Följande kapitel ger en översiktlig bakgrund kring digitaliseringen och Covid-19 samt en beskrivning av tidigare forskning. Kapitlet inleds med en problembakgrund som övergår i en problemdiskussion, vilket ger en inramning till studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens avgränsning avslutar introduktionskapitlet.
1.1. Problembakgrund
Digitaliseringen är en pågående förändring i samhället där företag förändras när digitala teknologier alltmer används (Parviainen m.fl., 2017). Under 1990-talet utvecklades en andra digital revolution som kom att påverka hur olika företag tog sig an digitaliseringen inom sina verksamheter (Bhimani & Willcocks, 2014).
Digitala teknologier har under de senaste två decennierna börjat tillämpas i större utsträckning hos företag (Demir, 2019). I den statliga utredningen För digitalisering i tiden (SOU 2016:89) framkommer det att digitaliseringen har en påverkan på samhället där det krävs att företag förstår den inverkan som föreligger för att gynnas av de möjligheter som digitaliseringen bidrar med. Att vara digitaliserad bygger på insamling och lagring av data, vilket har förändrats genom åren (SOU 2016:89). Detta innebär att digitaliseringen har en betydande inverkan på samhället, vilket även påverkar företagens utveckling samt hantering av data och information. Digitalisering i studien innebär integrering av digitala teknologier samt överflyttningen till exempelvis digitala dokument inom redovisningsyrket.
Tidigare forskning indikerar att redovisningsbranschen på olika sätt har förändrats genom åren (Dimitriu & Matei, 2014; Keenoy, 1958; Knudsen, 2020;
Kruskopf m.fl., 2020; Warren m.fl., 2015). Utvecklingen av teknologin har haft en betydande påverkan inom redovisningsprofessionen (Banker m.fl., 2002) och Warren m.fl. (2015) menar att teknologin är en förändringsfaktor där redovisningen gått från att vara handskriven till användandet av elektroniska maskiner, vilket har medfört att redovisningen blivit mer effektiviserad. Att använda molntjänster kan underlätta arbetssätten och utföranden av arbetsuppgifter inom redovisningsyrket. Molntjänster är ett koncept inom informationsteknik (IT) som ständigt förändras, vilket även kan ha en effekt på arbetssätt inom redovisningsbranschen (Dimitriu & Matei, 2014).
Digitala teknologier kan underlätta för nyttjandet av outsourcing där arbetet utförs av en tredje part, vilket tidigare forskning pekar på (Bhimani & Willcocks,
2014). En redovisningskonsult utför tjänster som en tredje part avseende redovisning och rådgivning där arbetsuppgifterna varierar beroende på uppdragsgivarens behov (FAR, u.å.; Srf konsulternas förbund, u.å.). Det kan uppstå problem vid outsourcing gällande data, information och kunskap eftersom det är en stor mängd material som ska lagras digitalt (Bhimani &
Willcocks, 2014). Den digitala utvecklingen formar hur redovisningsyrket utvecklas (Knudsen, 2020; Kruskopf m.fl., 2020), och digitaliseringen påverkar hur företag fungerar i och med användandet av digitala ekonomiverktyg samt internetanvändandet (Bhimani, 2020). Att digitaliseringen är under ständig utveckling och fortfarande aktuell inom forskning indikerar att det är en förändrande aspekt som är av intresse att studera.
Den pågående Covid-19-pandemin har en effekt på den digitala omställningen, vilket kan ha en inverkan på olika branscher och dess arbete. Post- och telestyrelsen (PTS) har på uppdrag av regeringen utformat en rapport där det påvisats att en ökning av distansarbete i och med Covid-19 har medfört att arbetsgivare och arbetstagare berörs av en digital omställning (Post- och telestyrelsen [PTS], 2021). Denna omställning visar på att det än idag pågår förändringar inom digitaliseringen när samhället förändras, vilket påverkar hela samhället, inklusive olika företag.
1.2. Problemdiskussion
Digitalisering är en viktig aspekt i samhället där kombinationen av teknik och mänskliga faktorer är väsentlig (Kruskopf m.fl., 2020; Möller m.fl., 2020). Möller m.fl. (2020) lyfter att kombinationen är särskilt viktig när samhällets strukturer förändras, vilket kan anses ha skett i och med Covid-19. Det är nödvändigt att utförare inom redovisningsprofessionen besitter den kunskap som krävs inom den digitala utvecklingen (Kruskopf m.fl., 2020) för att enklare kunna acceptera och förstå förändringar. Till följd av Covid-19 har Folkhälsomyndigheten i Sverige infört restriktioner för ökad distansering med en uppmaning till distansarbete för verksamheter med möjlighet att tillämpa detta (Folkhälsomyndigheten, 2020). Restriktionerna har resulterat i att flertalet arbetsplatser ställt om till distansarbete i större omfattning, vilket också har medfört ett mer digitaliserat arbetssätt (PTS, 2021). Vetenskaplig forskning kring digitalisering och arbete inom redovisningsprofessionen kopplat till Covid-19-pandemin är begränsad. Således är det av intresse att studera hur
digitaliseringen samt Covid-19s påskyndande på digitaliseringen påverkar redovisningskonsultens arbete.
