I kapitlet analyseras och diskuteras det empiriska materialet utifrån studiens teoretiska ramverk och innefattar samma rubriker som empirikapitlet.
5.1. Covid-19s påverkan på redovisningskonsultens arbete
Studiens resultat visar att Covid-19 har haft och har en inverkan på redovisningskonsulternas arbete. Både arbetet samt interna och externa rutiner har påverkats i varierande utsträckning, vilket även motsvarar det som Narayanamurthy och Tortorella (2021) beskriver. Restriktionerna är en av faktorerna som har kommit att påverka företags arbete, aktiviteter och rutiner till följd av Covid-19. Resultatet kan även relateras till det Brown och Deegan (1998) beskriver gällande att företag bör anpassa sig efter samhällets förväntningar som kan utvecklas med tiden. Därav kan det tyda på att det är viktigt för redovisningskonsulter att följa med samt förhålla sig till det som sker i och med Covid-19.
Resultatet kan liknas med det Papadopoulosa m.fl. (2020) diskuterar, där företag behöver anpassa sig och använda digitala hjälpmedel i större utsträckning till följd av Covid-19. Ur resultatet framkommer att respondenterna numera inte träffar exempelvis kunder fysiskt i samma utsträckning, utan använder istället digitala möten i form av videomöten. Däremot framkommer det att det fysiska mötet är betydelsefullt för redovisningskonsulter från såväl små, medelstora och stora byråer och erbjuds i den mån det går om kunder efterfrågar det. De digitala mötena fungerar dock under omständigheterna trots att det inte ger samma interaktion. Därmed kan det Parviainen m.fl. (2017) förklarar till viss del ifrågasättas gällande att digitala möten kan skapa förutsättningar till att bibehålla relationen till intressenter, exempelvis kunder. Resultatet påvisar istället att det kan vara lättare att uppfatta stämningen och erhålla en bra relation till kunderna vid fysiska möten. Det kan också vara fördelaktigt då fysiska möten lättare kan leda till merförsäljning för konsulterna och mervärde för kunder. Dock kan omständigheterna kring Covid-19-pandemin göra att digitala möten är ett alternativ för att upprätthålla kontakten med kunder, såsom Parviainen m.fl.
(2017) också menar. Med stöd från tidigare forskning och det empiriska resultatet kan det tolkas att digitala möten kan komma att kvarstå i viss utsträckning efter pandemin, även om möten troligtvis främst återgår till fysisk form.
En effekt av Covid-19 som både resultatet samt Narayanamurthy och Tortorella (2021) presenterar är förändringen av platsen som arbetet sker på, i form av mer distansarbete. De redovisningskonsulter som främst arbetar mer på distans är de från medelstora och stora byråer, medan de från små byråer till största mån fortfarande kan arbeta på kontoret. Därmed kan det tolkas att distansarbete kan bero på antalet anställda som byrån har, och desto mindre antal, desto större kan möjligheten vara att fortfarande kunna arbeta på kontoret. Covid-19 har enligt studiens resultat ökat digitaliseringen, vilket har medfört att distansarbete har fungerat fördelaktigt för konsulterna. Av resultatet framgår också att vid ett mer digitalt arbete på distans kan en utmaning vara tillgängligheten eftersom arbetet finns digitalt på datorn och går att utföra på olika platser. Av detta kan det tolkas att redovisningskonsulterna ställs inför nya prövningar, vilket kan associeras till det Parviainen m.fl. (2017) menar, att en förändring av arbetssätt eller vanor kan vara en utmaning när digitaliseringen ökar. Däremot visar resultatet att tillgängligheten även kan ses som en möjlighet i och med att det underlättar arbetet i flera avseenden, exempelvis åtkomsten av material.
Tillgängligheten kan därmed påverka redovisningskonsulternas arbete såväl positivt som negativt beroende på hur den specifika konsulten upplever tillgängligheten. Även risken med det sociala mellan kollegor framkommer av resultatet, vilket kan bero på att distansarbetet som Covid-19 har medfört gör det svårare att inneha samma kontakt med kollegor. Distansarbetet kan i sin tur eventuellt påverka redovisningskonsulternas arbete negativt på grund av en minskad interaktion med kollegor.
Studiens resultat visar också att det föreligger delade uppfattningar om Covid-19s påverkan på redovisningskonsulternas arbete, där både positiva och negativa aspekter lyfts fram angående den ökade digitaliseringen till följd av Covid-19.
