Författare:
Aron Lindahl, 960330, al223yb@student.lnu.se Isac Gladh, 960517, Ig222ev@student.lnu.se Handledare: Petra Andersson Examinator: Hana Hulthén Termin: VT19
Kurskod: 2FE25E
Ämnesfördjupande arbete inom logistik
Reducering av icke-värdeskapande aktiviteter vid CNC-svarvar
En fallstudie på Willo
Tack
Författarna vill rikta ett stort tack till samtliga parter som varit delaktiga i denna studie. Ett extra stort tack vill vi rikta till all personal vid Willo som har varit väldigt tillmötesgående med intervjuer och möten. Det har varit väldigt uppskattat och lärorikt att få granska Willos process vid DECO-maskinerna och denna studie hade inte varit möjlig utan ert deltagande. Vi vill även tacka vår handledare Petra Andersson som väglett oss under studiens gång och som varit till stor hjälp med sin långa erfarenhet inom logistik. Till sist vill vi även tacka Hana Hulthén och alla opponenter som under seminarietillfällena bidragit med värdefull
återkoppling och tips under studiens gång.
--- ---
Aron Lindahl Isac Gladh
Växjö 2019-05-29 Växjö 2019-05-29
Sammanfattning
Titel: Reducering av icke-värdeskapande aktiviteter vid CNC-svarvar Kurs: Ämnesfördjupanade arbete i logistik, 2FE25E, VT 2019
Författare: Aron Lindahl & Isac Gladh Handledare: Petra Andersson
Bakgrund: Willo upplever att deras arbete vid DECO-maskinerna inte utnyttjas till fullo i nuläget. Icke-värdeskapande aktiviteter i tillverkningsprocessen har resulterat i långa ställtider för maskinerna. Lean är en strategi för att identifiera och eliminera slöseri samt att maximera kundvärdet genom ständiga förbättringar. Lean består i sin tur av många olika verktyg som kan implementeras i produktionen, som exempelvis 5S och SMED. Representanter från Willo har uttryckt ett behov av Lean i produktionen och att arbetet med strategin i nuläget är
bristfällig.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta fram förslag på hur Willo kan minimera de icke- värdeskapande aktiviteterna vid DECO-maskiner genom att föreslå ett antal Lean-verktyg.
Metod: Arbetet är en fallstudie som grundar sig i ett kvalitativt angreppssätt med en deduktiv ansats. Empiri till arbetet har samlats in genom intervjuer med personal vid företaget Willo.
Slutsats: Denna studie har kommit fram till att det förekommer icke-värdeskapande
aktiviteter inom samtliga nio aktiviteter vid DECO-maskinernas tillverkningsprocess. De kan elimineras med hjälp av Lean-verktyg som även hade hjälpt flödet att flyta bättre i
produktionen samt reducera de icke-värdeskapande aktiviteterna. En implementering av Lean hade hjälpt Willo att upprätthålla förbättringsarbete och införa tydliga arbetsrutiner för deras personal vilket hade sparat tid i längden. Genom att använda sig av teori inom ”de sju slöserierna” har det identifierats en rad olika icke-värdeskapande aktiviteter inom
tillverkningsprocessen. De icke värdeskapande aktiviteterna som författarna har identifierat kan reduceras med hjälp av verktyg som 5S och SMED.
