Följande kapitel inleds med en beskrivning av arbete inom redovisningen samt dess syfte och digitalisering. Vidare redogörs för digitaliseringens påverkan på redovisningsbranschen och redovisningskonsulters arbete. Även en beskrivning av institutionell teori och legitimitetsteori ges och avslutningsvis presenteras studiens teoretiska syntes.
2.1. Arbete inom redovisningen och redovisningens syfte
Företag kan genom redovisningen redogöra för dess ekonomiska ställning samt kommunicera detta vidare till såväl externa som interna intressenter (Smith m.fl., 2019). Redovisning inkluderar att registrera och gruppera affärshändelser och information utefter lämpliga kategorier. Redovisningsprocessen kan därav förklaras genom fyra steg, vilka är transaktioner och omständigheter, löpande redovisning, bokslutsarbete samt rapportering (Marton m.fl., 2016). Ghasemi m.fl. (2011) framställer redovisning som ett system där den ekonomiska ställningen mäts genom affärshändelser, där dessa system kan användas för att analysera och bedöma företags tidigare och framtida resultat. Guthrie och Parker (2016) menar att de traditionella arbetsmetoderna bör ses över genom att istället erbjuda fler tjänster som kunder efterfrågar, vilket kan medföra ett högre värde för kunder. Genom att samtliga intressenter erhåller information kan tilliten öka mellan företaget och användarna (Gröjer, 2002). Företag kan anlita en redovisningskonsult när de saknar den kvalificering, kunskap eller tid som krävs för utförandet av redovisningsarbetet. Flertalet verksamheter kan ses ha behov av stöd gällande arbetsuppgifter och frågor kopplat till ekonomi.
Samtidigt som redovisningskonsulter erbjuder tjänster som exempelvis löpande bokföring och upprättande av årsbokslut eller årsredovisning, inkluderas vanligtvis även tjänster såsom rådgivning (FAR, u.å.; Srf konsulternas förbund, u.å.).
I och med utvecklingen avseende datorer och datoriserade program i samhället har även användningen av dessa teknologier ökat inom redovisningsbranschen, vilket i sin tur har lett till möjligheten att lättare lagra och överföra data och dokument elektroniskt. Tillämpningen av teknologier skapar även en möjlighet för företag inom redovisningsprofessionen att genomföra utbildningar på ett mer fördelaktigt sätt (Güney, 2014). Genom att fokusera mer på innovationer kan det bli enklare för företag att effektivisera arbetet (Guthrie & Parker, 2016).
Användningen av datoriserade bokföringsprogram kan ersätta den traditionella
bokföringen på papper. Dessa program kan anpassas efter respektive affärsverksamhet, vilket kan underlätta för företag vid användandet av programmen (Ghasemi m.fl., 2011). Dimitriu och Matei (2014) förklarar att bokföringsprogram utvecklas i och med användandet av molnbaserade tjänster, vilket medför att företags finansiella information kan nås från olika platser samt att flexibiliteten ökar när arbetet i större utsträckning kan utföras oberoende lokalisering (Dimitriu & Matei, 2014). Digital teknologi i redovisningsbranschen kan exempelvis handla om att digitalisera den finansiella rapporteringen (Hoffman & Rodríguez, 2013) och molnbaserade tjänster möjliggör en mer tidsenlig finansiell ställning för företag (Dimitriu & Matei, 2015). För att på ett gynnsamt sätt anamma och arbeta med digitalisering kan det krävas att erfarna individer inom IT samarbetar med erfarna inom redovisningsprofessionen (Hoffman & Rodríguez, 2013).
2.2. Digitalisering
I samhället har digitaliseringen en stor roll där kombinationen mellan människor och teknik kan anses vara viktig. Vid en förändring av samhällets strukturer är denna kombination väsentlig för möjligheten att följa med i förändringar på ett fördelaktigt sätt (Möller m.fl., 2020). Paraviainen m.fl. (2017) påstår att digitalisering är en trend som påverkar och förändrar både företag samt hela samhället i och med införanden av digitala teknologier. Digitaliseringen kan ge företag flertalet möjligheter där kostnadseffektivitet och att enklare lagra data är två exempel som är betydelsefulla. Däremot finns det även utmaningar som kan komma med digitaliseringen, där exempelvis förändringar i arbetssätt och vanor kan uppstå. Dessa utmaningar kan i sin tur medföra att tankesätt och processer behöver förändras inom verksamheten. Det kan också handla om en oro för säkerheten eller att det saknas tillräckligt med teknisk kunskap och förmåga för att implementera digitalisering på ett lämpligt sätt i företagen (Parviainen m.fl., 2017).