En negativ aspekt är den bristfälliga kunskap som kan komma när digitala förändringar sker för snabbt, vilket även Dimitriu och Matei (2015) diskuterar där brist på kunskap kring digitala hjälpmedel kan resultera i en osäkerhet hos användaren. Däremot visar resultatet att konsulterna innehar kunskapen som krävs, men att den skulle kunna vara bristfällig om utvecklingen sker för snabbt.
För att digitaliseringen ska uppfattas positiv av redovisningskonsulterna, kan det krävas att digitaliseringen ökar i en takt som gör att konsulten samtidigt kan utveckla den kunskap och förståelse som krävs. Det empiriska resultatet ger uppfattningen av att Covid-19 har resulterat i hastiga beslut i jämförelse med tidigare vid exempelvis beslut gällande distansarbete. Det kan bero på att situationen kan ses som oförutsägbar och beslut behöver fattas snabbare än
vanligt, vilket även Broekema m.fl. (2017) hävdar kan ske vid en oförutsägbar situation.
5.2. Digitaliseringens påverkan på redovisningskonsultens arbete Resultatet i studien visar att redovisningskonsulterna har en positiv inställning till digitaliseringen. Både resultatet i studien samt Hoffman och Rodríguez (2013) visar att arbetet påverkas av att digitaliseringen alltmer införs i samhället, vilket gör anpassning viktigt när förändringar sker. Kruskopf m.fl. (2020) beskriver att den digitala utvecklingen formar redovisningsyrket, vilket även resultatet i studien visar då digitaliseringen påverkar genom att redovisningskonsulternas arbete exempelvis blir mer effektivt. Även Hoffman och Rodríguez (2013) diskuterar att digitaliseringen bör fungera effektivt för att implementeringen ska anses som positiv för företag. Det kan därav tolkas att redovisningskonsulterna i studien anser att implementeringen av digitala teknologier har positiva effekter på arbetet. Redovisningskonsulterna använder molnbaserade tjänster istället för tidskrävande pappershantering vid redovisningsarbete och lagring av material. I och med detta kan arbetet bli mer effektivt tack vare digitaliseringen, precis som Bhimani och Willcocks (2014), Ghasemi m.fl. (2011) samt Warren m.fl. (2015) menar är fallet när digitala hjälpmedel används, vilket därmed blir en fördel avseende digitaliseringen.
En ökad effektivitet kan leda till att tid frigörs, som därmed kan generera ett högre värde för kunder, vilket det empiriska resultatet visar. Ett mervärde för kunder kan då skapas genom exempelvis möjligheten att erbjuda hjälp med arbetsuppgifter utöver konsultens vardagliga åtaganden, där stödet från redovisningskonsulten blir värdefullt för kunder (FAR, u.å.; Srf konsulternas förbund, u.å.). Inställningen till att kundernas uppfattning och värdeskapande är viktigt återfinns också i resultatet vilket stämmer överens med det som Guthrie och Parker (2016) beskriver gällande att det är viktigt att förstå hur kunder och deras värde kan komma att påverkas vid förändringar. I och med detta bör kunders intresse beaktas vid omställningar av redovisningskonsultens arbete.
Resultatet visar att implementeringen av digitala hjälpmedel och det digitala arbetssättet anpassas efter kunder och vilka behov de har där exempelvis fysiska möten kan erbjudas trots omständigheterna kring Covid-19. Därmed kan det kopplas till det Guthrie och Parker (2016) menar gällande att värde skapas när kunders efterfrågan blir uppmärksammad, vilket tyder på att kunder är centrala att ta hänsyn till när beslutsfattande görs.
Resultatet i studien redogör för betydelsen av att redovisningskonsulterna följer med i samhällets digitala utveckling, där det nästintill kan uppfattas som ett måste att anamma digitaliseringen. När beslutsfattande sker i en organisation kan besluten komma att influeras av andra organisationer i samhället när påtryckningar existerar (Eriksson-Zetterquist, 2009). Den digitala utvecklingen kan liknas med påtryckningar från samhället i och med att digitaliseringen kan ses som en trend som påverkar införandet av digitala teknologier i företag (Parviainen m.fl., 2017). Studiens resultat indikerar på att det förekommer en skillnad i redovisningskonsulternas uppfattning gällande hur de följer och anpassar arbetet efter andra inom branschen och efter samhället vid implementering av digitala arbetsprocesser.