Nyckelord: Lean, 5S, SMED, Icke-värdeskapande aktiviteter, Ställtid, Processkartläggning
Innehåll
1.0 Inledning... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ... 2
1.2.1 Forskningsfråga 1 ... 2
1.2.3. Forskningsfråga 2 ... 3
1.3 Syfte och frågeställningar ... 4
1.3.1 Frågeställningar ... 4
1.3.2 Syfte ... 5
1.4 Begreppsförklaring ... 5
1.4.1 Deco-maskiner ... 5
1.4.2 Precisionsdetaljer ... 5
1.5 Disposition ... 6
2.0 Metod ... 7
2.1 Vetenskapligt synsätt ... 7
2.2 Vetenskapligt angreppsätt ... 8
2.3 Undersökningsmetod ... 10
2.4 Undersökningsdesign ... 11
2.5 Datainsamling... 12
2.5.1 Intervjuer ... 13
2.5.2 Produktionsdata ... 14
2.6 Urval ... 15
2.7 Dataanalys ... 15
2.8 kvalitetskriterier vid kvalitativ studie ... 16
2.8.1 Trovärdighet ... 17
2.8.2 Äkthet ... 18
2.9 Generaliserbarhet ... 19
2.10 Etiska övervägande ... 20
2.11 Beskrivning av arbetsprocessen ... 21
2.12 Sammanfattning av metodkapitlet ... 22
3.0 Frågeställning 1 ... 23
3.1 Teori frågeställning 1 ... 23
3.1.1 Icke-värdeskapande aktiviteter & de sju slöserierna ... 23
3.1.2 Ställtid ... 25
3.1.3 Tillverkningsprocess ... 26
3.1.4 Processkartläggning ... 27
3.2 Empiri frågeställning 1 ... 29
3.2.1 Tillverkningsprocessen ... 29
3.2.2 Icke-värdeskapande aktiviteter i tillverkningsprocessen ... 35
3.3 Analys frågeställning 1 ... 39
3.3.1 Tillverkningsprocessen ... 39
3.3.2 Icke-värdeskapande aktiviteter & de sju slöserierna ... 41
3.4 Slutsats frågeställning 1 ... 43
4.0 Frågeställning 2 ... 45
4.1 Teori frågeställning 2 ... 45
4.1.1 Lean ... 45
4.1.2 5S ... 46
4.1.3 SMED (Single Minute Exchange of Dies) ... 48
4.2 Empiri frågeställning 2 ... 49
4.2.1 Icke-värdeskapande aktiviteter & De sju slöserierna ... 49
4.2.2 5S ... 50
4.2.3 Inre- & yttre ställtider ... 51
4.3 Analys frågeställning 2 ... 52
4.3.1 Implementering av Lean på Willo ... 52
4.3.2 5S vid Willo... 53
4.3.3 SMED vid Willo ... 55
4.4 Slutsats frågeställning 2 ... 58
5. Slutsats ... 59
5.1 Resultat ... 59
5.2 Användbarhet ... 60
5.3 Kritik till eget arbete ... 61
5.4 Förslag till fortsatt forskning ... 61
6. Referenser ... 63
6.1 Muntliga källor ... 63
6.2 Skriftliga källor ... 63
7. Bilagor ... 65
7.1 Intervjuguide 2019-04-17 CNC-operatörer ... 65
7.2 Intervjuguide 2019-04-17 Produktionschef ... 67
7.4 Intervjuguide 2019-05-02 Produktionschef ... 67
7.4 Intervjuguide produktionsledare & CNC-operatör 1 2019-05-06 ... 69
7.5 Intervjuguide CNC-operatör 1 2019-05-09 ... 70
7.5 Intervjuguide Produktionsledare 2019-05-17 ... 71
7.6 Produktionsdata 2019-04-26 ... 72
1.0 Inledning
Inledningsvis skildras en övergriplig bakgrund till företaget Willo och deras verksamhet efterföljt av en bakgrund till ämnet och aktuella begrepp kopplat till Lean. Därefter kommer en problemdiskussion kopplat till Willos nuvarande tillverkningsprocess i anslutning till DECO-maskinerna presenteras vilket kommer att resultera i forskningsfrågorna för uppsatsen. Det inledande kapitlet avslutas med att presentera uppsatsens syfte samt en begreppsförklaring och avslutningsvis dispositionen för studien.
1.1 Bakgrund
Willo är ett tillverkande företag beläget i Räppe, Småland. Företaget grundades 1956 av schweizaren Willy Loeffel men som idag ägs av Marie och Bengt Swanström. Företaget tillverkar flera olika precisionsdetaljer av hög kvalitet som sedan levereras till olika kunder över hela världen. Sedan starten 1956 har företaget gradvis vuxit och expanderats och består idag av över 100 anställda med en fabrik om 6500 kvm där hela verksamheten är baserad (Om Willo, 2019).
Willo producerar idag ca. 700 olika artiklar och deras kundbas är utspridd över hela världen men är som störst i Sverige och Europa. 45% av kunderna är baserade i Europa, 35% är inom Sverige och sedan 10% i Asien respektive Nordamerika (Produktionschef, Willo, 2019-04- 17).
Inom Willo finns det fyra stycken olika segment; Medtech, Industry, Energy och Moldtech.
Sett till omsättning utgör Industry och Moldtech 30% vardera medan Medtech täcker 25 % och Energy utgör 15 %, inför framtiden lägger företaget stort fokus på Medtech som förväntas växa de kommande åren (Produktionschef, Willo, 2019-04-03). Inom segmentet Medtech tillverkas det innovativa helhetslösningar inom medicinteknik som bland annat används inom dental-, hörsel- och kirurgi-industrin. De viktigaste processerna i tillverkningen för
produkterna är skärande bearbetning, tvätt och visuell avsyning i certifierat renrum eftersom det ställs höga krav på renlighet. Industry levererar till livsmedel-, hydraulik- och
säkerhetsbranschen där Willo har lång erfarenhet och spetskompetens. Tillverkningsprocessen består av designoptimering, skärande bearbetning, ytbehandling och montering. Segmentet Energy förser avancerade detalj-produkter till kärnkraftsindustrin och har gjort det sedan kärnkraft introducerades i Sverige. Förutom kärnkraftsindustrin ingår även vind- och
turbinkraft i detta segment. Det sista segmentet Moldtech förser däckindustrin med kritiska detaljer som exempelvis ventiler (Om Willo, 2019).
