Amanda Wiberg Lisen Wulkan
Hur digitaliseringen påverkar
redovisningskonsulters arbete under rådande Covid-19-pandemi
En kvalitativ jämförande studie mellan
redovisningskonsulter från små, medelstora och stora redovisningsbyråer
Företagsekonomi
Examensarbete Civilekonom
Termin: VT-21 Handledare: Johan
Lorentzon
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Johan Lorentzon som under uppsatsens gång har varit ett betydande stöd. Även ett varmt tack till samtliga respondenter för den input ni gett till vår studie och ert positiva bemötande.
Vi vill också tacka för att ni lagt ned tiden för att hjälpa oss genomföra studien.
Vi intygar härmed att samtliga delar i uppsatsen har genomförts tillsammans och vi är lika ansvariga för innehållet i uppsatsen.
Karlstad, juni 2021
____________________ ____________________
Amanda Wiberg Lisen Wulkan
Sammanfattning
Den digitala utvecklingen i samhället har under lång tid påverkat redovisningsbranschen och redovisningskonsulters arbete i form av att det gått från pappersarbete till att använda datorer och digitala hjälpmedel för att utföra arbetet. Denna utveckling har även inneburit ett mer effektivt och noggrant arbete tack vare digitaliseringen. Tidigare forskning har behandlat hur redovisningsbranschen påverkas av den digitala utvecklingen, det som däremot inte har studerats tidigare är den inverkan Covid-19 har i relation till digitaliseringen och redovisningskonsulters arbete. Samhället påverkas av den pågående Covid-19-pandemin i flera avseenden där redovisningsbyråer berörs av de restriktioner som uppkommit till följd av pandemin.
Syftet med studien är att öka förståelsen för hur digitaliseringen påverkar redovisningskonsulters arbete under rådande Covid-19-pandemi. Syftet är även att studera om det föreligger skillnader mellan redovisningskonsulter från små, medelstora och stora redovisningsbyråer gällande dess arbete. För att besvara syftet har en kvalitativ studie tillämpats där det empiriska materialet samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades elva redovisningskonsulter från redovisningsbyråer av varierande storlek runt om i Sverige.
Resultatet visar att redovisningskonsulters arbete påverkas av både Covid-19 och digitaliseringen där konsulterna även anser att Covid-19 har påskyndat digitaliseringen till viss del. Samtliga redovisningskonsulter är positiva till den digitala utvecklingen och menar att det bidrar till ett mer effektivt arbete. En slutsats som framkommit är att Covid-19 ökat distansarbetet bland redovisningskonsulter på medelstora och stora byråer, medan majoriteten från små till största del fortfarande arbetat från kontoret. Även det fysiska mötet har minskat bland samtliga redovisningskonsulter till följd av Covid-19, vilket har resulterat i att digitala hjälpmedel används i större utsträckning. Enligt konsulterna har distansarbetet fungerat tack vare att digitaliseringen gett de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta digitalt och på distans. Ytterligare presenterar även studiens resultat att redovisningskonsulter från små byråer generellt sett är mer positiva till att ta hjälp av andra i branschen, medan de från medelstora och stora snarare anser att det handlar om att följa med i konkurrensen.
Nyckelord: Digitalisering, Digitala teknologier, Redovisningskonsult, Covid-19
Abstract
How digitalization affects accounting consultants’ work during the Covid-19 pandemic – A qualitative comparative study between accounting consultants from small, medium and large accounting firms The digital development in society has for a long time affected the accounting profession, where the accounting consultants' work has changed from working with papers to the usage of computers and digital technologies. This has led to more efficient and accurate work, owing to the digitalization. Previous studies have investigated how digital development impacts the accounting profession, however, the effect of Covid-19 has not been investigated in relation to digitalization or the work of accounting consultants. The restrictions which arose as a result of Covid-19 have affected companies, including accounting firms. Therefore, the purpose of this study is to increase the understanding of how the digitalization affect the work of accounting consultants during the Covid-19 pandemic. Also, to observe if there are differences between accounting consultants from small-, medium- and large-sized accounting firms regarding their work. A qualitative method has been used to answer the purpose, where the empirical material has been collected from semi-structured interviews. Eleven consultants from accounting firms of different sizes located in Sweden have been interviewed.
The result of the study shows that the accounting consultants' work is affected by both Covid-19 and the digitalization, furthermore the consultants also imply that Covid-19 has accelerated the digitalization to some extent. All consultants are positive regarding digital development and its contribution to more efficient work. A conclusion that has emerged among consultants from medium-sized and large accounting firms, is that Covid-19 has led to more work from other places than the offices. Those from small firms have instead had the opportunity to work from the office to a higher degree. Physical meetings have decreased due to Covid-19, which has resulted in the use of more digital technologies.
According to the consultants, digitalization has provided the conditions needed to be able to practice the work more digitally and from other places than the office. Further, the result shows that consultants from small accounting firms are generally more positive to exchange experiences with others in the profession, in comparison with those from large and medium-sized firms.
Keywords: Digitization, Digitalization, Digital technologies, Accounting consultant, Covid-19
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 9
1.1. Problembakgrund ... 9
1.2. Problemdiskussion ... 10
1.3. Syfte ... 12
1.4. Forskningsfrågor... 12
1.5. Avgränsning ... 12
2. Teoretiska referensramen ... 13
2.1. Arbete inom redovisningen och redovisningens syfte ... 13
2.2. Digitalisering ... 14
2.3. Digitaliseringens påverkan på redovisningen och redovisningskonsultens arbete ... 16
2.4. Covid-19s påverkan på arbeten ... 17
2.5. Institutionell teori och legitimitetsteori ... 17
2.6. Teoretisk syntes ... 19
3. Metod ... 21
3.1. Kvalitativ forskningsstrategi... 21
3.2. Abduktiv forskningsansats ... 21
3.3. Komparativ forskningsdesign ... 22
3.4. Datainsamling ... 22
3.4.1. Intervjuer med redovisningskonsulter ... 22
3.4.2. Genomförandet av intervjuer ... 23
3.5. Urval till datainsamlingen ... 24
3.6. Analysmetod ... 26
3.7. Forskningsetik i studien... 26
3.8. Studiens metodkvalitet ... 27
3.9. Källkritik ... 29
4. Empiri ... 30
4.1. Covid-19s påverkan på redovisningskonsultens arbete ... 30
4.2. Digitaliseringens påverkan på redovisningskonsultens arbete ... 32
4.3. Digitaliseringens utmaningar och möjligheter ... 35
4.4. Redovisningsbranschens framtid ... 38
5. Analys ... 40
5.1. Covid-19s påverkan på redovisningskonsultens arbete ... 40
5.2. Digitaliseringens påverkan på redovisningskonsultens arbete ... 42
5.3. Digitaliseringens utmaningar och möjligheter ... 45
5.4. Redovisningsbranschens framtid ... 47
6. Slutsats ... 49 6.1. Studiens slutsatser ... 49 6.2. Forskningsbidrag, begränsningar och förslag till framtida forskning ... 51 Referenslista ...
Bilagor ...
Bilaga 1 – Intervjuguide ...
Bilaga 2 – Informationsbrev...
Bilaga 3 – Samtyckesblankett ...
1. Introduktion
Följande kapitel ger en översiktlig bakgrund kring digitaliseringen och Covid-19 samt en beskrivning av tidigare forskning. Kapitlet inleds med en problembakgrund som övergår i en problemdiskussion, vilket ger en inramning till studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens avgränsning avslutar introduktionskapitlet.
1.1. Problembakgrund
Digitaliseringen är en pågående förändring i samhället där företag förändras när digitala teknologier alltmer används (Parviainen m.fl., 2017). Under 1990-talet utvecklades en andra digital revolution som kom att påverka hur olika företag tog sig an digitaliseringen inom sina verksamheter (Bhimani & Willcocks, 2014).