Det ges uppfattningen att det föreligger skillnader mellan respondenterna från små respektive de från stora och medelstora redovisningsbyråer. Majoriteten av redovisningskonsulterna från små byråer ser möjligheten att ta hjälp av andra inom branschen gällande digitaliseringen, där ett utbyte av erfarenheter kan tänkas minska osäkerheten kring de arbetsprocesser som digitaliseringen medför. Redovisningskonsulternas utbyte av erfarenheter kan liknas med att vara isomorf med mönster (Scott, 1987) och det som DiMaggio och Powell (1983) beskriver som mimetisk isomorfism när organisationer tenderar att efterlikna andra inom branschen för att eliminera ovisshet.
Redovisningskonsulter från medelstora och stora byråer menar däremot att de inte efterliknar eller tar hjälp byråer emellan, och kan därav inte liknas med mimetisk isomorfism (DiMaggio & Powell, 1983). I och med skillnaden att de från medelstora och stora byråer inte tenderar att efterlikna andra inom branschen kan det diskuteras om det beror på att de har fler anställda och kan diskutera mer internt på byråerna samt att de kan anses vara längre fram i digitaliseringens utveckling. Det som dock är gemensamt för konsulterna, oberoende storlek på byrå, är att uppfattningen ges att det är viktigt med medvetenheten om branschens utveckling och förändring för att inte hamna efter konkurrenter.
Av studiens resultat kan det tolkas att myndigheter och branschorganisationer kan komma att påverka implementeringen av digitalisering inom redovisningsbranschen, vilket kan liknas med vad DiMaggio och Powell (1983) förklarar som tvingande isomorfism. Två respondenter nämner branschorganisationen FAR som de följer för att hålla koll på vad som händer i branschen, vilket kan tolkas att redovisningskonsulterna vill vara uppdaterade.
Resultatet visar också att digitaliseringen har en inverkan på hanteringen av
skattemässiga deklarationer, där en redovisningskonsult ger uppfattningen av att Skatteverket är en central myndighet som ligger i framkant när det kommer till digitala processer och lösningar. Detta kan i vissa avseenden influera till att redovisningskonsulterna applicerar digitala teknologier, vilket i sin tur kan underlätta för anställda i sitt arbete (Parviainen m.fl., 2017). Att en myndighet och branschorganisation uppmärksammar till digitalisering kan främja att redovisningskonsulter håller sig uppdaterade inom området.
Resultatet i studien visar att redovisningskonsulterna följer rekommendationer och råd från samhället, men även de förväntningar som kan finnas från exempelvis kunder gällande digitaliseringen och Covid-19. Därmed kan det liknas med det Wilmshurst och Frost (2000) beskriver där företag tillämpar åtgärder som krävs för att garantera att de agerar utifrån samhällets förväntningar. Det framkommer också av resultatet att distansarbete och digitala möten i större utsträckning har tillämpats till följd av Covid-19 där digitaliseringen har gett förutsättningarna till det förändrade arbetssättet. Därav ger respondenterna uppfattningen att det är av vikt att följa med i utvecklingen och det som förväntas i samhället. En koppling kan dras till Brown och Deegan (1998) samt Suchman (1995) att företag bör ta hänsyn till samhällets förväntningar och förändringar samt att verksamheten bör anpassa sig efter dessa. Att följa dessa förväntningar medför då enligt Brown och Deegan (1998) att företagen uppnår legitimitet. Studiens resultat visar att redovisningskonsulterna följer vad kunderna efterfrågar och det som samhället förväntar sig i och med Covid-19 samt digitaliseringen, men också att efterliknelse av andra inom branschen till viss del föreligger, vilket Frostenson (2015) menar kan göra att legitimitet uppnås.
Det empiriska resultatet pekar på att stora och medelstora byråer kan behöva mer stöd från exempelvis IT-avdelningar när det gäller digitaliseringen och säkerheten. Resultatet går i samma riktning som Hoffman och Rodríguez (2013) argument att det kan vara positivt med ett samarbete mellan arbetande inom IT och redovisningsyrket för att kunna arbeta med digitalisering på ett effektivt sätt.
Uppfattningen ges att redovisningskonsulter från små byråer inte har samma behov av samarbetet som de från stora och medelstora. En anledning till det kan vara att de inte är lika långt fram i den digitala utvecklingen, vilket även kan liknas med att det för små företag kan ses som en större utmaning att implementera ny teknik (BarNir m.fl., 2003). Det kan därmed diskuteras om redovisningskonsultens arbetsroll kan bli förändrad när ny teknik integreras i större utsträckning inom redovisningsbranschen.
5.3. Digitaliseringens utmaningar och möjligheter
Både möjligheter och utmaningar med digitaliseringen framkommer av studiens resultat, där samtliga redovisningskonsulter är positiva till en ökad digitalisering då möjligheterna är övervägande, vilket även Kruskopf m.fl. (2020) påstår.
