Kapitlet beskriver studiens tillvägagångssätt och inleds med en redogörelse av den valda forskningsstrategin och forskningsansatsen. Vidare förklaras studiens forskningsdesign, urval, datainsamling och analysmetod. Kapitlet avslutas med en genomgång av forskningsetik, metodkvalitet och källkritik.
3.1. Kvalitativ forskningsstrategi
Syftet med studien är att öka förståelsen för hur digitaliseringen påverkar redovisningskonsulters arbete under rådande Covid-19-pandemi. Studien syftar också till att studera om det föreligger skillnader mellan redovisningskonsulter från små, medelstora och stora redovisningsbyråer gällande dess arbete.
Genomförandet av studien är av intresse då den bidrar med ett kunskapsbidrag inom de undersökta områdena. Studien är av karaktären småskalig forskning där den empiriska datainsamlingen har skett i form av ord. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats då en sådan enligt Denscombe (2018) är lämplig vid småskaliga undersökningar där analys av ord sker. Eftersom studiens empiri inte kunde samlas in genom siffror, föredrogs inte en kvantitativ strategi, vilken även är mer användbar vid större studier (Denscombe, 2018). En kvalitativ forskning kan enligt Bryman och Bell (2017) ge värdefulla och fylliga data utifrån respondenternas perspektiv, vilket var avsikten med studien eftersom syftet är att erhålla en förståelse utifrån redovisningskonsulters perspektiv. Avsikten med studien var däremot inte att generalisera resultatet, vilket kan vara svårt att åstadkomma genom en kvalitativ strategi (Bryman &
Bell, 2017).
3.2. Abduktiv forskningsansats
I studien har teori och empiri utvecklats med tiden, därav har en abduktiv ansats tillämpats, vilken även frambringar en förståelse som enligt Alvesson och Sköldberg (2017) saknas i deduktiv och induktiv ansats. Abduktion har drag av både induktion och deduktion, men tillför även nya moment och kan därav inte ses som en mix av de andra (Alvesson & Sköldberg, 2017). Eftersom studien varken avsåg att testa hypoteser eller att generalisera en viss teori (David &
Sutton, 2016) ansågs vare sig en helt induktiv eller deduktiv ansats applicerbar i studien. Teorin har under studiens gång utvecklats och korrigerats utefter dess
relevans i förhållande till den insamlade empirin, vilket har lett till en djup förståelse för att besvara studiens syfte.
3.3. Komparativ forskningsdesign
Forskningsdesignen utgör ramen för hur data ska samlas in och analyseras.
Ramen ger förutsättningar för att den empiriska data som samlas in är lämplig för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor (Bryman & Bell, 2017).
Studien har som avsikt att undersöka elva skilda fall där små, medelstora samt stora redovisningsbyråer inkluderats. När en studie avser att studera och jämföra flera separata fall kan en komparativ design tillämpas, och för att en sådan ska vara användbar måste minst två olika fall föreligga (Bryman & Bell, 2017). En komparativ design har därav applicerats då studien syftar till att studera vilka skillnader som föreligger gällande arbetet hos redovisningskonsulter från olika storlek av redovisningsbyråer.
3.4. Datainsamling
Nedanstående del redogör för studiens datainsamling beträffande intervjuer med redovisningskonsulter och genomförandet av studien.
