Bedömning ur ett samhällsperspekt

Studien har utgått från elevens upplevelser av bedömning samt hur dessa upplevelser gestaltas i handling. Men elevens upplevelser av bedömning är beroende av och skapas i samspel med samhället i stort. Skolan är en politiskt styrd organisation och beslut som tas om skolan hänger samman med de samhälleliga behov och traditioner som för tillfället är rådande (Lundahl, 2007). Också när och hur betyg skall sätta samt hur skolans bedömning skall utformas har skiftat över tid beroende på rådande politiska klimat. Idag tillskrivs betyg och bedömning stor betydelse vilket bland annat kan ses i införandet av tidigare betyg, fler nationella prov och bildandet av Skolinspektionen som har till uppgift att granska den svenska skolan. Ett område som har granskats extra noga är huruvida den svenska skolan har en likvärdig betygsättning. Detta har granskats genom bland annat omrättning av nationella prov.

58 Det politiska motivet till en ökad bedömning har varit att härigenom öka måluppfyllelsen och kunskapsresultaten i skolan. Betyg förväntas kunna ge information för behov av stödinsatser samt motivera eleverna till en större kunskapsinhämtning (Forsberg & Lindberg, 2010). Håkansson och Sundberg (2012) anger också att det bedömningssystem som ett land tillämpar hänger samman med det politiska och administrativa behov som finns för att kunna mäta de förändringar som görs inom utbildningsområdet. I Gy11 infördes en sexgradig betygskala (A- E samt F). För att nå det högsta betygsteget skall samtliga kunskapskrav vara uppfyllda på A- nivå. Motivet till denna förändring är inte bara att sporra eleverna till att lära sig mer utan kan också vara för att minska en så kallad betygsinflation (Vlachos, 2010). Ett sätt att minska betygsgenomsnittet är att fokusera på det som eleven inte kan snarare, än det som hen kan, såsom dagens betygsystem gör. Har dagens skola med ett ökat fokus på betyg en möjlighet att öka elevernas lärande? Enligt min studie ger inte mer fokus på betyg ökat lärande utan ger istället upphov till en sänkt motivation hos de elever som inte lyckas och ökad stress hos de elever som drivs av att nå de högsta betygsstegen.

6.3 Slutsats

Samhällets och skolans fokus på bedömning med syfte att höja kunskapsnivån, genom bland annat tidigare betyg, fler nationella prov och ett förändrat betygsystem, är utifrån denna studie inte rätt väg att gå. Istället föreslås en sparsam summativ bedömning och ett ökat användande av den lärande bedömningens samtliga strategier (Black & Wiliam, 2009). Genom att synliggöra lärandeprocessen påverkas elevens motivation och arbetsinsats positivt emedan den negativa stressen minskar vilket gynnar elevens kunskapsutveckling.

Elevens drivkraft påverkas i hög grad av skolframgång då många elever motiveras av yttre faktorer som betyg och beröm. Om eleven lyckas höjs motivationen och arbetsinsatsen ökar. Elever som når höga resultat borde då gynnas av att de bedöms ofta. Men att motiveras av betyg påverkar kunskapsutvecklingen negativt då yttre uppvisandemål, enligt uppnåendemål- teorin, inte ger samma djupinlärning som att motiveras av nyfikenhet och intresse, inre lärandemål (Covington, 2000). Att motiveras av betyg ger också upphov till stress vilket påverkar lärandet negativt (Schraml et al., 2012). Elever som upplever att de misslyckas, framför allt vid ansträngning, mister tron på den egna kapacitetsförmågan och motivationen minskar med en negativ kunskapsinhämtningen som följd (Bandura, 1986). För att stimulera elevers nyfikenhet snarare än sänka dem med F bör hela gymnasieskolans administrativa

59 struktur och bedömningskultur i form av ”kurs-prov-betyg” förändras. Fram till dess är det viktigt att undervisningen utformas så att mål och kriterier för bedömningen blir kända för eleven. Om eleven vet hur och på vad hen skall bli bedömd utnyttjas elevens uppfattning om att hårt arbete och god studieteknik snarare än medfödd begåvning påverkar skolframgång genom att arbetsinsatsen höjs. Vidare är det viktigt att eleven ges möjlighet att träna på samma förmåga, samma delmoment flera gånger utan att bli summativt bedömd. Annars kommer varje provtillfälle att upplevs av eleven vara av stor betydelse för slutbetyget, vilket i förlängningen påverkar motivationen negativt och skapar stress. Genom att vara sparsam med att genomföra summativa prov kommer eleven inte heller att uppleva bedömningen lika omfångsrik vilket också kommer att minska stressen och öka elevens lärande.