Även Marsintauli m.fl. (2021) diskuterar utmaningar med digitaliseringen och menar att när redovisningen övergår till att ske mer digitalt kan beroendet av internettjänsters tillgänglighet och åtkomsten till data anses som risker.
Författarna beskriver också säkerhetsrisker som viktiga att ta hänsyn till när redovisningen sker i molnbaserade tjänster, där exempelvis läckage av information och sårbarheten för att bli hackad återfinns som utmaningar (Marsintauli m.fl., 2021). Ali m.fl. (2015) diskuterar också molntjänster och tar
upp säkerheten som en utmaning där författarna menar att företag inte fullt ut är villiga att lita på molntjänster från leverantörer. Det bör dock finnas en medvetenhet kring de risker som kan föreligga vid tillämpningen av molntjänster för att kunna hantera tjänsterna på ett gynnsamt sätt (Ali m.fl., 2015).
Vidare hävdar Parviainen m.fl. (2017) att digitaliseringen kan påverka till att ge nya möjligheter för företagens miljö, interna funktioner och relationer till intressenter. Detta kan bero på att digitaliseringen har en inverkan på organisationers struktur och verksamhet (Carlsson, 2018). Digitaliseringen medför möjligheter med enklare säkerhetskopiering och lagring av arbete.
Företag kan därmed öka effektiviteten, noggrannheten och kvaliteten i arbetet genom att ersätta manuella steg och processer med hjälp av digitala hjälpmedel (Parviainen m.fl., 2017). Även Warren m.fl. (2015) menar att redovisningens effektivitet kan öka tack vare användandet av elektroniska maskiner. För att verksamheter ska vara villiga att inkludera digitala tillvägagångssätt krävs det att dessa medför fördelar såsom kostnadseffektivisering, samt att tillvägagångssätten är tillförlitliga och förutsägbara vid implementeringen. Den digitala omställningen bör därmed bidra med en utveckling av arbetsprocesserna det har som avsikt att förbättra (Hoffman & Rodríguez, 2013).
Digitala teknologier är en central del av samhället där digitalisering alltmer implementeras. För att företag ska gynnas av en digitaliserad rapportering krävs det att detta fungerar på ett effektivt och gynnsamt sätt (Hoffman & Rodríguez, 2013). Vid införandet av ny teknik i verksamheter kan inställningen och möjligheten till implementeringen skilja sig mellan små, medelstora och stora företag. Det kan för de små företagen ses som en mer omfattande utmaning att anamma teknologin och dess förändringar i jämförelse med större företag (BarNir m.fl., 2003). Genom att företag berörs av digitala teknologier har det lett till mer flexibilitet och även effektivare processer i verksamheterna, där molntjänster är en digital teknologi som används av företag för att öka effektiviteten (Bhimani & Willcocks, 2014). En del individer ser molnbaserade tjänster som ett hot som kan komma att ersätta arbetsuppgifter, men Dimitriu och Matei (2015) menar att molnbaserade tjänster inte designats för att ersätta den mänskliga faktorn. Dessa tjänster finns för att underlätta och optimera arbetsprocesser, där bristen på kunskap gällande tjänsterna kan frambringa en osäkerhet samt en negativ inställning hos en del individer (Dimitriu & Matei, 2015).
2.3. Digitaliseringens påverkan på redovisningen och redovisningskonsultens arbete
Kruskopf m.fl. (2020) förklarar att redovisningsprofessionen formas av den digitala utvecklingen. Digitaliseringen är ett relevant och aktuellt ämne för såväl verksamma inom redovisningsyrket som för undervisning av redovisning (Kruskopf m.fl., 2020). Ghasemi m.fl. (2011) förklarar att yrket har utvecklats från användningen av handskrivna dokument till datoriserade system. Genom att redovisningsbranschen i större utsträckning använder digitala system för att bokföra transaktioner, har det medfört en minskning av tiden som läggs på att förbereda och presentera den ekonomiska ställningen för företaget.
Datoriserade redovisningssystem som blivit tillgängliga tack vare digitaliseringen underlättar till ett snabbare utförande och bearbetande av arbete, men ger också en bättre noggrannhet samt rapportering (Ghasemi m.fl., 2011). Digitaliseringen kan även bidra till att nya idéer och tjänster görs tillgängliga samt att svarstid och support för kunder kan förbättras (Parviainen m.fl., 2017).
Den digitala utvecklingen i samhället är en pågående process som förändras i ett hastigt tempo (Kruskopf m.fl., 2020) och olika slags förändringar i samhället bör även studeras i relation till redovisningens utveckling (Gröjer, 2002).