3.4.1. Intervjuer med redovisningskonsulter
Intervjuer har tillämpats för att erhålla detaljerad och djupgående data från respondenter som besitter kvalificerad kunskap och erfarenhet för den situation som studien syftar till att undersöka. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att den kvalitativa forskningsintervjun lämpar sig vid forskning där syftet och frågeställningen har som avsikt att förklara hur respondenter upplever en viss situation samt dess erfarenheter kring ett specifikt ämne. I studien har semistrukturerade intervjuer tillämpats, vilket innebär att forskaren till viss del kan vara flexibel gällande ordningsföljden på frågor samt att respondenten får möjlighet att mer utförligt utveckla sina svar (Denscombe, 2018). Forskaren kan använda en intervjuguide med teman och frågor att utgå ifrån och semistrukturerade intervjuer används ofta vid kvalitativ forskning. Denna typ av intervju är också att föredra när flera fall ska studeras och jämföras (Bryman &
Bell, 2017). Studien fokuserar på hur redovisningskonsulters arbete påverkas av Covid-19 och dess påskyndade på digitaliseringen samt digitaliseringen i sig, men också på de skillnader som kan föreligga mellan redovisningskonsulterna.
Valet hamnade på semistrukturerade intervjuer som möjliggjorde viss flexibilitet samtidigt som en utgångspunkt med frågor förelåg. De semistrukturerade intervjuerna gav även möjligheten för respondenterna att på ett mer fördelaktigt sätt utveckla sina svar, vilket resulterade i djupa data.
3.4.2. Genomförandet av intervjuer
Vid utförandet av intervjuerna användes en intervjuguide (bilaga 1). Enligt Kvale och Brinkmann (2014) kan en intervjuguide antingen bestå av en uppsättning detaljerade och specifika frågor eller enbart ett förtydligande av de ämnen som intervjun avser att behandla. Studiens intervjuguide innehöll en uppsättning av frågor som forskarna utgick ifrån, där exempelvis ordningsföljden till viss del kunde ändras för att på ett mer fördelaktigt sätt erhålla djupgående information och data. Intervjuguiden bestod av olika typer av frågor, vilka kan liknas med inledande frågor, direkta och indirekta frågor samt uppföljnings- och sonderande frågor som Kvale och Brinkmann (2014) lyfter.
Vid genomförandet av intervjuerna inleddes varje intervju med en kort presentation av studien och om de två intervjuare. I studien tillämpades personliga intervjuer, vilket innebär att samtalen har skett mellan forskarna och den enskilda respondenten (Denscombe, 2018). Författaren nämner flertalet fördelar med personliga intervjuer, där två exempel är att svaren i varje enskild intervjusituation kommer från en enda källa samt att forskaren innehar en större kontrollförmåga när enbart en individ står i fokus (Denscombe, 2018).
Forskarna i studien delade upp intervjuerna där varje person ställde hälften av frågorna, medan den andra samtidigt antecknade och hade möjlighet att ingripa med eventuella följdfrågor.
Restriktioner kring resande och möten i och med Covid-19 har medfört begränsningar gällande genomförandet av intervjuerna, där främst internetbaserade intervjuer har tillämpats men även en telefonintervju.
Intervjuerna har skett med hjälp av teknologiska hjälpmedel via dator och telefon. Denscombe (2018) förklarar att internetbaserade intervjuer är ett alternativ när olägenheter kring resande föreligger. De internetbaserade intervjuerna, likt intervjuer ansikte mot ansikte, kan genomföras i realtid med en viss visuell kontakt mellan forskare och respondent med hjälp av teknologiska hjälpmedel (Denscombe, 2018). Telefon- och internetbaserade intervjuer
underlättade även utförandet i och med att respondenterna inte var lokaliserade på samma plats.
Ljudupptagning av samtliga intervjuer har skett i studien. Även fast det fanns en risk att respondenterna kände sig obekväma, har fördelarna med ljudinspelningen varit övervägande eftersom det kan vara svårt att anteckna svaren under intervjun och att det vid transkriberingen kan vara svårt att endast lita på minnet. Enligt Denscombe (2018) är det fördelaktigt om upptagning av intervjun sker, vilket kan utföras genom ljudupptagning som ger en näst intill fullständig dokumentation av ett samtal. En viktig aspekt att ta hänsyn till vid ljudinspelning är att respondenten på olika sätt kan känna sig obekväm när inspelning av intervju sker (Denscombe, 2018). Under samtliga internetbaserade intervjuer har forskarna tolkat respondenterna som bekväma i situationen, vilket har baserats på kroppsspråk och inställningen till frågorna. Under telefonintervjun kunde inte forskarna bedöma bekvämligheten på samma sätt, utan gjorde bedömningen enbart utifrån respondentens inställning till frågorna.