Verksamhetsåret 2016 satte Willo målet att dubblera sin omsättning till 2020 från 100 mkr till 200 mkr. Verksamhetsåret 2017 hade Willo ökat sin omsättning till 135 mkr och har gradvis ökat sedan dess. Nuvarande lokaler har kapacitet för denna expansion och kan således utföras i existerande lokaler eftersom de expanderade anläggningen 2015. Med detta i åtanke, för att det ska vara möjligt att göra det utan att införskaffa nya inventarier måste den totala
utrustningseffektiviteten av existerande maskiner höjas för att nå detta målet (Produktionschef, Willo, 2019-04-03).
Lean är ett effektivt tillvägagångssätt för bearbetnings- och tillverkningsindustrin att förbättra processerna, produkterna och lönsamheten i företaget. För det enskilda företaget medför Lean-verktyg en möjlighet till att problem i företaget kan identifieras, analyseras och sedermera lösas (Shahada & Alsyouf, 2012). Studien kommer att inkludera olika modeller och verktyg som grundar sig i Lean för att på ett möjligt sätt hantera de nuvarande problemen inom tillverkningsprocessen vid DECO-maskinerna hos Willo.
Lean är en metod för verksamhetsutveckling som först utvecklades i Japan hos företaget Toyota under 40-talet och som senare spred sig till resten av världen. Metoden går ut på att identifiera kundvärdet i verksamheten, eliminera slöseri och slutligen generera ett flöde som skapar värde för kunden vilket bl.a. kan tillämpas i ett företags produktion. Inom Lean finns det flera olika metoder och verktyg som kan användas som exempelvis 5S, Kanban, Poka- yoke, SMED etc. En framgångsrik implementering av Lean och dess verktyg kan innebära flera fördelar för det enskilda företaget. Exempel på några generella fördelar är kortare ledtider, mindre slöseri, ökad förståelse för processerna inom företaget, mindre lager och ekonomiska besparingar (Melton, 2005).
1.2 Problemdiskussion
1.2.1 Forskningsfråga 1
Willo har uttryckt att ställtiderna vid DECO-maskiner idag är längre än vad de behöver vara till följd av att det förekommer icke-värdeskapande aktiviteter i tillverkningsprocessen. Det finns i nuläget inte några tydliga direktiv om hur man ska placera olika verktyg, städmaterial etc. De sysslor som i fråga är mer tidskrävande än nödvändigt är aktiviteter som exempelvis
Willos planering utformas noggrant i förväg av planeringsavdelningen vilket gör att Willos DECO-maskiner måste kunna leverera i den takt som på förhand är uträknad så att de ska kunna leverera på bästa sätt. Något som i dagens läge ofta försvårar planeringen är
exempelvis maskinhaveri samt långa ställtider vilket tvingar Willo att ofta ställa om deras maskiner (Produktionschef, Willo, 2019-04-03).
Genom att använda analysverktyg med grund i Lean kan man komma fram till roten av varför problem uppkommer och därefter ta itu med dem (Shahada & Alsyouf, 2012). Willo är i nuläget ett ekonomiskt välmående företag vilket kan bidra till att personalen inte känner att det är kritiskt att implementera förbättringsåtgärder i produktionen. Produktionschefen på Willo menar att rutinerna i deras produktion inte har hängt med i moderniseringen kopplat till Lean vilket gör att det finns incitament att förnya rutiner för att bibehålla en bra effektivitet (Produktionschef, Willo, 2019-04-03).
I dagsläget har Willo data som mäts vid användning av maskiner samt arbetstid, denna data visar hur effektivt maskinerna används samt hur långa ställtiderna har varit. Denna data visar dock inte maskinfel och tar inte hänsyn till mänskliga faktorer men ger ändå en bra överblick av hur effektivt en maskin har använts (Produktionschef, Willo, 2019-04-03). Det finns många mätverktyg man kan ta hjälp av för att se vilken nivå av produktivitet de olika processerna har. För att mäta de processer som inte håller det utsatta måttet behöver man jämföra med historiska data vilket ger en bra överblick och visar olikheter i produktionen (Shahada & Alsyouf, 2012).
