I detta kapitel kommer framtagen teori att kopplas till den insamlade empirin med syftet att analysera de icke-värdeskapande aktiviteterna i tillverkningsprocessen. Kapitlet inleds med en analys av tillverkningsprocessen som den ser ut i nuläget för att sedan övergå till analys av de icke-värdeskapande aktiviteterna och slöserierna i tillverkningsprocessen.
3.3.1 Tillverkningsprocessen
Som redan nämnts i empirikapitlet så har Willo en genomsnittlig planerad ställtid på 13,7 timmar medans den faktiskt rapporterade ställtidens genomsnitt ligger på 17,4 timmar (Produktionsdata: Bilaga 7.6, Willo, 2019-04-26). Differensen på 3,7 timmar blir uppenbar vid jämförelse av planerad- och rapporterad ställtid i ett linjediagram, vilket illustreras i Figur 16 nedan. Av diagrammet framgår att variationerna i rapporterad ställtid är stora mellan olika körningar medans den planerade ställtiden i jämförelse har mindre variationer.
Figur 16 Jämförande ställtid Willos DECO-maskiner (egen illustration)
Enligt Cakmakci (2008) kan företags ställtider kategoriseras utefter inre- och yttre ställtider.
Willos inre ställtid omfattar bland annat de tekniska aktiviteterna som utförs inuti maskinen, exempelvis byte av spänntång och påskjutarhylsa. För att aktiviteterna ska kunna utföras måste maskinen stå still och kan således inte producera samtidigt. Willos yttre ställtider omfattar aktiviteter som exempelvis ta fram detaljer för kommande körning etc. Sådana aktiviteterna kan utföras i förberedande syfte medan maskinerna producerar för att underlätta det inre stället (Cakmakci, 2008).
0,0
Enligt Jonsson & Mattson (2012) kan ett företags kärnprocesser delas upp i sju grundtyper varav en av dem är produktion och service. Tillverkningsprocessen vid DECO-maskinerna tillhör grundtypen produktion och service och är således en kärnprocess. Produktionen och tillverkningsprocessen vid DECO-maskinerna är tvärfunktionella vilket betyder att de berör flera avdelningar inom företaget, exempelvis materialhallen och kontrollavdelningen.
Tvärfunktionalitet är vanligt karaktärsdrag för kärnprocesser (Jonsson & Mattson, 2012).
Processkartan, som presenteras i Figur 14 i kapitel 3.2.1.2 Processkartläggning, illustrerar hur tillverkningsprocessen ser ut i nuläget vid Willos DECO-maskiner. Genom kartläggningen har aktiviteterna i tillverkningsprocessen synliggjorts och organiserats utefter ordningsföljd. I processkartan framgår det tydligt hur aktiviteterna som utgör processen är sammankopplade vilket bidrar till en ökad förståelse för hur värde skapas för kunden (Ljungberg & Larsson, 2012). Jonsson & Mattson (2016) menar att det är en förutsättning att företaget har förståelse för hur processerna ser ut i nuläget för att kunna inleda ett förbättringsarbete, vilket även är fallet för Willos DECO-maskiner.
Enligt Ljungberg & Larsson (2012) kan en process brytas ned till olika delprocesser som i sin tur är uppbyggd av aktiviteter. Tillverkningsprocessen vid DECO-maskinerna är en
delprocess som består av flera aktiviteter. De här aktiviteterna har synliggjorts genom processkartläggningen och uppgår till totalt nio stycken: beställa material, beställa tolkar, kontrollera logg från föregående körning, ta fram detaljer om aktuell körning, ta fram verktyg, mät in verktyg, inre ställ, produktion och avslutningsvis städning (Produktionsledare, Willo, 2019-05-02). De nio aktiviteterna är underordnad delprocessen tillverkning vid DECO-maskinerna som i sin tur är underordnad processen produktion. Ljungberg & Larsson (2012) menar att alla processer och aktiviteter i en process har det gemensamma målet att
tillfredsställa kundbehovet.
Tillverkningsprocessen vid Willos DECO-maskiner kan även delas upp i fem komponenter enligt Figur 10 som presenteras i kapitel 3.1.3 Tillverkningsprocess. Objekt in, vilket motsvaras av att beställa material, startar tillverkningsprocessen. Efter att maskinerna har ställts in av CNC-operatören påbörjas aktiviteten produktion som förädlar materialet. För att möjliggöra aktiviteten produktion tillförs resurser i form av verktyg, arbetskraft, el etc. och information i form av bland annat ställblad och kontrollinstruktioner. Ljungberg & Larsson (2012) menar att produktionens förädling resulterar i objekt ut som sedan förflyttas till nästa
som producerats kan efterföljande steg vara exempelvis montering, tvätt eller ytbehandling (Om Willo, 2019).