3.5. Urval till datainsamlingen
Urvalsmetoden som har tillämpats i studien är ett icke-sannolikhetsurval, vilket innebär att forskaren har ett bestämmande gällande urvalet och att det därmed inte används ett sannolikhetsurval som bygger på slumpmässighet. Icke-sannolikhetsurval används främst vid småskaliga studier (Denscombe, 2018), vilket har gjort det användbart i studien. Subjektivt urval är en teknik inom icke-sannolikhetsurval och menar att individer väljs ut med avsikt att erhålla den information som krävs. Därav ska personerna besitta kunskap och erfarenhet samt inneha en koppling till ämnet som studeras (Denscombe, 2018).
Urvalstekniken har lämpat sig till studien då avsikten är att undersöka redovisningskonsulter med minst två års erfarenhet inom redovisningsbranschen, vilket innebär att konsulterna har varit verksamma inom branschen innan Covid-19-pandemin. Därmed besitter samtliga respondenter den erfarenhet och kunskap som krävs för att besvara syftet.
Intervjuerna innefattade totalt elva redovisningskonsulter, fyra från små respektive stora byråer samt tre från medelstora. Redovisningsbyråerna och redovisningskonsulterna är anonyma genom hela studien där respondenterna genomgående benämns enligt Tabell 1 för att kunna härleda respektive respondent till stor, liten eller medelstor byrå. Avgörandet av antalet
respondenter ska göras utifrån en studies syfte där en intervjustudie generellt innefattar fem till 15 respondenter (Kvale & Brinkman, 2014). Teoretisk mättnad är ett tillvägagångssätt för att erhålla den mängd data som krävs för forskningen (Bryman & Bell, 2017). Urvalets storlek har gett tillräckliga data för att besvara studiens syfte, vilket innebär att en teoretisk mättnad i studien har uppnåtts.
Tabell 1: Sammanställning av respondenternas benämning, storlek på byrå, intervjulängd samt antal verksamma år inom branschen.
Respondent Liten, Medelstor
eller Stor byrå Intervjulängd
(minuter) Verksamma år
R1 Liten 40 22
R2 Liten 35 30
R3 Liten 57 7
R4 Liten 31 15
R5 Medelstor 53 3
R6 Medelstor 50 3
R7 Medelstor 62 8
R8 Stor 47 22
R9 Stor 51 2
R10 Stor 50 37
R11 Stor 59 20
Fastställandet av små, medelstora och stora redovisningsbyråer har gjorts utifrån Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554, 1 kap. 3§) där företag som uppfyller minst två av de tre följande kriterierna två räkenskapsår i rad kan klassas som stora företag och de som inte uppfyller kriterierna klassas som små respektive medelstora företag.
Kriterierna följer (SFS 1995:1554, 1 kap. 3§):
• medelantalet anställda i företaget har uppgått till mer än 50
• företagets redovisade balansomslutning har uppgått till mer än 40 miljoner kronor
• företagets redovisade nettoomsättning har uppgått till mer än 80 miljoner kronor
Eftersom ovanstående kriterier inte separerar små och medelstora företag har fastställandet av dessa gjorts utifrån respondentens beskrivning av byråns storlek, vilket har gjort det möjligt för studien att särskilja små och medelstora redovisningsbyråer.
3.6. Analysmetod
Respektive intervju transkriberades efter intervjutillfället för att det inte skulle dröja för lång tid mellan intervjuns genomförande och bearbetningen.