Digitala teknologier har under de senaste två decennierna börjat tillämpas i större utsträckning hos företag (Demir, 2019). I den statliga utredningen För digitalisering i tiden (SOU 2016:89) framkommer det att digitaliseringen har en påverkan på samhället där det krävs att företag förstår den inverkan som föreligger för att gynnas av de möjligheter som digitaliseringen bidrar med. Att vara digitaliserad bygger på insamling och lagring av data, vilket har förändrats genom åren (SOU 2016:89). Detta innebär att digitaliseringen har en betydande inverkan på samhället, vilket även påverkar företagens utveckling samt hantering av data och information. Digitalisering i studien innebär integrering av digitala teknologier samt överflyttningen till exempelvis digitala dokument inom redovisningsyrket.
Tidigare forskning indikerar att redovisningsbranschen på olika sätt har förändrats genom åren (Dimitriu & Matei, 2014; Keenoy, 1958; Knudsen, 2020;
Kruskopf m.fl., 2020; Warren m.fl., 2015). Utvecklingen av teknologin har haft en betydande påverkan inom redovisningsprofessionen (Banker m.fl., 2002) och Warren m.fl. (2015) menar att teknologin är en förändringsfaktor där redovisningen gått från att vara handskriven till användandet av elektroniska maskiner, vilket har medfört att redovisningen blivit mer effektiviserad. Att använda molntjänster kan underlätta arbetssätten och utföranden av arbetsuppgifter inom redovisningsyrket. Molntjänster är ett koncept inom informationsteknik (IT) som ständigt förändras, vilket även kan ha en effekt på arbetssätt inom redovisningsbranschen (Dimitriu & Matei, 2014).
Digitala teknologier kan underlätta för nyttjandet av outsourcing där arbetet utförs av en tredje part, vilket tidigare forskning pekar på (Bhimani & Willcocks,
2014). En redovisningskonsult utför tjänster som en tredje part avseende redovisning och rådgivning där arbetsuppgifterna varierar beroende på uppdragsgivarens behov (FAR, u.å.; Srf konsulternas förbund, u.å.). Det kan uppstå problem vid outsourcing gällande data, information och kunskap eftersom det är en stor mängd material som ska lagras digitalt (Bhimani &
Willcocks, 2014). Den digitala utvecklingen formar hur redovisningsyrket utvecklas (Knudsen, 2020; Kruskopf m.fl., 2020), och digitaliseringen påverkar hur företag fungerar i och med användandet av digitala ekonomiverktyg samt internetanvändandet (Bhimani, 2020). Att digitaliseringen är under ständig utveckling och fortfarande aktuell inom forskning indikerar att det är en förändrande aspekt som är av intresse att studera.
Den pågående Covid-19-pandemin har en effekt på den digitala omställningen, vilket kan ha en inverkan på olika branscher och dess arbete. Post- och telestyrelsen (PTS) har på uppdrag av regeringen utformat en rapport där det påvisats att en ökning av distansarbete i och med Covid-19 har medfört att arbetsgivare och arbetstagare berörs av en digital omställning (Post- och telestyrelsen [PTS], 2021). Denna omställning visar på att det än idag pågår förändringar inom digitaliseringen när samhället förändras, vilket påverkar hela samhället, inklusive olika företag.
1.2. Problemdiskussion
Digitalisering är en viktig aspekt i samhället där kombinationen av teknik och mänskliga faktorer är väsentlig (Kruskopf m.fl., 2020; Möller m.fl., 2020). Möller m.fl. (2020) lyfter att kombinationen är särskilt viktig när samhällets strukturer förändras, vilket kan anses ha skett i och med Covid-19. Det är nödvändigt att utförare inom redovisningsprofessionen besitter den kunskap som krävs inom den digitala utvecklingen (Kruskopf m.fl., 2020) för att enklare kunna acceptera och förstå förändringar. Till följd av Covid-19 har Folkhälsomyndigheten i Sverige infört restriktioner för ökad distansering med en uppmaning till distansarbete för verksamheter med möjlighet att tillämpa detta (Folkhälsomyndigheten, 2020). Restriktionerna har resulterat i att flertalet arbetsplatser ställt om till distansarbete i större omfattning, vilket också har medfört ett mer digitaliserat arbetssätt (PTS, 2021). Vetenskaplig forskning kring digitalisering och arbete inom redovisningsprofessionen kopplat till Covid-19-pandemin är begränsad. Således är det av intresse att studera hur
digitaliseringen samt Covid-19s påskyndande på digitaliseringen påverkar redovisningskonsultens arbete.
I den statliga utredningen För digitalisering i tiden (SOU 2016:89) framförs det att de förväntningar som samhället har på företag och de tjänster som levereras, förändras när samhället utvecklas. Till följd av den rådande pandemin har den digitala utvecklingen i samhället påverkats, vilket har resulterat i en påskyndad och ökad digitalisering. Den digitala utvecklingen har lett till samhällsförändringar och har skapat nya förutsättningar som under normala förhållanden hade krävt ett längre tidsintervall (PTS, 2021). Företag bör anpassa sig efter samhället för att erhålla och bibehålla legitimitet (Meyer & Rowan, 1977; Suchman, 1995) och genom att anpassa sig efter olika institutionella antaganden ger det förutsättningar att överleva och uppnå den legitimitet företaget eftersträvar (Meyer & Rowan, 1977). Legitimitet kan även erhållas genom isomorfism (Meyer & Rowan, 1977), vilket enligt DiMaggio och Powell (1983) innebär att organisationer på olika sätt efterliknar andra organisationer.
Både digitaliseringen och Covid-19 har påverkat samhället som resulterat i flertalet förändringar, vilket i sin tur kan leda till att eventuell anpassning från redovisningskonsulten bör ske för att legitimitet ska kunna bibehållas. Genom att efterlikna hur andra inom branschen arbetar eller vad som efterfrågas i samhället kan det ses som att företagen följer utvecklingen och den påskyndade digitalisering, vilket kan komma som effekt av Covid-19. Därav är det av intresse att studera hur redovisningskonsulter anpassar det digitala arbetet i och med Covid-19.
Molnbaserade tjänster kan betraktas som en del av den digitala utvecklingen.
Genom att använda dessa tjänster menar Dimitriu och Matei (2014) att det är mindre komplicerat att nå data oberoende lokalisering, vilket är en fördel med molntjänster. Digitalisering kan därmed underlätta vid arbete på distans och ge möjlighet till förändrade arbetssätt. Kruskopf m.fl. (2020) påstår att om företag inte följer med i den digitala utvecklingen kan det innebära att organisationen i sig inte utvecklas och verksamheten förgås. Redovisningskonsulternas inställning till digitaliseringen kan eventuellt påverka byråernas möjlighet att följa med i utvecklingen och fortleva. För att kvarstå krävs det att företag anpassar sig efter hur samhället utvecklas och de förväntningar som skapas (Brown & Deegan, 1998).
Möjligheter och utmaningar kopplade till digitaliseringen inom redovisningsprofessionen är något som tidigare forskning har påvisat föreligger (Bhimani & Willcocks, 2014; Dimitriu & Matei, 2014; Parviainen m.fl., 2017;
Warren m.fl., 2015). Det föreligger dock brist på forskning gällande en förståelse för hur redovisningskonsulters arbete påverkas av digitaliseringen under pågående Covid-19-pandemi. Det kan även finnas skillnader mellan små, medelstora och stora företag gällande hur lätt de implementerar ny teknik, vilket tidigare forskning indikerar på (BarNir m.fl., 2003). En form av ny teknik som företag kan ha implementerat i och med Covid-19 är därav digitala teknologier.
Det är därför av intresse att studera om det kan skilja sig mellan olika storlekar på byråer gällande hur de anammat den digitala utvecklingen och anpassningen till följd av Covid-19. Studien avser att presentera ett kunskapsbidrag gällande hur digitaliseringen och ett eventuellt ökat digitalt arbete i och med Covid-19 påverkar redovisningskonsulters arbete. Även ett kunskapsbidrag gällande de skillnader som kan föreligga mellan redovisningskonsulter från redovisningsbyråer av varierande storlekar avses att presenteras.