3.3.2 Icke-värdeskapande aktiviteter & de sju slöserierna
Med hjälp av processkartläggningen som utformades i teorikapitlet kunde de
icke-värdeskapande aktiviteterna granskas närmare. Det resulterade i ytterligare en processkarta där de icke-värdeskapande aktiviteterna inkluderades, se Figur 15. Christopher (2016) menar att processkartläggning är en förutsättning för att kunna minimera de icke-värdeskapande aktiviteterna.
I tillverkningsprocessen vid DECO-maskinerna identifierades totalt 17 icke-värdeskapande aktiviteter identifierats i de nio olika aktiviteterna. Vissa icke-värdeskapande aktiviteter är nödvändiga för Willos tillverkningsprocess som exempelvis förflyttning. Enligt Christopher (2012) bör målet ändå vara att minimera och eliminera de icke-värdeskapande aktiviteterna så mycket som är möjligt då de representerar en kostnad. Christopher (2016) menar också på att desto mer företaget reducerar de icke-värdeskapande aktiviteterna desto mer kommer
kundservicen öka och kostnaderna minska. Willo bör således prioritera att eliminera de icke-värdeskapande aktiviteterna i sin tillverkningsprocess.
Det har identifierats icke-värdeskapande aktiviteter i samtliga av aktiviteterna inom Willos tillverkningsprocess. De här aktiviteter handlar främst om dubbelarbete, överarbete och liknande slöserier som uppkommit på grund av att Willo inte har standardiserade rutiner. Det finns icke-värdeskapande aktiviteter som förekommer mer frekvent än andra och ses som en större prioritet att hantera och minimera. Det förekommer också mer icke-värdeskapande aktiviteter i aktiviteter som inre ställ, produktion och ta fram verktyg vilket betyder att större fokus bör läggas på de områdena (Produktionsledare Willo, 2019-05-06).
Genom att utgå från teori om de sju slöseri från Meran et al (2013) där de menar att det existerar sju olika slöserier vilka är transport, lagerhållning, förflyttningar, väntan,
överproduktion, överarbete och defekter så har det identifierats slöseri i samtliga aktiviteter i tillverkningsprocessen vid DECO-maskinerna. Enligt Modi & Thakkar (2014) bör slöseri elimineras så att kostnader kan reduceras, produktivitet förbättras och kvalitén säkerställas.
I Figur 17 nedan beskrivs vilka av de sju slöserierna som förekommer i de nio olika aktiviteterna som diskuterats i tidigare kapitel. Detta har gjorts genom att jämföra teorin gentemot den insamlade empirin för att identifiera slöseri. I Figuren framkommer det att det
är mycket överarbete som förekommer i tillverkningsprocessen vilket delvis beror på en saknad av standardiserade rutiner (Produktionsledare, Willo, 2019-05-06)
Aktivitet 1 2 3 4 5 6 7 8 9
Transport X Lagerhållning
Förflyttning X X X
Väntan / / X X X
Överproduktion
Överarbete X X X X X X X
Defekter X
Figur 17 Sammanställning av slöseri i tillverkningsprocessen
I Figur 17 representerar aktivitet 1–9 de tidigare nämnda aktiviteterna i processkartläggningen i fallande ordning där aktivitet 1 representerar att beställa material och aktivitet 9 att städa. X symboliserar kriteriet för icke-värdeskapande aktivitet uppfylls. / symboliserar kriteriet för icke-värdeskapande aktivitet uppfylls tills viss del.
Transport – detta är ett slöseri som endast förekommer en gång i tillverkningsprocessen när man hämtar material för att producera en ny artikel (Produktionsledare, Willo, 2019-05-06).
Lagerhållning – är ett slöseri som inte förekommer i tillverkningsprocessen vid DECO-maskiner.
Förflyttningar – är ett slöseri som förekommer vid många olika aktiviteter. Ofta förekommer förflyttningar när man letar efter verktyg och specialverktyg för att starta produktionen. Att förflytta sig i onödan kan leda till att ställtiden vid företaget blir längre (Meran et al, 2013) Väntan - detta är ett slöseri som förekommer frekvent i Willos olika processer. Figur 17 visar att väntan förekommer i fem av de nio olika processerna. Väntan är ett slöseri som leder till att det går åt tid som inte skapar värde för kunderna (Meran et al, 2013).
Överproduktion – är ett slöseri som inte förekommer i tillverkningsprocessen vid DECO-maskinerna.
Överarbete – är ett slöseri som förekommer i sju av nio aktiviteter under
tillverkningsprocessen. Överarbete är ett slöseri som uppkommer när det krävs att personalen anstränger sig mer än nödvändigt kopplat till en arbetsuppgift. Exempel på överarbete är när operatörer på grund av bristande rutiner utför samma syssla två gånger. Eliminering av slöseriet överarbete är viktigt och kommer att gynna företaget i längden (Modi & Thakkar, 2014).
Defekter – Är ett slöseri som uppkommer i den näst sista aktiviteten i tillverkningsprocessen.
Det kan bero på exempelvis maskinfel eller att verktygen är felaktigt inmätta etc. (CNC-operatör 1, Willo, 2019-05-06).