Guthrie och Parker (2016) menar att vid förändringar kring digitalisering inom redovisningsprofessionen kan det även påverka kunder och hur deras värde skapas. Detta innebär att kunders intresse är av vikt att tillgodose, vilket leder till att eventuella förändringar av arbetssätt behöver ses över för att matcha deras förväntningar och krav (Guthrie & Parker, 2016). Kunders behov formar även hur redovisningsbranschen utvecklas (Bhimani & Willcocks, 2014). Även tillfredsställelsen hos anställda kan öka genom användandet av digitala teknologier då dessa kan underlätta vid utförandet av arbetsuppgifter.
Underlättandet kan i sin tur skapa möjligheter för de anställda att erhålla ny kunskap och erfarenhet i yrkesrollen. Det handlar således inte om att ersätta de processer som redan finns tillgängliga till digitala versioner, utan att använda digitaliseringen för att tänka om och pröva processerna utifrån nya perspektiv (Parviainen m.fl., 2017).
En ovisshet för en del yrkesgruppers framtid kan dock föreligga i och med att den digitala utvecklingen kan resultera i att såväl arbetsuppgifter som yrken kan ersättas (Kruskopf m.fl., 2020). Företag kan lockas till att följa den teknologiska utvecklingen, men kan hindras på grund av att det kan vara kostnadskrävande eller att det förekommer bristfällig kunskap kring teknologin inom verksamheten (Moll & Yigitbasioglu, 2019). Kruskopf m.fl. (2020) menar att
samtidigt som digitaliseringen medför utmaningar skapas även möjligheter, och företag bör förstå och följa med i den digitala utvecklingen för att fortsätta vara etablerade på marknaden. Redovisningsbranschen påverkas av den digitala utvecklingen i olika avseenden och Marsintauli m.fl. (2021) menar att teknologin revolutionerar sättet redovisningen fungerar på samt att den förändrar arbetssättet inom redovisningen. Genom att använda molnbaserade system kan det skapa möjligheten för redovisningskonsulter att få åtkomst till data från olika platser genom att vara uppkopplad mot internet (Marsintauli m.fl., 2021).
Molnbaserade tjänster används inom redovisningsyrket där information alltmer lagras med hjälp av dessa tjänster, vilket kan underlätta arbetet inom redovisningsbranschen (Dimitriu & Matei, 2014).
2.4. Covid-19s påverkan på arbeten
Narayanamurthy och Tortorella (2021) hävdar att till följd av den oförutsägbarhet som Covid-19 fört med sig, har förändringar gällande arbete, aktiviteter och rutiner i företag skett, där olika typer av teknologier kan användas för att underlätta arbetet. När oförutsägbara situationer inträffar, såsom en kris, kan det vara svårt att sprida information om hur krisen påverkar samhället eftersom det ofta sker hastiga och stressade beslut i situationen (Broekema m.fl., 2017). Enligt Papadopoulosa m.fl. (2020) har företag behövt anpassa sig och använda digital teknologi i större utsträckning på grund av Covid-19, genom exempelvis videomöten. Anställdas arbete har förändrats i förhållande till hur de arbetade innan Covid-19 på grund av exempelvis restriktioner gällande resande och social distansering, vilket också har lett till mer arbete på distans (Narayanamurthy & Tortorella, 2021). Narayanamurthy och Tortorella (2021) diskuterar även att dessa förändringar kring anställdas arbete kan kvarstå och prägla hur arbetet kommer att utföras och struktureras även efter Covid-19.
2.5. Institutionell teori och legitimitetsteori
Ett traditionellt perspektiv inom organisationsteori är att beslutsfattanden inom organisationer är rationella, vilket innebär ett agerande utifrån vad som är lämpligt för den specifika verksamheten. Den institutionella teorin ifrågasätter att organisationer agerar utifrån rationellt handlande och påvisar att organisationers beslutsfattande kan påverkas av omgivningen, andra organisationer samt vad som anses som självklart (Eriksson-Zetterquist, 2009).
Organisationer som följer institutionaliserade antaganden kan höja sin legitimitet och därmed ha lättare att överleva. Det kan dock ske en krock mellan institutionaliserade antaganden och effektivitetskriterier inom organisationen, vilket kan medföra att legitimiteten offras (Meyer & Rowan, 1977).