1.3. Syfte
Syftet med studien är att öka förståelsen för hur digitaliseringen påverkar redovisningskonsulters arbete under rådande Covid-19-pandemi. Studien syftar även till att studera om det föreligger skillnader mellan redovisningskonsulter från små, medelstora och stora redovisningsbyråer gällande dess arbete.
1.4. Forskningsfrågor
• Hur ser redovisningskonsulterna på att ta hjälp inom branschen och eventuellt efterlikna andra när samhället utvecklas till följd av Covid-19 och digitaliseringen?
• Vilka utmaningar och möjligheter ser redovisningskonsulterna med digitaliseringen?
• Vilka skillnader föreligger mellan redovisningskonsulter som arbetar på små, medelstora respektive stora redovisningsbyråer gällande redovisningskonsulternas arbete?
1.5. Avgränsning
Studien har avgränsats till att studera redovisningskonsulter på redovisningsbyråer lokaliserade i Sverige. Mer specifikt är den geografiska avgränsningen fem olika län, vilka är Värmlands, Örebros, Stockholms, Östergötlands samt Västra Götalands län.
2. Teoretiska referensramen
Följande kapitel inleds med en beskrivning av arbete inom redovisningen samt dess syfte och digitalisering. Vidare redogörs för digitaliseringens påverkan på redovisningsbranschen och redovisningskonsulters arbete. Även en beskrivning av institutionell teori och legitimitetsteori ges och avslutningsvis presenteras studiens teoretiska syntes.
2.1. Arbete inom redovisningen och redovisningens syfte
Företag kan genom redovisningen redogöra för dess ekonomiska ställning samt kommunicera detta vidare till såväl externa som interna intressenter (Smith m.fl., 2019). Redovisning inkluderar att registrera och gruppera affärshändelser och information utefter lämpliga kategorier. Redovisningsprocessen kan därav förklaras genom fyra steg, vilka är transaktioner och omständigheter, löpande redovisning, bokslutsarbete samt rapportering (Marton m.fl., 2016). Ghasemi m.fl. (2011) framställer redovisning som ett system där den ekonomiska ställningen mäts genom affärshändelser, där dessa system kan användas för att analysera och bedöma företags tidigare och framtida resultat. Guthrie och Parker (2016) menar att de traditionella arbetsmetoderna bör ses över genom att istället erbjuda fler tjänster som kunder efterfrågar, vilket kan medföra ett högre värde för kunder. Genom att samtliga intressenter erhåller information kan tilliten öka mellan företaget och användarna (Gröjer, 2002). Företag kan anlita en redovisningskonsult när de saknar den kvalificering, kunskap eller tid som krävs för utförandet av redovisningsarbetet. Flertalet verksamheter kan ses ha behov av stöd gällande arbetsuppgifter och frågor kopplat till ekonomi.
Samtidigt som redovisningskonsulter erbjuder tjänster som exempelvis löpande bokföring och upprättande av årsbokslut eller årsredovisning, inkluderas vanligtvis även tjänster såsom rådgivning (FAR, u.å.; Srf konsulternas förbund, u.å.).
I och med utvecklingen avseende datorer och datoriserade program i samhället har även användningen av dessa teknologier ökat inom redovisningsbranschen, vilket i sin tur har lett till möjligheten att lättare lagra och överföra data och dokument elektroniskt. Tillämpningen av teknologier skapar även en möjlighet för företag inom redovisningsprofessionen att genomföra utbildningar på ett mer fördelaktigt sätt (Güney, 2014). Genom att fokusera mer på innovationer kan det bli enklare för företag att effektivisera arbetet (Guthrie & Parker, 2016).
Användningen av datoriserade bokföringsprogram kan ersätta den traditionella
bokföringen på papper. Dessa program kan anpassas efter respektive affärsverksamhet, vilket kan underlätta för företag vid användandet av programmen (Ghasemi m.fl., 2011). Dimitriu och Matei (2014) förklarar att bokföringsprogram utvecklas i och med användandet av molnbaserade tjänster, vilket medför att företags finansiella information kan nås från olika platser samt att flexibiliteten ökar när arbetet i större utsträckning kan utföras oberoende lokalisering (Dimitriu & Matei, 2014). Digital teknologi i redovisningsbranschen kan exempelvis handla om att digitalisera den finansiella rapporteringen (Hoffman & Rodríguez, 2013) och molnbaserade tjänster möjliggör en mer tidsenlig finansiell ställning för företag (Dimitriu & Matei, 2015). För att på ett gynnsamt sätt anamma och arbeta med digitalisering kan det krävas att erfarna individer inom IT samarbetar med erfarna inom redovisningsprofessionen (Hoffman & Rodríguez, 2013).
2.2. Digitalisering
I samhället har digitaliseringen en stor roll där kombinationen mellan människor och teknik kan anses vara viktig. Vid en förändring av samhällets strukturer är denna kombination väsentlig för möjligheten att följa med i förändringar på ett fördelaktigt sätt (Möller m.fl., 2020). Paraviainen m.fl. (2017) påstår att digitalisering är en trend som påverkar och förändrar både företag samt hela samhället i och med införanden av digitala teknologier. Digitaliseringen kan ge företag flertalet möjligheter där kostnadseffektivitet och att enklare lagra data är två exempel som är betydelsefulla. Däremot finns det även utmaningar som kan komma med digitaliseringen, där exempelvis förändringar i arbetssätt och vanor kan uppstå. Dessa utmaningar kan i sin tur medföra att tankesätt och processer behöver förändras inom verksamheten. Det kan också handla om en oro för säkerheten eller att det saknas tillräckligt med teknisk kunskap och förmåga för att implementera digitalisering på ett lämpligt sätt i företagen (Parviainen m.fl., 2017).
Även Marsintauli m.fl. (2021) diskuterar utmaningar med digitaliseringen och menar att när redovisningen övergår till att ske mer digitalt kan beroendet av internettjänsters tillgänglighet och åtkomsten till data anses som risker.
Författarna beskriver också säkerhetsrisker som viktiga att ta hänsyn till när redovisningen sker i molnbaserade tjänster, där exempelvis läckage av information och sårbarheten för att bli hackad återfinns som utmaningar (Marsintauli m.fl., 2021). Ali m.fl. (2015) diskuterar också molntjänster och tar
upp säkerheten som en utmaning där författarna menar att företag inte fullt ut är villiga att lita på molntjänster från leverantörer. Det bör dock finnas en medvetenhet kring de risker som kan föreligga vid tillämpningen av molntjänster för att kunna hantera tjänsterna på ett gynnsamt sätt (Ali m.fl., 2015).
Vidare hävdar Parviainen m.fl. (2017) att digitaliseringen kan påverka till att ge nya möjligheter för företagens miljö, interna funktioner och relationer till intressenter. Detta kan bero på att digitaliseringen har en inverkan på organisationers struktur och verksamhet (Carlsson, 2018). Digitaliseringen medför möjligheter med enklare säkerhetskopiering och lagring av arbete.
Företag kan därmed öka effektiviteten, noggrannheten och kvaliteten i arbetet genom att ersätta manuella steg och processer med hjälp av digitala hjälpmedel (Parviainen m.fl., 2017). Även Warren m.fl. (2015) menar att redovisningens effektivitet kan öka tack vare användandet av elektroniska maskiner. För att verksamheter ska vara villiga att inkludera digitala tillvägagångssätt krävs det att dessa medför fördelar såsom kostnadseffektivisering, samt att tillvägagångssätten är tillförlitliga och förutsägbara vid implementeringen. Den digitala omställningen bör därmed bidra med en utveckling av arbetsprocesserna det har som avsikt att förbättra (Hoffman & Rodríguez, 2013).