Transkribering har skett för att på ett mer optimalt sätt se, jämföra och kommentera data, vilket Denscombe (2018) menar är nödvändigt. Det transkriberade materialet på 104 sidor har därmed gett förutsättningar för att analysera det insamlade materialet. Analys av studiens data har skett genom öppen kodning, vilket Bryman och Bell (2017) menar är ett sätt att behandla insamlade data i den kvalitativa analysen för att kategorisera och strukturera begrepp.
Kodningen skedde i första skedet individuellt där olika begrepp, även kallat koder, samlades in och därefter bedömdes tillsammans utefter hur ofta förekommande de var i de olika intervjuerna. Kodningen som tillämpades i studien var av induktiv karaktär, vilket enligt David och Sutton (2016) innebär att kodningsprocessen börjar när all empiri är insamlad. Den induktiva kodningen tillämpades eftersom koder togs fram efter att all data var insamlad, vilket var nödvändigt då intervjuerna genomfördes inom ett relativt kort intervall. Koder som har använts är exempelvis distansarbete, molntjänster, rådgivning samt mervärde. Koderna har sedan kategoriserats efter hur de olika koderna stämmer överens med varandra. Exempel på kategorier är arbetsförhållanden, lagring av data, värdeskapande för kunder samt efterliknande av andra inom branschen. De framtagna kategorierna tematiserades sedan, vilket studiens empiriska resultat har presenterats utifrån.
3.7. Forskningsetik i studien
Det är viktigt att de etiska aspekterna kopplat till undersökningen betraktas vid planering och genomförande av en studie. Vid kvalitativa intervjuer uppstår etiska frågor som bör beaktas före, under och efter insamling av data (Kvale &
Brinkmann, 2014). Vidare förklarar Bryman och Bell (2017) att forskare bör ta
hänsyn till samtliga etiska aspekter som uppstår under en studie, där samtyckeskrav, informationskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav inkluderas. Genomgående i studien har samtliga etiska aspekter tagits hänsyn till och behandlingen av respondenternas personuppgifter har skett i linje med reglering avseende GDPR.
Vid forskning som inkluderar medverkande av människor är informerat samtycke en grundläggande etisk aspekt. Samtycket syftar till att respondenterna blir informerade om undersökningens syfte och vad deltagandet innebär (Kvale
& Brinkmann, 2014). Informerat samtycke innefattar även att respondenterna har en frivillighet till att medverka i undersökningen (Bryman & Bell, 2017;
Kvale & Brinkmann, 2014). Innan intervjuerna genomfördes fick respondenterna ett informationsbrev (bilaga 2), och samtliga respondenter godkände skriftligen studiens samtyckesblankett (bilaga 3) samt gav ett muntligt godkännande till ljudupptagning i samband med intervjuerna. Studien har därmed tagit hänsyn till både samtyckeskravet och informationskravet.
Vid publicering av studiens insamlade data är det av betydelse att det finns en överensstämmelse mellan forskare och deltagare angående vilken information som ska vara tillgänglig och vem som ska ha tillgång till denna (Kvale &
Brinkmann, 2014). Bryman och Bell (2017) menar att data som samlas in endast får användas för den enskilda studien. Intervjuerna har genomförts med överenskommelse att ingen privat information kommer publiceras i studien, därav har respondenterna benämnts R1 till R11 och kan inte kopplas till respektive byrå. Det är enbart studiens forskare samt handledare på Karlstads universitet som har tillgång till studiens insamlade material. Nyttjandekravet och konfidentialitetskravet har därmed säkerställts i studien.
3.8. Studiens metodkvalitet
Bryman och Bell (2017) anser att validitet och reliabilitet används främst i kvantitativa studier, medan kvalitativa ofta bedöms med hjälp av andra kriterier.