I den statliga utredningen För digitalisering i tiden (SOU 2016:89) framförs det att de förväntningar som samhället har på företag och de tjänster som levereras, förändras när samhället utvecklas. Till följd av den rådande pandemin har den digitala utvecklingen i samhället påverkats, vilket har resulterat i en påskyndad och ökad digitalisering. Den digitala utvecklingen har lett till samhällsförändringar och har skapat nya förutsättningar som under normala förhållanden hade krävt ett längre tidsintervall (PTS, 2021). Företag bör anpassa sig efter samhället för att erhålla och bibehålla legitimitet (Meyer & Rowan, 1977; Suchman, 1995) och genom att anpassa sig efter olika institutionella antaganden ger det förutsättningar att överleva och uppnå den legitimitet företaget eftersträvar (Meyer & Rowan, 1977). Legitimitet kan även erhållas genom isomorfism (Meyer & Rowan, 1977), vilket enligt DiMaggio och Powell (1983) innebär att organisationer på olika sätt efterliknar andra organisationer.
Både digitaliseringen och Covid-19 har påverkat samhället som resulterat i flertalet förändringar, vilket i sin tur kan leda till att eventuell anpassning från redovisningskonsulten bör ske för att legitimitet ska kunna bibehållas. Genom att efterlikna hur andra inom branschen arbetar eller vad som efterfrågas i samhället kan det ses som att företagen följer utvecklingen och den påskyndade digitalisering, vilket kan komma som effekt av Covid-19. Därav är det av intresse att studera hur redovisningskonsulter anpassar det digitala arbetet i och med Covid-19.
Molnbaserade tjänster kan betraktas som en del av den digitala utvecklingen.
Genom att använda dessa tjänster menar Dimitriu och Matei (2014) att det är mindre komplicerat att nå data oberoende lokalisering, vilket är en fördel med molntjänster. Digitalisering kan därmed underlätta vid arbete på distans och ge möjlighet till förändrade arbetssätt. Kruskopf m.fl. (2020) påstår att om företag inte följer med i den digitala utvecklingen kan det innebära att organisationen i sig inte utvecklas och verksamheten förgås. Redovisningskonsulternas inställning till digitaliseringen kan eventuellt påverka byråernas möjlighet att följa med i utvecklingen och fortleva. För att kvarstå krävs det att företag anpassar sig efter hur samhället utvecklas och de förväntningar som skapas (Brown & Deegan, 1998).
Möjligheter och utmaningar kopplade till digitaliseringen inom redovisningsprofessionen är något som tidigare forskning har påvisat föreligger (Bhimani & Willcocks, 2014; Dimitriu & Matei, 2014; Parviainen m.fl., 2017;
Warren m.fl., 2015). Det föreligger dock brist på forskning gällande en förståelse för hur redovisningskonsulters arbete påverkas av digitaliseringen under pågående Covid-19-pandemi. Det kan även finnas skillnader mellan små, medelstora och stora företag gällande hur lätt de implementerar ny teknik, vilket tidigare forskning indikerar på (BarNir m.fl., 2003). En form av ny teknik som företag kan ha implementerat i och med Covid-19 är därav digitala teknologier.
Det är därför av intresse att studera om det kan skilja sig mellan olika storlekar på byråer gällande hur de anammat den digitala utvecklingen och anpassningen till följd av Covid-19. Studien avser att presentera ett kunskapsbidrag gällande hur digitaliseringen och ett eventuellt ökat digitalt arbete i och med Covid-19 påverkar redovisningskonsulters arbete. Även ett kunskapsbidrag gällande de skillnader som kan föreligga mellan redovisningskonsulter från redovisningsbyråer av varierande storlekar avses att presenteras.
1.3. Syfte
Syftet med studien är att öka förståelsen för hur digitaliseringen påverkar redovisningskonsulters arbete under rådande Covid-19-pandemi. Studien syftar även till att studera om det föreligger skillnader mellan redovisningskonsulter från små, medelstora och stora redovisningsbyråer gällande dess arbete.
1.4. Forskningsfrågor
• Hur ser redovisningskonsulterna på att ta hjälp inom branschen och eventuellt efterlikna andra när samhället utvecklas till följd av Covid-19 och digitaliseringen?
• Vilka utmaningar och möjligheter ser redovisningskonsulterna med digitaliseringen?
• Vilka skillnader föreligger mellan redovisningskonsulter som arbetar på små, medelstora respektive stora redovisningsbyråer gällande redovisningskonsulternas arbete?
1.5. Avgränsning
Studien har avgränsats till att studera redovisningskonsulter på redovisningsbyråer lokaliserade i Sverige. Mer specifikt är den geografiska avgränsningen fem olika län, vilka är Värmlands, Örebros, Stockholms, Östergötlands samt Västra Götalands län.