Marsintauli m.fl. (2021) samt Parviainen m.fl. (2017) menar att det kan finnas en oro för säkerheten i och med digitaliseringen, vilket också studiens resultat presenterar som en utmaning. Två säkerhetsrisker med digitaliseringen som framkommer i studien är virusrisk och dataintrång, vilket kan liknas med risker som Marsintauli m.fl. (2021) belyser. Därmed kan det tyda på att en väl fungerande säkerhet är viktigt för att minimera de ovanstående riskerna.
Resultatet visar att det främst är redovisningskonsulter från medelstora och stora byråer som nämner utmaningar kopplat till säkerheten, dock uppfattas även de från små byråer medvetna om att dessa risker kan föreligga. Av resultatet framkommer det dock att redovisningskonsulterna ofta litar på den säkerhet som finns på byrån men också hos programleverantörer, vilket kan tolkas att det inte ses som en omfattande utmaning. Tillförlitligheten för programleverantörer gällande säkerheten är i kontrast med vad Ali m.fl. (2015) argumenterar där företag ofta inte vågar lita till fullo på säkerheten med molntjänster. Med utgångspunkt från resultatet och tidigare forskning kan det diskuteras om säkerheten kan påverka redovisningskonsulters inställning till implementeringen av digitalisering, vilket kan påverka i hur stor utsträckning molntjänster implementeras. Däremot menar Ali m.fl. (2015) att det är viktigt att ha en förståelse för riskerna med molntjänster, vilket resultatet i studien pekar på att redovisningskonsulterna har.
Ytterligare en utmaning som framgår av resultatet är hanteringen och kunskapen gällande personuppgifter, där även Moll och Yigitbasioglu (2019) lyfter bristfällig kunskap som ett potentiellt hinder till användningen av teknologin. I sin tur kan den bristfälliga kunskapen hindra företags möjlighet att hänga med i den digitala utvecklingen. Medvetenheten gällande vad för information som får skickas i och med regleringen avseende GDPR är enligt resultatet viktig. Det går därmed att diskutera om konsulterna kan komma att välja bort det tekniska hjälpmedlet om brist på kunskap gällande hanteringen av personuppgifter föreligger, eftersom hanteringen av personuppgifter kan anses känsligt vid ett digitaliserat arbete. Av resultatet framgår också att upprätthållandet av kundrelationer kan vara en utmaning när digitala möten används i större
utsträckning, vilket är en effekt av Covid-19 och en ökad digitalisering.
Utmaningen kan vara att upprätthålla samma relation som tidigare när fysisk kontakt var mer förekommande. Ur resultatet framkommer också att kunders inställning till digitaliseringen kan vara en utmaning då högre krav kan ställas på kunder eftersom de behöver anpassa sina verksamheter efter digitaliseringen.
Detta går att likna med vad Guthrie och Parker (2016) beskriver gällande att skapa värde för kunder, där de menar att arbetsmetoderna kan behöva anpassas efter vad kunderna efterfrågar. För redovisningskonsulterna kan detta innebära att ställa om till mer digitala möten om det efterfrågas, för att bibehålla kundrelationer.
Nätverksuppkoppling är en annan utmaning som framkommer ur resultatet där det kan uppstå hinder i arbetet om internetuppkopplingen inte fungerar på ett optimalt sätt. Internet behöver fungera för att arbetet i exempelvis molntjänster ska vara effektivt, vilket även Marsintauli m.fl. (2021) lyfter. I och med att dessa typer av tjänster används mer till följd av digitaliseringen, lagras även arbete i större utsträckning där (Dimitriu & Matei, 2014). Det framkommer också i resultatet att molntjänster används för utförandet av arbete och lagring, samt att tjänsterna främst skapar möjligheter och en positiv upplevelse hos redovisningskonsulterna. Detta stämmer överens med vad Güney (2014) samt Parviainen m.fl. (2017) hävdar angående fördelarna med digitaliseringen. Av det som både resultatet och tidigare forskning visar kan det ges en uppfattning av att effektiviteten och noggrannheten i processer kan öka i jämförelse med om arbetet inte sker digitalt i samma utsträckning.