Digitala teknologier är en central del av samhället där digitalisering alltmer implementeras. För att företag ska gynnas av en digitaliserad rapportering krävs det att detta fungerar på ett effektivt och gynnsamt sätt (Hoffman & Rodríguez, 2013). Vid införandet av ny teknik i verksamheter kan inställningen och möjligheten till implementeringen skilja sig mellan små, medelstora och stora företag. Det kan för de små företagen ses som en mer omfattande utmaning att anamma teknologin och dess förändringar i jämförelse med större företag (BarNir m.fl., 2003). Genom att företag berörs av digitala teknologier har det lett till mer flexibilitet och även effektivare processer i verksamheterna, där molntjänster är en digital teknologi som används av företag för att öka effektiviteten (Bhimani & Willcocks, 2014). En del individer ser molnbaserade tjänster som ett hot som kan komma att ersätta arbetsuppgifter, men Dimitriu och Matei (2015) menar att molnbaserade tjänster inte designats för att ersätta den mänskliga faktorn. Dessa tjänster finns för att underlätta och optimera arbetsprocesser, där bristen på kunskap gällande tjänsterna kan frambringa en osäkerhet samt en negativ inställning hos en del individer (Dimitriu & Matei, 2015).
2.3. Digitaliseringens påverkan på redovisningen och redovisningskonsultens arbete
Kruskopf m.fl. (2020) förklarar att redovisningsprofessionen formas av den digitala utvecklingen. Digitaliseringen är ett relevant och aktuellt ämne för såväl verksamma inom redovisningsyrket som för undervisning av redovisning (Kruskopf m.fl., 2020). Ghasemi m.fl. (2011) förklarar att yrket har utvecklats från användningen av handskrivna dokument till datoriserade system. Genom att redovisningsbranschen i större utsträckning använder digitala system för att bokföra transaktioner, har det medfört en minskning av tiden som läggs på att förbereda och presentera den ekonomiska ställningen för företaget.
Datoriserade redovisningssystem som blivit tillgängliga tack vare digitaliseringen underlättar till ett snabbare utförande och bearbetande av arbete, men ger också en bättre noggrannhet samt rapportering (Ghasemi m.fl., 2011). Digitaliseringen kan även bidra till att nya idéer och tjänster görs tillgängliga samt att svarstid och support för kunder kan förbättras (Parviainen m.fl., 2017).
Den digitala utvecklingen i samhället är en pågående process som förändras i ett hastigt tempo (Kruskopf m.fl., 2020) och olika slags förändringar i samhället bör även studeras i relation till redovisningens utveckling (Gröjer, 2002).
Guthrie och Parker (2016) menar att vid förändringar kring digitalisering inom redovisningsprofessionen kan det även påverka kunder och hur deras värde skapas. Detta innebär att kunders intresse är av vikt att tillgodose, vilket leder till att eventuella förändringar av arbetssätt behöver ses över för att matcha deras förväntningar och krav (Guthrie & Parker, 2016). Kunders behov formar även hur redovisningsbranschen utvecklas (Bhimani & Willcocks, 2014). Även tillfredsställelsen hos anställda kan öka genom användandet av digitala teknologier då dessa kan underlätta vid utförandet av arbetsuppgifter.
Underlättandet kan i sin tur skapa möjligheter för de anställda att erhålla ny kunskap och erfarenhet i yrkesrollen. Det handlar således inte om att ersätta de processer som redan finns tillgängliga till digitala versioner, utan att använda digitaliseringen för att tänka om och pröva processerna utifrån nya perspektiv (Parviainen m.fl., 2017).
En ovisshet för en del yrkesgruppers framtid kan dock föreligga i och med att den digitala utvecklingen kan resultera i att såväl arbetsuppgifter som yrken kan ersättas (Kruskopf m.fl., 2020). Företag kan lockas till att följa den teknologiska utvecklingen, men kan hindras på grund av att det kan vara kostnadskrävande eller att det förekommer bristfällig kunskap kring teknologin inom verksamheten (Moll & Yigitbasioglu, 2019). Kruskopf m.fl. (2020) menar att
samtidigt som digitaliseringen medför utmaningar skapas även möjligheter, och företag bör förstå och följa med i den digitala utvecklingen för att fortsätta vara etablerade på marknaden. Redovisningsbranschen påverkas av den digitala utvecklingen i olika avseenden och Marsintauli m.fl. (2021) menar att teknologin revolutionerar sättet redovisningen fungerar på samt att den förändrar arbetssättet inom redovisningen. Genom att använda molnbaserade system kan det skapa möjligheten för redovisningskonsulter att få åtkomst till data från olika platser genom att vara uppkopplad mot internet (Marsintauli m.fl., 2021).
Molnbaserade tjänster används inom redovisningsyrket där information alltmer lagras med hjälp av dessa tjänster, vilket kan underlätta arbetet inom redovisningsbranschen (Dimitriu & Matei, 2014).
2.4. Covid-19s påverkan på arbeten
Narayanamurthy och Tortorella (2021) hävdar att till följd av den oförutsägbarhet som Covid-19 fört med sig, har förändringar gällande arbete, aktiviteter och rutiner i företag skett, där olika typer av teknologier kan användas för att underlätta arbetet. När oförutsägbara situationer inträffar, såsom en kris, kan det vara svårt att sprida information om hur krisen påverkar samhället eftersom det ofta sker hastiga och stressade beslut i situationen (Broekema m.fl., 2017). Enligt Papadopoulosa m.fl. (2020) har företag behövt anpassa sig och använda digital teknologi i större utsträckning på grund av Covid-19, genom exempelvis videomöten. Anställdas arbete har förändrats i förhållande till hur de arbetade innan Covid-19 på grund av exempelvis restriktioner gällande resande och social distansering, vilket också har lett till mer arbete på distans (Narayanamurthy & Tortorella, 2021). Narayanamurthy och Tortorella (2021) diskuterar även att dessa förändringar kring anställdas arbete kan kvarstå och prägla hur arbetet kommer att utföras och struktureras även efter Covid-19.
2.5. Institutionell teori och legitimitetsteori
Ett traditionellt perspektiv inom organisationsteori är att beslutsfattanden inom organisationer är rationella, vilket innebär ett agerande utifrån vad som är lämpligt för den specifika verksamheten. Den institutionella teorin ifrågasätter att organisationer agerar utifrån rationellt handlande och påvisar att organisationers beslutsfattande kan påverkas av omgivningen, andra organisationer samt vad som anses som självklart (Eriksson-Zetterquist, 2009).
Organisationer som följer institutionaliserade antaganden kan höja sin legitimitet och därmed ha lättare att överleva. Det kan dock ske en krock mellan institutionaliserade antaganden och effektivitetskriterier inom organisationen, vilket kan medföra att legitimiteten offras (Meyer & Rowan, 1977).
Organisationer kan använda olika processer som kan ändra strukturen, vilket liknar ett institutionellt mönster, även kallat att bli isomorf med mönster (Scott, 1987). DiMaggio och Powell (1983) skiljer mellan tre olika typer av institutionell isomorfism, vilka är tvingande, mimetisk och normativ. Tvingande isomorfism kommer från politiska och statliga inflytanden där både informella och formella påtryckningar på organisationer föreligger. Staten kan framföra olika krav på organisationer, som exempelvis att följa nya teknologier, vilket kan ses som tvingande isomorfism. Mimetisk isomorfism innebär att organisationer imiterar andra för att eliminera osäkerhet i sitt beslutsfattande och agerande.
Organisationer som är framgångsrika och legitima tenderar att efterliknas av andra organisationer inom samma verksamhetsområde. Den tredje och sista typen av institutionell isomorfism är den normativa, vilken innebär en påverkan från de specifika professionerna kopplade till organisationen, som skapar en förståelse för vad som är ett korrekt agerande (DiMaggio & Powell, 1983).
Enligt Meyer och Rowan (1977) kan organisationer som vistas i institutionella miljöer och som har lyckats uppnå isomorfism med dessa miljöer, erhålla legitimitet och ha lättare att överleva.