Organisationer kan använda olika processer som kan ändra strukturen, vilket liknar ett institutionellt mönster, även kallat att bli isomorf med mönster (Scott, 1987). DiMaggio och Powell (1983) skiljer mellan tre olika typer av institutionell isomorfism, vilka är tvingande, mimetisk och normativ. Tvingande isomorfism kommer från politiska och statliga inflytanden där både informella och formella påtryckningar på organisationer föreligger. Staten kan framföra olika krav på organisationer, som exempelvis att följa nya teknologier, vilket kan ses som tvingande isomorfism. Mimetisk isomorfism innebär att organisationer imiterar andra för att eliminera osäkerhet i sitt beslutsfattande och agerande.
Organisationer som är framgångsrika och legitima tenderar att efterliknas av andra organisationer inom samma verksamhetsområde. Den tredje och sista typen av institutionell isomorfism är den normativa, vilken innebär en påverkan från de specifika professionerna kopplade till organisationen, som skapar en förståelse för vad som är ett korrekt agerande (DiMaggio & Powell, 1983).
Enligt Meyer och Rowan (1977) kan organisationer som vistas i institutionella miljöer och som har lyckats uppnå isomorfism med dessa miljöer, erhålla legitimitet och ha lättare att överleva.
Legitimitet hos organisationer kan liknas med en befogenhet från samhället som innefattar rätten att agera och vara verksam i samhället (Frostenson, 2015).
Brown och Deegan (1998) beskriver att legitimitetsteorin innefattar att organisationer ständigt strävar efter att vara legitima, vilket de kan komma att bli genom att agera med hänsyn till samhällets förväntningar och normer. En organisation bör anpassa sig när samhällets förväntningar förändras (Suchman, 1995) och om samhället ifrågasätter legitimiteten hos en organisation kan det uppstå problem för verksamheten (Brown & Deegan, 1998). För att kunna fortsätta bedriva organisationen i framtiden krävs det att legitimitet från samhället föreligger (Brown & Deegan, 1998), där en strävan efter legitimitet kan komma att gynna verksamheterna (Frostenson, 2015). Företag efterliknar även andra organisationers ageranden som har visat sig fungera fördelaktigt i samhället för att uppnå legitimitet (Frostenson, 2015).
För organisationer kan det anses viktigt att vara anpassningsbara eftersom samhällets förväntningar och normer förändras över tid, vilket kan liknas med att ett socialt kontrakt mellan samhället och organisationer föreligger.
Respektive organisation bör följa det som kan komma att förändras och utvecklas (Brown & Deegan, 1998). Att ett företag är legitimt påverkar både hur individer förstår samt hur de agerar gentemot verksamheten, vilket innebär att företag kan uppfattas som mer pålitliga om de är legitima (Suchman, 1995).
Wilmshurst och Frost (2000) anser att företag vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa att deras sätt att agera och verka är i linje med vad som är accepterat från samhället.
2.6. Teoretisk syntes
Studiens teoretiska syntes utgörs av ovan nämnd teori, det vill säga legitimitetsteorin, institutionell teori samt teori gällande digitalisering, redovisning och arbete inom redovisningen. Även teori angående den inverkan som Covid-19 har på arbete ingår. Dessa teorier används för att förstå den påverkan som kan finnas på redovisningskonsulternas arbete.
Figur 1: Teori sammanfogat i en syntes
Samhället påverkas av kriser och oförutsägbara situationer, vilket kan liknas med Covid-19, som i sin tur påverkar olika aktörer i samhället inklusive redovisningsbranschen. Covid-19 påverkar redovisningskonsulternas arbete i form av de restriktioner som uppkommit med social distansering och att arbeta på distans i den mån det går. Olika förväntningar och normer i samhället påverkar också hur redovisningsbranschen och konsulternas arbete fungerar och förändras, vilket innefattar institutionell teori samt legitimitetsteorin då organisationer strävar efter att erhålla och bibehålla legitimitet mot samhället.
Redovisningskonsulternas arbete kan därmed påverkas av olika förändringar i samhället där digitaliseringen kan ses som en faktor som leder till att nya förväntningar och normer inom branschen skapas. Samhället kan därmed ha förväntningar på att verksamheter ytterligare ska implementera digitalisering, där exempelvis digitala hjälpmedel som molnbaserade tjänster och verktyg för att hålla digitala möten inkluderas. De teoretiska delarna utgör grunden för analys av studiens insamlade empiriska material. Digitaliseringen samt
Covid-19s påskyndande på digitaliseringen diskuteras för att förstå dess påverkan på redovisningskonsulternas arbete. Även de bakomliggande faktorerna, institutionell teori och legitimitetsteori samt oförutsägbarhet och kris, diskuteras.