgiften meningsfullhet, här att ge ett högt betyg, så finns viljan till handling.

36 Instämmer helt (%) Instämmer delvis (%) Instämmer inte (%) Instämmer inte alls (%) Vet inte (%)

(15) Motivation för att studera

får jag genom … a. Beröm 66 24 2 5 3 b. Nyfikenhet 36 36 18 9 1 c. Höga betyg 74 25 1 d. Vårdnadshavare 20 60 11 6 3 e. Intresse 50 31 12 6 1

f. Få hög status hos kompisar 2 6 37 46 9

Tabell 5. Den faktor som ger eleverna mest motivation är höga betyg hela 99 procent instämmer helt eller

delvis.

Motivation för att studera får de flesta elever av yttre faktorer som höga betyg, 99 procent instämmer helt eller delvis och beröm, 90 procent instämmer helt eller delvis. Men elever motiveras också av inre faktorer som intresse, 81 procent instämmer helt eller delvis, och nyfikenhet, 72 procent instämmer helt eller delvis. Motivationen påverkas också av den sociala miljön. 80 procent av informanterna motiveras, helt eller delvis, av vårdnadshavare. Ingen av de intervjuade eleverna anger att föräldrar ställer krav på dem att få bra betyg i skolan men eleverna påverkas ändå av sina vårdnadshavare ”föräldrar blir glada om bra

betyg blir motiverad av detta” och ”de [föräldrarna] vill att jag skall klara mig bra på provet, mamma kan provet mer än jag. Hyfsat mycket krav ja …”. Däremot motiveras eleverna inte av

att få hög status bland sina kompisar, endast 8 procent instämmer helt eller delvis i detta påstående. Instämmer helt (%) Instämmer delvis (%) Instämmer inte (%) Instämmer inte alls (%) Vet inte (%)

(11) Om jag får ett högre betyg

så höjs min motivation. 78 18 3 1

(12) Om jag får ett lägre betyg än förväntat så höjs min

motivation inför nästa uppgift. 8 28 33 30 1

Tabell 6. 96 procent av eleverna motiveras av höga betyg medens 63 procent av elevernas motivation sänks av

ett lägre betyg än förväntat.

I den genomförda enkätstudien instämmer 78 procent helt och 18 procent delvis i att deras motivation höjs av ett högt betyg. 30 procent instämmer inte alls och 33 procent instämmer inte i att deras motivation höjs vid ett lägre resultat än förväntat. Det finns inget signifikant samband mellan att elevens motivation höjs av ett bra resultat och sedan sänks av ett dåligt resultat (sig. 0,149) men det finns en negativ korrelation (-0,160) vilket innebär att om eleven

37 svarat instämmer helt på fråga 11 så har denna svarat instämmer inte alls på fråga 12 (bilaga 3, tabell 14).

På frågan hur motivationen påverkas av ett för eleven upplevt högt respektive lågt resultat i den kvalitativa intervjun var svaren också mycket samstämmiga. Ett högt betyg ger självförtroende, eleven tror på sin egen förmåga ”om lyckas då höjs motivationen att fortsätta

i samma riktning, då vet man att man kan fortsätta så” och ”man tvivlar inte lika mycket på sig själv”. Praktiskt påverkar detta eleven så att hen försöker göra på samma sätt eller jobbar

hårdare. Det blir ”lättare att plugga” och ”lättare att ta till sig”. Motivationen kan också höjas i andra ämnen då ”om bra här också bra i andra”. Om elever får ett som de själva anser lågt betyg eller en negativ kommentar så ”sänks motivationen”, ”får dåligt självförtroende om

någon säger du gör helt fel istället så här då känner man att man vill fortsätta, ” blir ledsen ... har F i huvudet”, ”Tar det väldigt hårt faktiskt” och ”Fördjävligt, blir deppig”. Framför allt

påverkas motivationen negativt om eleven upplevt att hen varit förberedd ”då känns det

lönlöst” och ”om jag får lågt vill jag inte ens försöka”. Samtidigt kan en motgång sporra om

eleverna upplever att de skulle kunna gjort bättre, om misslyckandet berodde av att de underskattade uppgiftens svårighetsgrad. Också uppmuntran från läraren eller kompisar inför nästa prov eller uppgift kan öka motivationen. En elev beskriver lärare och kompisars betydelse så här ”oftast lärare i matte … så här … så här istället, av kompisar också frågar

dom, du kan göra så här istället, man får självförtroende av att de hjälper en, trycker ej ner”.

Samtidigt kan den sociala miljön påverka elevens motivation negativt. Att känna sig sämre än sina kompisar eller syskon sänker motivationen och ökar stressen. Att inte bli vald som gruppmedlem i ett grupparbete är exempelvis något som kan sänka motivationen.

På frågan vad man vill uppnå med sina studier säger samtliga att få höga betyg för att kunna komma in på en specifik utbildning eller bara ha möjligheten att kunna välja fritt i framtiden. Det finns en tydlig nyttoaspekt, ingen elev anger spontant att de studerar för att få kunskap eller av intresse. Ytterligare en återkommande kommentar är att eleven vill känna sig nöjd med sina studier såtillvida att hen inte ”skall ångra sig” eller ”vet att man aldrig kan göra

om”. Att motivationen hänger samman med betyg kan också ses i att elevers motivation höjs

vid uppgifter som antas påverka betyget mycket ”Är det stor uppgift kan ta mycket på betyget.

38