Legitimitet hos organisationer kan liknas med en befogenhet från samhället som innefattar rätten att agera och vara verksam i samhället (Frostenson, 2015).
Brown och Deegan (1998) beskriver att legitimitetsteorin innefattar att organisationer ständigt strävar efter att vara legitima, vilket de kan komma att bli genom att agera med hänsyn till samhällets förväntningar och normer. En organisation bör anpassa sig när samhällets förväntningar förändras (Suchman, 1995) och om samhället ifrågasätter legitimiteten hos en organisation kan det uppstå problem för verksamheten (Brown & Deegan, 1998). För att kunna fortsätta bedriva organisationen i framtiden krävs det att legitimitet från samhället föreligger (Brown & Deegan, 1998), där en strävan efter legitimitet kan komma att gynna verksamheterna (Frostenson, 2015). Företag efterliknar även andra organisationers ageranden som har visat sig fungera fördelaktigt i samhället för att uppnå legitimitet (Frostenson, 2015).
För organisationer kan det anses viktigt att vara anpassningsbara eftersom samhällets förväntningar och normer förändras över tid, vilket kan liknas med att ett socialt kontrakt mellan samhället och organisationer föreligger.
Respektive organisation bör följa det som kan komma att förändras och utvecklas (Brown & Deegan, 1998). Att ett företag är legitimt påverkar både hur individer förstår samt hur de agerar gentemot verksamheten, vilket innebär att företag kan uppfattas som mer pålitliga om de är legitima (Suchman, 1995).
Wilmshurst och Frost (2000) anser att företag vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa att deras sätt att agera och verka är i linje med vad som är accepterat från samhället.
2.6. Teoretisk syntes
Studiens teoretiska syntes utgörs av ovan nämnd teori, det vill säga legitimitetsteorin, institutionell teori samt teori gällande digitalisering, redovisning och arbete inom redovisningen. Även teori angående den inverkan som Covid-19 har på arbete ingår. Dessa teorier används för att förstå den påverkan som kan finnas på redovisningskonsulternas arbete.
Figur 1: Teori sammanfogat i en syntes
Samhället påverkas av kriser och oförutsägbara situationer, vilket kan liknas med Covid-19, som i sin tur påverkar olika aktörer i samhället inklusive redovisningsbranschen. Covid-19 påverkar redovisningskonsulternas arbete i form av de restriktioner som uppkommit med social distansering och att arbeta på distans i den mån det går. Olika förväntningar och normer i samhället påverkar också hur redovisningsbranschen och konsulternas arbete fungerar och förändras, vilket innefattar institutionell teori samt legitimitetsteorin då organisationer strävar efter att erhålla och bibehålla legitimitet mot samhället.
Redovisningskonsulternas arbete kan därmed påverkas av olika förändringar i samhället där digitaliseringen kan ses som en faktor som leder till att nya förväntningar och normer inom branschen skapas. Samhället kan därmed ha förväntningar på att verksamheter ytterligare ska implementera digitalisering, där exempelvis digitala hjälpmedel som molnbaserade tjänster och verktyg för att hålla digitala möten inkluderas. De teoretiska delarna utgör grunden för analys av studiens insamlade empiriska material. Digitaliseringen samt Covid-
19s påskyndande på digitaliseringen diskuteras för att förstå dess påverkan på redovisningskonsulternas arbete. Även de bakomliggande faktorerna, institutionell teori och legitimitetsteori samt oförutsägbarhet och kris, diskuteras.
3. Metod
Kapitlet beskriver studiens tillvägagångssätt och inleds med en redogörelse av den valda forskningsstrategin och forskningsansatsen. Vidare förklaras studiens forskningsdesign, urval, datainsamling och analysmetod. Kapitlet avslutas med en genomgång av forskningsetik, metodkvalitet och källkritik.
3.1. Kvalitativ forskningsstrategi
Syftet med studien är att öka förståelsen för hur digitaliseringen påverkar redovisningskonsulters arbete under rådande Covid-19-pandemi. Studien syftar också till att studera om det föreligger skillnader mellan redovisningskonsulter från små, medelstora och stora redovisningsbyråer gällande dess arbete.
Genomförandet av studien är av intresse då den bidrar med ett kunskapsbidrag inom de undersökta områdena. Studien är av karaktären småskalig forskning där den empiriska datainsamlingen har skett i form av ord. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats då en sådan enligt Denscombe (2018) är lämplig vid småskaliga undersökningar där analys av ord sker. Eftersom studiens empiri inte kunde samlas in genom siffror, föredrogs inte en kvantitativ strategi, vilken även är mer användbar vid större studier (Denscombe, 2018). En kvalitativ forskning kan enligt Bryman och Bell (2017) ge värdefulla och fylliga data utifrån respondenternas perspektiv, vilket var avsikten med studien eftersom syftet är att erhålla en förståelse utifrån redovisningskonsulters perspektiv. Avsikten med studien var däremot inte att generalisera resultatet, vilket kan vara svårt att åstadkomma genom en kvalitativ strategi (Bryman &
Bell, 2017).
3.2. Abduktiv forskningsansats
I studien har teori och empiri utvecklats med tiden, därav har en abduktiv ansats tillämpats, vilken även frambringar en förståelse som enligt Alvesson och Sköldberg (2017) saknas i deduktiv och induktiv ansats. Abduktion har drag av både induktion och deduktion, men tillför även nya moment och kan därav inte ses som en mix av de andra (Alvesson & Sköldberg, 2017). Eftersom studien varken avsåg att testa hypoteser eller att generalisera en viss teori (David &
Sutton, 2016) ansågs vare sig en helt induktiv eller deduktiv ansats applicerbar i studien. Teorin har under studiens gång utvecklats och korrigerats utefter dess
relevans i förhållande till den insamlade empirin, vilket har lett till en djup förståelse för att besvara studiens syfte.
3.3. Komparativ forskningsdesign
Forskningsdesignen utgör ramen för hur data ska samlas in och analyseras.
Ramen ger förutsättningar för att den empiriska data som samlas in är lämplig för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor (Bryman & Bell, 2017).
Studien har som avsikt att undersöka elva skilda fall där små, medelstora samt stora redovisningsbyråer inkluderats. När en studie avser att studera och jämföra flera separata fall kan en komparativ design tillämpas, och för att en sådan ska vara användbar måste minst två olika fall föreligga (Bryman & Bell, 2017). En komparativ design har därav applicerats då studien syftar till att studera vilka skillnader som föreligger gällande arbetet hos redovisningskonsulter från olika storlek av redovisningsbyråer.
3.4. Datainsamling
Nedanstående del redogör för studiens datainsamling beträffande intervjuer med redovisningskonsulter och genomförandet av studien.
3.4.1. Intervjuer med redovisningskonsulter
Intervjuer har tillämpats för att erhålla detaljerad och djupgående data från respondenter som besitter kvalificerad kunskap och erfarenhet för den situation som studien syftar till att undersöka. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att den kvalitativa forskningsintervjun lämpar sig vid forskning där syftet och frågeställningen har som avsikt att förklara hur respondenter upplever en viss situation samt dess erfarenheter kring ett specifikt ämne. I studien har semistrukturerade intervjuer tillämpats, vilket innebär att forskaren till viss del kan vara flexibel gällande ordningsföljden på frågor samt att respondenten får möjlighet att mer utförligt utveckla sina svar (Denscombe, 2018). Forskaren kan använda en intervjuguide med teman och frågor att utgå ifrån och semistrukturerade intervjuer används ofta vid kvalitativ forskning. Denna typ av intervju är också att föredra när flera fall ska studeras och jämföras (Bryman &
Bell, 2017). Studien fokuserar på hur redovisningskonsulters arbete påverkas av Covid-19 och dess påskyndade på digitaliseringen samt digitaliseringen i sig, men också på de skillnader som kan föreligga mellan redovisningskonsulterna.