Den genomförda studien har utgått från ett brett perspektiv och undersökt på vilket sätt och på vad elever upplever att de blir bedömda samt vilken påverkan bedömning har på elevens lärandeprocess. Många nya frågeställningar har uppkommit under arbetets gång. Exempelvis hur är den feedback som eleverna får utformad och hur kan den göras mer tydlig och användbar? Hur skall gymnasieskolan administreras för att undvika att eleverna upplever stress? Vad påverkar vilka mål eleven har med sina studier? Hur kan skolan undvika att elevens motivation sänks? Här finns många forskningsområden som behöver belysas ytterligare för att skapa de ”significant changes in classroom practice” (Black & Wiliam, 1998, sid. 3) som krävs för att få till stånd en bedömningskultur som gynnar alla elevers kunskapsutveckling.

60

Litteraturlista

Aidman E.V., Leontiev D. A. (1998). Fra ydre motivation till indre styring. Et Vygotsky- perspektiv. I Mads Hermansen (red.) Fra laeringens horisont – en antologi. Aarhus: Klim Araceli Ruiz-Primo, M., Min, L. (2014). Analyzing Teachers' Feedback Practices in Response

to Students' Work in Science Classrooms. Applied Measurement in Education. Vol. l26(3):

163-175

Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action: A social cognitive theory. Englewood Cliffs, NJ: Pretice Hall.

Bennet, R.E. (2011). Formativ assessment: a critical review. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice. Vol. 18(1): 5-25. Routledge

Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B. & Wiliam, D. (2003). Assessment for learning.

Putting it into practice. Berkshire: Open University Press.

Black, P., Wiliam, D. (1998). Inside the Black Box: Raising standards through classroom

assessment. London UK: King’s College London School of Education.

Black, Paul & Wiliam, Dylan (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational Assessment Evaluation and Accountability. Vol. 21(1): 5–31.

Blazer, C. (2010). Student Stress. Information Casule Vol. 1006

Brey, R.A., Clark, S.E (2012). The Wheels of Stress Go 'Round and 'Round, The Health Educator. Vol. 44(2): 18-21.

Brookhart, S.M. (2010). Combining Sources of Classroom Achievement Information for Form

ative and Summative Purposes.I: H.A.Andrade & G. J. Cizek (Eds.), Handbook of formative a

ssessment. New York & London: Routledge.

Brophy, J. (2008). Scaffolding appreciation for school learning: an update. I: Martin L. Maehr, Stuart A. Karabenick & Timothy C Urdan (red.) (2008), Social psychological perspectives: advances in motivation and achievement, Vol. 15. London: Emerald Group Publishing Ltd.

Bruner, J. (2006). In Search of Pedagogy. Volyme I. London and New York: Routledge Butler, R. (1988). Enhancing and undermining intrinsic motivation: The effects of task-

involving and ego-involving evaluation on interest and performance. British Journal of

Educational Psychology, Vol. 58: 1–14.

Covington, M.V. (2000). Goal Theory, Motivation, and School Achievement: An Intergrative

Review. Annual Review of Psychology. Vol. 51: 171-200

61 Folkhälsomyndigheten. (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Stockholm: Edita Ford, M. (1992). Motivating humans: Goals, emotions, and personal agency beliefs. Newbury Park, CA:Sage.

Forsberg, E., Lindberg V. (2010). Svensk forskning om bedömning – en kartläggning. Vetenskapsrådets rapportsamling 2:2000

Forsberg, E., Lundahl C. (2006). Kunskapsbedömning som styrmedel. Utbildning & Demokrati. Vol. 15(3): 7-29

Gioka, O. (2008). Teacher or assessor? Balancing the tensions between formative and

summative assessment in science teaching. I: A. Havnes & L. McDowell (Eds.),

Balancing Dilemmas in Assessment and Learning in Contemporary Education. New York & London: Routledge.

Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 7(4): 279-305

Gustafsson, J.-E., Allodi, M., Alin.-Åkerman, B., Eriksson, C., Eriksson, L. Fischbein, S., Granlund, M., Gustafsson, P., Ljungdahl, S., Ogden, T., & Persson, R. S. (2010). School,

Learning and Mental Health. A systematic review. Health committee, The Royal Swedish

Academy of Sciences.

http://www.kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Halsa/Utskottet/kunskapsoversikt2_halsa _eng_2010.pdf

Hämtad: 2014-04-08

Hagquist, C. (2010). Discrepant Trends in Mental Health Complaints among Younger and

Older Adolescents in Sweden: An Analysis of WHO Data 1985–2005. Journal of Adolescent

Health, 46: 258–264

Harlen, W., Deakin Crick, R., (2002). A systematic review of the impact of summative

assessment and tests on students – motivation for learning. In: Research Evidence in

Education Library. London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education, University of London. Harris and Bell (1994)

Hattie, J., Timpeley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research. Vol 77:81–112.

Håkansson, J., Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Stockholm: Natur & Kultur Illeris, K. (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur

Jällhage, Lenita (2012). Studentfusket ökar kraftigt. Dagens nyheter, 8 december.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/studentfusket-okar-kraftigt/

Hämtad: 2014-12-09

Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning: vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket.

62 Lundahl, C. (2007). Kunskapsbedömning och kunskapssyn. I kunskapens namn - en antologi

om kunskap, makt och kreativitet. Lärarförbundet

Murberg, T. A., & Bru, E. (2004). School-related Stress and psychosomatic Symptoms among

Norwegian Adolescents. School Psychology International, 25(3): 317-332.

Nordin, Andreas (2010). Från bildning till kvalitet? Om diskursiva förskjutningar i svenskt läroplansarbete. Pedagogisk forskning i Sverige. Vol.15(1): 1-17.

Nordin A. (2014). Crisis as a discursive legitimation strategy in educational reforms: A

critical policy analysis. EDU

http://www.education-inquiry.net/index.php/edui/article/view/24047/32776

Hämtad: 2014-03-25

Ollfors, M., & Andersson, S.I. (2007). Ability of stress, Sense of control, and Self-Theorier of

Predict Swedish High School Students Final Grades. Educational Research and Evaluation,

13(2):143-169.

Olsson, H., Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber

Reinfeldt, F., Björklund, J., Lööf, A,. Hägglund, G. (2014). Vi vill ha betyg från fyran och

externt rättade prov. Dagens nyheter, 24 mars.

http://www.dn.se/debatt/vi-vill-ha-betyg-fran-fyran-och-externt-rattade-prov/

Hämtad: 2014-12-09

Schraml, K., Perski A., Grossi, G., Makower, I. (2012). Chronic Stress and Its Consequences

on Subsequent Academic Achievement among Adolescebt. Journal of Educational and

Development Psychology. Vol 2(1)

Scriver, M. (1967). The methodology of evaluation. In Perspectives of curriculum evaluation, ed. R.W. Tyler, R.M. Gage, and M. Scriver, 39-83. Chicago, IL: Rand McNally

Skolverket (1994). Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf94. Stockholm: Fritzes Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes

Skolverket (2013). Attityder till skolan 2012. Rapport 390

Stiggins, R. (2010). Essential Formative Assessment Competencies for Teachers and School

Leaders. I: Andrade, H.L. & Cizek, G.J. (red.) Handbook of formative assessment. New

York: Routledge.

Svanelid Göran (2011). Lägg krutet på The big 5. Pedagogisk magasinet, 8 november.

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/11/08/lagg-krutet-pa-big-5

Hämtad: 2014-03-02

63 Säljö, R. (2006). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Nordstedts.

Topping, K.J. (2009). Peer Assessment. Theory Into Practice, 48:20-27. Routledge Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Erlander Gotab

http://www.codex.vr.se

Hämtad: 2014-05-06

Vlachos, J. (2010). Betygets värde. En analys av hur konkurrens påverkar betygsättningen vid

svenska skolor. Stockholm: Konkurrensverket

http://www.kkv.se/upload/Filer/Trycksaker/Rapporter/uppdragsforskning/forsk_rap_%20201 0-6_betygens_varde.pdf