Guba och Lincoln (1994) ger förslag på kriterierna äkthet och trovärdighet som kan användas vid kvalitativa studier. Äkthet kan kopplas till hur väl resultatet i studien är rättvisande (Guba & Lincoln, 1994). Studiens empiriska data bedöms som rättvisande till följd av att redovisningskonsulterna har redogjort utifrån egna åsikter och uppfattningar kring studiens forskningsproblem. Trovärdighet
kan i sig delas in i fyra olika kriterier vilka är pålitlighet, tillförlitlighet, överförbarhet samt bekräftelse (Lincoln & Guba, 1985).
Pålitlighet innebär att studiens material ska vara komplett och ständigt granskas av forskarna, för att säkerställa att alla studiens delar redogörs på ett fullständigt sätt (Bryman & Bell, 2017). Studien redogör för det faktiska genomförandet och besluten som har fattats under arbetets gång har tagits med hänsyn till studiens syfte. Även kontakt med handledaren har skett för att öka pålitligheten genom att denne säkerställt att studien genomförts på ett korrekt sätt, vilket Lincoln och Guba (1985) menar kan vara fördelaktigt och kan därmed öka studiens pålitlighet. Genom att studien har genomförts i linje med reglering samt att respondenterna har fått ta del av materialet från intervjuerna, har tillförlitligheten till studiens resultat säkerställts (Bryman & Bell, 2017).
Respektive transkribering skickades till var och en av respondenterna, vilket enligt Bryman och Bell (2017) innebär att respondentvalidering har använts. En av respondenterna ville korrigera ett svar för att säkerställa byråns fulla anonymitet. Efter korrigeringen var det empiriska materialet godkänt av samtliga respondenter. Forskarna har därmed förstått svaren korrekt, vilket också ökar studiens tillförlitlighet.
Då studien är av kvalitativ karaktär har forskarna varit medvetna om att resultaten speglar undersökningens urval som består av en mindre grupp individer, vilket gör det svårt att generalisera resultatet till andra redovisningskonsulter än de som deltagit. Enligt Bryman och Bell (2017) tenderar kvalitativa studier att nå ett djupare resultat med de individer som innefattas i forskningen. I och med att redovisningskonsulterna i studien arbetar på elva olika redovisningsbyråer lokaliserade i fem län i Sverige bidrar det med att höja studiens överförbarhet. En ingående beskrivning av studien har getts, vilket även kan bidra till att höja överförbarheten enligt Lincoln och Guba (1985). Studiens två forskare har också använt sig av varandra för att bekräfta och säkerställa en hög grad av objektivitet i studiens resultat då Bryman och Bell (2017) menar att forskare bör vara objektiva i högsta möjliga mån för att säkerställa resultatets trovärdighet. Under studiens gång har forskarna varit medvetna om att objektiva bedömningar är viktiga vid kvalitativa studier och att det kan vara svårt att erhålla fullständig objektivitet samt att inte påverkas av personliga värderingar. Detta har under processen funnits i åtanke för att minimera risken för subjektivitet, vilket gör att studiens resultat inte har påverkats av personliga värderingar.
3.9. Källkritik
Genom att källkritik tillämpas görs en bedömning av respektive källas trovärdighet (Thurén, 2005). Studien är uppbyggd på akademiska artiklar, litteratur och statliga offentliga utredningar samt en rapport gjord på uppdrag av regeringen. Källornas tillförlitlighet i studien har bedömts utefter dess äkthet, där äktheten i en källa innebär att den inte är förfalskad och att det källan framför är sanningsenligt (Thurén, 2005; Thurén & Werner, 2019). De akademiska artiklarna som har använts i studien är peer reviewed för att säkerställa källans äkthet. Peer reviewed innebär att artiklarna genomgått en referensgranskning och blivit godkända där det vetenskapliga resultatet som artiklarna presenterar, kritiskt har granskats av andra forskare (Thurén & Werner, 2019). I studien har enbart ursprungskällor inkluderats för att stärka tillförlitligheten, eftersom sekundärkällor som har traderats kan vara mindre trovärdiga då det innebär att informationen har tolkats i flera led (Thurén, 2005).