Valet hamnade på semistrukturerade intervjuer som möjliggjorde viss flexibilitet samtidigt som en utgångspunkt med frågor förelåg. De semistrukturerade intervjuerna gav även möjligheten för respondenterna att på ett mer fördelaktigt sätt utveckla sina svar, vilket resulterade i djupa data.
3.4.2. Genomförandet av intervjuer
Vid utförandet av intervjuerna användes en intervjuguide (bilaga 1). Enligt Kvale och Brinkmann (2014) kan en intervjuguide antingen bestå av en uppsättning detaljerade och specifika frågor eller enbart ett förtydligande av de ämnen som intervjun avser att behandla. Studiens intervjuguide innehöll en uppsättning av frågor som forskarna utgick ifrån, där exempelvis ordningsföljden till viss del kunde ändras för att på ett mer fördelaktigt sätt erhålla djupgående information och data. Intervjuguiden bestod av olika typer av frågor, vilka kan liknas med inledande frågor, direkta och indirekta frågor samt uppföljnings- och sonderande frågor som Kvale och Brinkmann (2014) lyfter.
Vid genomförandet av intervjuerna inleddes varje intervju med en kort presentation av studien och om de två intervjuare. I studien tillämpades personliga intervjuer, vilket innebär att samtalen har skett mellan forskarna och den enskilda respondenten (Denscombe, 2018). Författaren nämner flertalet fördelar med personliga intervjuer, där två exempel är att svaren i varje enskild intervjusituation kommer från en enda källa samt att forskaren innehar en större kontrollförmåga när enbart en individ står i fokus (Denscombe, 2018).
Forskarna i studien delade upp intervjuerna där varje person ställde hälften av frågorna, medan den andra samtidigt antecknade och hade möjlighet att ingripa med eventuella följdfrågor.
Restriktioner kring resande och möten i och med Covid-19 har medfört begränsningar gällande genomförandet av intervjuerna, där främst internetbaserade intervjuer har tillämpats men även en telefonintervju.
Intervjuerna har skett med hjälp av teknologiska hjälpmedel via dator och telefon. Denscombe (2018) förklarar att internetbaserade intervjuer är ett alternativ när olägenheter kring resande föreligger. De internetbaserade intervjuerna, likt intervjuer ansikte mot ansikte, kan genomföras i realtid med en viss visuell kontakt mellan forskare och respondent med hjälp av teknologiska hjälpmedel (Denscombe, 2018). Telefon- och internetbaserade intervjuer
underlättade även utförandet i och med att respondenterna inte var lokaliserade på samma plats.
Ljudupptagning av samtliga intervjuer har skett i studien. Även fast det fanns en risk att respondenterna kände sig obekväma, har fördelarna med ljudinspelningen varit övervägande eftersom det kan vara svårt att anteckna svaren under intervjun och att det vid transkriberingen kan vara svårt att endast lita på minnet. Enligt Denscombe (2018) är det fördelaktigt om upptagning av intervjun sker, vilket kan utföras genom ljudupptagning som ger en näst intill fullständig dokumentation av ett samtal. En viktig aspekt att ta hänsyn till vid ljudinspelning är att respondenten på olika sätt kan känna sig obekväm när inspelning av intervju sker (Denscombe, 2018). Under samtliga internetbaserade intervjuer har forskarna tolkat respondenterna som bekväma i situationen, vilket har baserats på kroppsspråk och inställningen till frågorna. Under telefonintervjun kunde inte forskarna bedöma bekvämligheten på samma sätt, utan gjorde bedömningen enbart utifrån respondentens inställning till frågorna.
3.5. Urval till datainsamlingen
Urvalsmetoden som har tillämpats i studien är ett icke-sannolikhetsurval, vilket innebär att forskaren har ett bestämmande gällande urvalet och att det därmed inte används ett sannolikhetsurval som bygger på slumpmässighet. Icke- sannolikhetsurval används främst vid småskaliga studier (Denscombe, 2018), vilket har gjort det användbart i studien. Subjektivt urval är en teknik inom icke- sannolikhetsurval och menar att individer väljs ut med avsikt att erhålla den information som krävs. Därav ska personerna besitta kunskap och erfarenhet samt inneha en koppling till ämnet som studeras (Denscombe, 2018).
Urvalstekniken har lämpat sig till studien då avsikten är att undersöka redovisningskonsulter med minst två års erfarenhet inom redovisningsbranschen, vilket innebär att konsulterna har varit verksamma inom branschen innan Covid-19-pandemin. Därmed besitter samtliga respondenter den erfarenhet och kunskap som krävs för att besvara syftet.
Intervjuerna innefattade totalt elva redovisningskonsulter, fyra från små respektive stora byråer samt tre från medelstora. Redovisningsbyråerna och redovisningskonsulterna är anonyma genom hela studien där respondenterna genomgående benämns enligt Tabell 1 för att kunna härleda respektive respondent till stor, liten eller medelstor byrå. Avgörandet av antalet
respondenter ska göras utifrån en studies syfte där en intervjustudie generellt innefattar fem till 15 respondenter (Kvale & Brinkman, 2014). Teoretisk mättnad är ett tillvägagångssätt för att erhålla den mängd data som krävs för forskningen (Bryman & Bell, 2017). Urvalets storlek har gett tillräckliga data för att besvara studiens syfte, vilket innebär att en teoretisk mättnad i studien har uppnåtts.
Tabell 1: Sammanställning av respondenternas benämning, storlek på byrå, intervjulängd samt antal verksamma år inom branschen.
Respondent Liten, Medelstor
eller Stor byrå Intervjulängd
(minuter) Verksamma år
R1 Liten 40 22
R2 Liten 35 30
R3 Liten 57 7
R4 Liten 31 15
R5 Medelstor 53 3
R6 Medelstor 50 3
R7 Medelstor 62 8
R8 Stor 47 22
R9 Stor 51 2
R10 Stor 50 37
R11 Stor 59 20
Fastställandet av små, medelstora och stora redovisningsbyråer har gjorts utifrån Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554, 1 kap. 3§) där företag som uppfyller minst två av de tre följande kriterierna två räkenskapsår i rad kan klassas som stora företag och de som inte uppfyller kriterierna klassas som små respektive medelstora företag.
Kriterierna följer (SFS 1995:1554, 1 kap. 3§):
• medelantalet anställda i företaget har uppgått till mer än 50
• företagets redovisade balansomslutning har uppgått till mer än 40 miljoner kronor
• företagets redovisade nettoomsättning har uppgått till mer än 80 miljoner kronor
Eftersom ovanstående kriterier inte separerar små och medelstora företag har fastställandet av dessa gjorts utifrån respondentens beskrivning av byråns storlek, vilket har gjort det möjligt för studien att särskilja små och medelstora redovisningsbyråer.
3.6. Analysmetod
Respektive intervju transkriberades efter intervjutillfället för att det inte skulle dröja för lång tid mellan intervjuns genomförande och bearbetningen.
Transkribering har skett för att på ett mer optimalt sätt se, jämföra och kommentera data, vilket Denscombe (2018) menar är nödvändigt. Det transkriberade materialet på 104 sidor har därmed gett förutsättningar för att analysera det insamlade materialet. Analys av studiens data har skett genom öppen kodning, vilket Bryman och Bell (2017) menar är ett sätt att behandla insamlade data i den kvalitativa analysen för att kategorisera och strukturera begrepp.
Kodningen skedde i första skedet individuellt där olika begrepp, även kallat koder, samlades in och därefter bedömdes tillsammans utefter hur ofta förekommande de var i de olika intervjuerna. Kodningen som tillämpades i studien var av induktiv karaktär, vilket enligt David och Sutton (2016) innebär att kodningsprocessen börjar när all empiri är insamlad. Den induktiva kodningen tillämpades eftersom koder togs fram efter att all data var insamlad, vilket var nödvändigt då intervjuerna genomfördes inom ett relativt kort intervall. Koder som har använts är exempelvis distansarbete, molntjänster, rådgivning samt mervärde. Koderna har sedan kategoriserats efter hur de olika koderna stämmer överens med varandra. Exempel på kategorier är arbetsförhållanden, lagring av data, värdeskapande för kunder samt efterliknande av andra inom branschen. De framtagna kategorierna tematiserades sedan, vilket studiens empiriska resultat har presenterats utifrån.