Studiens resultat presenterar platsoberoende som en möjlighet, där respondenterna upplever det positivt att inte vara beroende av en specifik plats tack vare användandet av molnbaserade tjänster som kommit med digitaliseringen. Användandet av dessa tjänster är fördelaktigt då de möjliggör åtkomsten av data oberoende lokalisering, vilket ökar flexibiliteten i arbetet (Bhimani & Willcocks, 2014; Dimitriu & Matei, 2014). Tidigare forskning går i linje med redovisningskonsulternas uppfattning, där konsulterna även menar att platsoberoende möjliggör att inneha kunder på olika platser. Resultatet visar också att platsoberoendet kan vara fördelaktigt vid utbildningar då de exempelvis kan ske digitalt via datorer, vilket kan jämföras med att datoriserade program enligt Güney (2014) kan vara till hjälp vid genomförandet av utbildningar. Platsoberoendet kan därmed anses som fördelaktigt för redovisningskonsulterna i flera avseenden.
Av resultatet framkommer också att digitaliseringen har gett möjligheter såsom kostnadsbesparande och tidsbesparande på både kort och lång sikt. Detta skiljer sig mot Moll & Yigitbasioglu (2019) som menar att ett hinder med den teknologiska utvecklingen kan vara att det är kostnadskrävande.
Respondenterna beskriver att de sparar tid genom att arbeta mer digitalt då det medför mer effektiva arbetsprocesser. Detta är i linje med Ghasemi m.fl. (2011) gällande att tiden som läggs på arbetet minskar genom användandet av datoriserade system och att arbetet samtidigt blir mer noggrant utfört.
Parviainen m.fl. (2017) menar att kostnadseffektivitet är en möjlighet som kommer med digitaliseringen, vilket kan liknas med det resultatet presenterar att genom att spara tid på arbetet kan det också minska kostnader. Även möjligheten till att spara på miljön när arbetet sker digitalt och kan utföras på distans nämns i resultatet. Detta eftersom redovisningskonsulterna menar att onödiga resor som exempelvis möten i andra städer kan minimeras, vilket sparar på miljön, men också tid och pengar. Det kan därmed diskuteras från ovanstående att digitaliseringen bör ge ett värde för redovisningskonsulterna för att det inte ska vara kostnadskrävande att implementera.
5.4. Redovisningsbranschens framtid
Av resultatet i studien framkommer det att redovisningskonsulterna ser liknande på framtiden inom redovisningsbranschen där digitaliseringen troligtvis kommer fortsätta öka. Kruskopf m.fl. (2020) menar att framtiden för en del yrken kan vara oviss på grund av att den digitala utvecklingen kan komma att förändra arbeten. Ovisshet är däremot inget som redovisningskonsulterna upplever då resultatet indikerar på att digitaliseringen inte ses som ett hot mot yrkets framtid. Resultatet visar att om byråerna följer med och strävar efter att anpassa sig till samhällets förändringar, kommer det inte innebära ett hot mot professionen, eftersom konsulternas strävan kan medföra att legitimitet från samhället föreligger (Brown & Deegan, 1998). Däremot framgår det av resultatet och Parviainen m.fl. (2017) att arbetet kommer förändras i framtiden genom att nya tjänster blir tillgängliga och stödet till kunder förbättras, där resultatet lyfter att en mer rådgivande roll troligtvis kommer föreligga. I och med detta kommer inte yrkesrollen ersättas utan kommer troligtvis förändras i linje med vad exempelvis kunder efterfrågar, vilket kan leda till annan konsultation från redovisningskonsulten.
Resultatet visar också att digitaliseringen är väsentlig i samhället där både den mänskliga faktorn och digitaliseringen är viktig. Även Möller m.fl., (2020) förklarar att kombinationen av teknik och den mänskliga faktorn ger förutsättningar vid förändringar. En liknelse kan även göras till det Dimitriu och Matei (2015) menar, att molnbaserade tjänster inte finns för att ersätta den mänskliga faktorn utan för att underlätta utförandet av arbete. Med utgångspunkt från resultatet och tidigare forskning kan det ses som att respondenterna ser positivt på att digitaliseringen ökar och att yrkesrollen alltid kommer vara av betydelse inom redovisningsyrket och att det inte går att ersätta med tekniska hjälpmedel fullt ut. Detta kan även kopplas till att digitaliseringen inte bör ersätta tidigare processer mot digitala alternativ, utan att det handlar om att se det från nya perspektiv för att underlätta i utförandet (Parviainen m.fl., 2017).
Resultatet visar på vikten av att följa med i utvecklingen i samhället och ställa om till mer digitalt arbete, vilket även Kruskopf m.fl. (2020) beskriver är viktigt för att vara kvar på marknaden. Genom att följa samhällets förväntningar och
Resultatet visar på vikten av att följa med i utvecklingen i samhället och ställa om till mer digitalt arbete, vilket även Kruskopf m.fl. (2020) beskriver är viktigt för att vara kvar på marknaden. Genom att följa samhällets förväntningar och