3.7. Forskningsetik i studien
Det är viktigt att de etiska aspekterna kopplat till undersökningen betraktas vid planering och genomförande av en studie. Vid kvalitativa intervjuer uppstår etiska frågor som bör beaktas före, under och efter insamling av data (Kvale &
Brinkmann, 2014). Vidare förklarar Bryman och Bell (2017) att forskare bör ta
hänsyn till samtliga etiska aspekter som uppstår under en studie, där samtyckeskrav, informationskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav inkluderas. Genomgående i studien har samtliga etiska aspekter tagits hänsyn till och behandlingen av respondenternas personuppgifter har skett i linje med reglering avseende GDPR.
Vid forskning som inkluderar medverkande av människor är informerat samtycke en grundläggande etisk aspekt. Samtycket syftar till att respondenterna blir informerade om undersökningens syfte och vad deltagandet innebär (Kvale
& Brinkmann, 2014). Informerat samtycke innefattar även att respondenterna har en frivillighet till att medverka i undersökningen (Bryman & Bell, 2017;
Kvale & Brinkmann, 2014). Innan intervjuerna genomfördes fick respondenterna ett informationsbrev (bilaga 2), och samtliga respondenter godkände skriftligen studiens samtyckesblankett (bilaga 3) samt gav ett muntligt godkännande till ljudupptagning i samband med intervjuerna. Studien har därmed tagit hänsyn till både samtyckeskravet och informationskravet.
Vid publicering av studiens insamlade data är det av betydelse att det finns en överensstämmelse mellan forskare och deltagare angående vilken information som ska vara tillgänglig och vem som ska ha tillgång till denna (Kvale &
Brinkmann, 2014). Bryman och Bell (2017) menar att data som samlas in endast får användas för den enskilda studien. Intervjuerna har genomförts med överenskommelse att ingen privat information kommer publiceras i studien, därav har respondenterna benämnts R1 till R11 och kan inte kopplas till respektive byrå. Det är enbart studiens forskare samt handledare på Karlstads universitet som har tillgång till studiens insamlade material. Nyttjandekravet och konfidentialitetskravet har därmed säkerställts i studien.
3.8. Studiens metodkvalitet
Bryman och Bell (2017) anser att validitet och reliabilitet används främst i kvantitativa studier, medan kvalitativa ofta bedöms med hjälp av andra kriterier.
Guba och Lincoln (1994) ger förslag på kriterierna äkthet och trovärdighet som kan användas vid kvalitativa studier. Äkthet kan kopplas till hur väl resultatet i studien är rättvisande (Guba & Lincoln, 1994). Studiens empiriska data bedöms som rättvisande till följd av att redovisningskonsulterna har redogjort utifrån egna åsikter och uppfattningar kring studiens forskningsproblem. Trovärdighet
kan i sig delas in i fyra olika kriterier vilka är pålitlighet, tillförlitlighet, överförbarhet samt bekräftelse (Lincoln & Guba, 1985).
Pålitlighet innebär att studiens material ska vara komplett och ständigt granskas av forskarna, för att säkerställa att alla studiens delar redogörs på ett fullständigt sätt (Bryman & Bell, 2017). Studien redogör för det faktiska genomförandet och besluten som har fattats under arbetets gång har tagits med hänsyn till studiens syfte. Även kontakt med handledaren har skett för att öka pålitligheten genom att denne säkerställt att studien genomförts på ett korrekt sätt, vilket Lincoln och Guba (1985) menar kan vara fördelaktigt och kan därmed öka studiens pålitlighet. Genom att studien har genomförts i linje med reglering samt att respondenterna har fått ta del av materialet från intervjuerna, har tillförlitligheten till studiens resultat säkerställts (Bryman & Bell, 2017).
Respektive transkribering skickades till var och en av respondenterna, vilket enligt Bryman och Bell (2017) innebär att respondentvalidering har använts. En av respondenterna ville korrigera ett svar för att säkerställa byråns fulla anonymitet. Efter korrigeringen var det empiriska materialet godkänt av samtliga respondenter. Forskarna har därmed förstått svaren korrekt, vilket också ökar studiens tillförlitlighet.
Då studien är av kvalitativ karaktär har forskarna varit medvetna om att resultaten speglar undersökningens urval som består av en mindre grupp individer, vilket gör det svårt att generalisera resultatet till andra redovisningskonsulter än de som deltagit. Enligt Bryman och Bell (2017) tenderar kvalitativa studier att nå ett djupare resultat med de individer som innefattas i forskningen. I och med att redovisningskonsulterna i studien arbetar på elva olika redovisningsbyråer lokaliserade i fem län i Sverige bidrar det med att höja studiens överförbarhet. En ingående beskrivning av studien har getts, vilket även kan bidra till att höja överförbarheten enligt Lincoln och Guba (1985). Studiens två forskare har också använt sig av varandra för att bekräfta och säkerställa en hög grad av objektivitet i studiens resultat då Bryman och Bell (2017) menar att forskare bör vara objektiva i högsta möjliga mån för att säkerställa resultatets trovärdighet. Under studiens gång har forskarna varit medvetna om att objektiva bedömningar är viktiga vid kvalitativa studier och att det kan vara svårt att erhålla fullständig objektivitet samt att inte påverkas av personliga värderingar. Detta har under processen funnits i åtanke för att minimera risken för subjektivitet, vilket gör att studiens resultat inte har påverkats av personliga värderingar.
3.9. Källkritik
Genom att källkritik tillämpas görs en bedömning av respektive källas trovärdighet (Thurén, 2005). Studien är uppbyggd på akademiska artiklar, litteratur och statliga offentliga utredningar samt en rapport gjord på uppdrag av regeringen. Källornas tillförlitlighet i studien har bedömts utefter dess äkthet, där äktheten i en källa innebär att den inte är förfalskad och att det källan framför är sanningsenligt (Thurén, 2005; Thurén & Werner, 2019). De akademiska artiklarna som har använts i studien är peer reviewed för att säkerställa källans äkthet. Peer reviewed innebär att artiklarna genomgått en referensgranskning och blivit godkända där det vetenskapliga resultatet som artiklarna presenterar, kritiskt har granskats av andra forskare (Thurén & Werner, 2019). I studien har enbart ursprungskällor inkluderats för att stärka tillförlitligheten, eftersom sekundärkällor som har traderats kan vara mindre trovärdiga då det innebär att informationen har tolkats i flera led (Thurén, 2005).
4. Empiri
I kapitlet presenteras det empiriska resultatet för studien där rubriker baserat på studiens teman har använts, vilka är: Covid-19s påverkan på redovisningskonsultens arbete, Digitaliseringens påverkan på redovisningskonsultens arbete, Digitaliseringens utmaningar och möjligheter samt Redovisningsbranschens framtid.
4.1. Covid-19s påverkan på redovisningskonsultens arbete
Redovisningskonsulterna i studien upplever att Covid-19 har en inverkan på deras arbete och rutiner där en påverkan har skett på olika sätt i varierande omfattning, vilket främst gäller hur möten hålls och på vilken plats arbetet sker.
Respondenter från såväl små, medelstora och stora redovisningsbyråer beskriver att de i större utsträckning börjat använda digitala hjälpmedel för att hålla möten med exempelvis kunder, istället för att träffas fysiskt som var det vanliga och mest förekommande innan Covid-19. En respondent från en medelstor byrå beskriver det som:
Så det är ju det som har förändrats mycket och det har varit mycket med digitala möten och telefon och så istället. (R6).
Även en redovisningskonsult från en stor byrå förklarar att de numera använder digitala hjälpmedel i större utsträckning.
Många möten går bra att ha såhär via teams, vi har gjort många bokslut så nu, men lite har det försvårat i och med att det personliga mötet med kunderna är ett bra sätt att arbeta på och man får mycket information och känna av stämningen ute på arbetsplatsen. (R11).
Av två respondenter från små byråer framgår det att Covid-19 även medfört att det blivit svårare att hitta nya kunder i och med att den spontana fysiska kontakten med potentiella kunder till stor del har försvunnit. Enligt respondenterna kan det bero på att exempelvis mässor och föreläsningar har blivit inställda till följd av Covid-19.
Detta har ju förstås påverkat att kunna få nya kunder, så det har varit väldigt trögt med det måste jag säga. Så på det viset har det påverkat väldigt mycket. (R4).
En respondent från en stor byrå menar även att de fysiska besöken gör det möjligt att på ett mer fördelaktigt sätt uppfatta om kunder behöver ytterligare hjälp utöver det vanliga arbetet som redovisningskonsulten utför.
Mest med att man har tappat en del besök ute på företagen och ute i verksamheterna. Här känner man att man tappar en del, till exempel i merförsäljning. (R10).
Av intervjuerna framgår det att majoriteten av respondenterna anser att distansarbete är en effekt av Covid-19. Det är främst de som arbetar på en medelstor eller stor byrå har arbetat mer på distans, medan majoriteten av respondenterna från små byråer snarare har kunnat fortsätta arbeta på kontoret.
En respondent från en medelstor byrå beskriver det enligt:
Men sen har det ju kommit mer nu under 2020 att man faktiskt jobbar på distans, annars har det varit så att man är på kontoret iallafall, för att få gemenskap med kollegor och så vidare. (R5).
En respondent från en stor byrå beskriver situationen gällande arbete på distans enligt följande:
Men det är ju att möten är ju via teams istället nu då när man har olika möten.
Men som sagt så var vi väldigt digitala innan Corona också. Så det är att man jobbar hemma helt enkelt. (R9).
En utmaning som nämns av fyra respondenter från olika byråstorlekar till följd av mer distansarbete är att det kan vara svårt att koppla bort och stänga ned jobbet när arbete sker hemifrån. Detta på grund av att allt blir mer lättillgängligt om datorn står framme och arbetsplatsen är i hemmet. En respondent från en stor byrå förklarar:
[...] jag kan ju se till mig själv, när jag började jobba hemma hade jag hemmakontoret uppe 24/7. Jag har alltid varit en person som har jobbat mycket på så sätt, men det var precis som att kontoret var uppe hela tiden och jag hade svårt att låta bli även sent på kvällen när det plingar till i mailen. (R11).
Även en redovisningskonsult från en liten byrå som inte arbetar hemma menar att det generellt sett kan vara svårt att stänga av arbetet vid arbetsdagens slut, men att det förmodligen skulle vara ett mer omfattande problem om denne hade arbetat hemifrån. Vidare förklarar majoriteten av redovisningskonsulterna att Covid-19 har ökat det digitala arbetssättet på byrån, vilket de menar underlättar vid exempelvis arbete på distans. En respondent från en stor byrå anser att det främst handlar om hur dokumentation av arbetet sker och hur data lagras.
Det har påskyndat biten av program och påskyndat biten av hur vi sparar våra dokument, dokumentation av det arbete vi gör lika så kunders material, det har påskyndats. (R10).
Redovisningskonsulterna i studien upplever Covid-19s påverkan både positivt och negativt i olika avseenden där fem respondenter menar att det är positivt att Covid-19 bidrar till att digitaliseringen ökar. Däremot menar de samtidigt att det kan vara en risk om ökningen sker för snabbt och tillräcklig kunskap saknas. En redovisningskonsult från en stor byrå hävdar att Covid-19 har medfört en oförutsägbar situation, och respondenterna förklarar att hastiga beslut gällande arbetet behövde tas där distansarbete är ett exempel på ett sådant beslut. De uttrycker dock också att distansarbete inte är alltför positivt och menar att det kan finnas en risk gällande det sociala umgänget, men majoriteten ser dock positivt på att arbeta mer på distans i framtiden även om det inte kommer ske i samma utsträckning som i samband med Covid-19.
4.2. Digitaliseringens påverkan på redovisningskonsultens arbete Redovisningskonsulterna i studien förklarar att digitaliseringen har påverkat deras arbete på olika sätt. Samtliga är positiva till digitaliseringen och menar, mer eller mindre, att det är viktigt att följa med i samhällets digitala utveckling.
Samtliga redovisningskonsulter anser att deras arbete har gått från att utföras med hjälp av papper och pärmar till att exempelvis kunna lagra data på en server och använda molnbaserade tjänster. En konsult från en liten byrå beskriver det enligt:
Framförallt pappershanteringen, det är den största skillnaden att kunden inte kommer in med högar med papper. (R3).
Redovisningskonsulterna i studien ger uppfattningen av att en betydande fördel med digitaliseringen är att arbetet kan utföras mer effektivt och att tillgängligheten ökar. Två konsulter förklarar det enligt följande:
Det som digitaliseringen har bidragit mest med och till, är att det blir mer effektivt. (R9).
Man blir lite mer tillgänglig och kunder kan liksom, beroende på hur man jobbar, kan scanna eller fota sina material och skicka in till bokföringsprogrammet och det kan ju de göra precis när som helst under dygnet så det är en annan tillgänglighet helt enkelt. (R6).
Av intervjuerna framgår det också att majoriteten av respondenterna anser att digitaliseringen kan leda till ett större värdeskapande för kunder genom att arbetet blir mer effektivt med digitala hjälpmedel. En respondent från en liten
byrå ger uppfattningen att när arbetet blir mer effektivt kan denne hjälpa kunder på flera sätt utöver konsultens vanliga åtaganden.
Detta underlättar ju för mig och gör det betydligt enklare för mig när jag ska bokföra, istället för att jag ska sortera detta i till exempel en pärm. Så ja, jag tycker nog att det är mer effektivt. (R4).
Vidare beskriver samma respondent att:
Man kan lägga tid på andra saker istället, analysera mer och hjälpa företag på andra sätt. (R4).
Redovisningskonsulterna diskuterar huruvida de efterliknar andra inom branschen och även hur de ser på möjligheten att ta hjälp av andra gällande digitaliseringen. Det framkommer i viss omfattning delade meningar, där redovisningskonsulter från de stora och medelstora byråerna menar att de inte efterliknar eller tar hjälp av andra. De menar dock att det kan vara viktigt att hålla koll på andra för att själva följa med och utvecklas i linje med branschen. En respondent från en stor byrå framför det enligt:
Det är nog mer att man försöker vara bättre än andra hela tiden då. Så jag tror inte att våran byrå tar hjälp av en annan byrå utan försöker nog ligga steget före hela tiden. Som sagt man kanske kollar på andra ändå. (R9).
Två respondenter från medelstora byråer beskriver det enligt följande:
Vi har ju ingen kontinuerlig kontakt med andra byråer, så vi kopierar ingen och ingen kopierar oss direkt så. Då är det ju mer att man har lite koll på de stora.
(R5).
Alltså vi har ju inte haft något direkt samarbete med en annan byrå eller gått ihop eller suttit på möten eller så, men däremot så pratas det ju alltid i branschen. Man kan höra lite såhär att en byrå har börjat på det här sättet, eller oj den byrån har börjat med att skicka in digitalt. Man snappar ju upp vad som händer och man vill ju inte halka efter utan vi ska någonstans följa med. (R6).
Majoriteten av redovisningskonsulterna i studien förklarar att digitaliseringen kan ses påverka myndigheter vilket i sin tur kan leda till att verksamma inom redovisningsbranschen i större utsträckning använder digitala lösningar, exempelvis att deklarationer till Skatteverket skickas in digitalt. En respondent från en liten byrå anser att Skatteverket är en myndighet som ligger långt fram i den digitala utvecklingen.