Det finns många verktyg inom Lean som funkar bra för att förbättra tillverkningsföretag inom maskin- och fabrikations branschen. Verktygen möjliggör att hitta och identifiera gömda problem (Shahada & Alsyouf, 2012). Genom en implementering av Lean kan det även
tillbringa ett värde för de anställda. Detta då personalen gynnas av att ha en städad arbetsplats där de känner att de gör mycket nytta och är mer produktiva med deras jobb (Produktionschef, Willo, 2019-04-03).
Efter denna problemdiskussion har uppsatsens första frågeställning formulerats enligt följande: Vilka är de icke-värdeskapande aktiviteterna i DECO-maskinernas
tillverkningsprocess i nuläget?
1.2.3. Forskningsfråga 2
Lean handlar om att minimera användandet av resurser och tiden som läggs ner på att utföra olika aktiviteter inom ett företag. Detta inkluderar att identifiera och eliminera de icke-
värdeskapande aktiviteterna och gör ofta att man skapar värde genom att ta bort onödigt spill.
Lean metoden har revolutionerat produktionsflöden med tekniker som Kaizen, Poka-yoke och Kanban (Stojkic, Majstorovic, Visekruna, Zelenika, 2014). De spill som Lean har potential att eliminera är defekter, överproduktion, väntan, transport, lager, överbearbetning och onödig rörelse (Melton, 2005).
Att implementera Lean verktyg på arbetsplatsen kan mötas av en skepticism av de anställda där de ställer sig frågande till om implementeringarna kommer leda till förbättringar. Det kan även finnas brist på tid att genomföra förändringarna då personalen är för upptagen med sina vanliga arbetssysslor. En lyckad Lean implementering kan dock innebära förbättringar i många olika områden som finansiellt, kunder, kvalité, personalen, kunskap och kan göra att personalen uppskattar och värderar sin arbetsplats mer (Melton, 2005).
Willo upplever att de ligger efter i branschen i form av Lean och flödesoptimering. Willo anser att det finns många olika metoder att implementera på arbetsplatsen som hade förbättrat deras situation och effektivitet. Lean är ett steg framåt som effektiviserar och minskar ledtider för Willo samtidigt som det möjliggör bättre service för kunderna (Produktionschef, Willo, 2019-04-03).
När olika verktyg har implementerats med syfte av att förbättra är det viktigt att de bibehålls och kontrolleras så ansträngningarna man gjort ger ett långsiktigt resultat. Då är det viktigt att det finns tydliga och fungerande verktyg som definierar arbetssysslorna och lägger upp dem på ett simpelt sätt. Det är även viktigt att standardisera arbetssysslorna och skapa nya rutiner efter att förbättringarna har införts samt att kolla upp det regelbundet så att rutinerna följs (Meran, John, Roenpage, Staudter, 2013).
Efter denna problemdiskussion har uppsatsens andra frågeställning formulerats enligt följande:Hur kan de icke-värdeskapande aktiviteterna minimeras genom en implementering av Lean-verktyg?
1.3 Syfte och frågeställningar
1.3.1 Frågeställningar
Frågeställning 1: Vilka är de icke-värdeskapande aktiviteterna i DECO-maskinernas tillverkningsprocess i nuläget?
1.3.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att ta fram förslag på hur Willo kan minimera de icke-värdeskapande aktiviteterna vid DECO-maskiner genom att föreslå ett antal Lean-verktyg.
1.4 Begreppsförklaring
1.4.1 Deco-maskiner
Deco-maskinerna är en definition på en grupp om fyra maskiner som är snarlika varandra. I gruppen ingår följande maskiner: D16A, D16B, D16C och D16D. De är namngivna utifrån ett inventarieperspektiv där D står för DECO vilket är modellen på maskinerna, siffran står för diametern på materialet som går in i maskinen och bokstaven representerar löpnumret på maskinen (i vilken ordning de är inköpta). Det är företaget Tornos som tillverkat samtliga maskiner. Maskinerna bemannas genom 2–3 skift, där vissa maskiner producerar 16h/dygn medans andra är igång 24h/dygn. En CNC-operatör har ansvar för två maskiner samtidigt och i genomsnitt behandlas 50 stycken olika artiklar i de fyra maskinerna (Produktionschef, Willo, 2019-04-06)
1.4.2 Precisionsdetaljer
Precisionsdetaljer är ett begrepp på detaljer som har en hög dimension-, yt- och funktionskrav.
Detaljerna är oftast en kritisk del i en konstruktion, exempelvis till ett kärnkraftverk (Produktionschef, Willo, 2019-04-06). För visuellt exempel se Figur 1.
Figur 1 Precisionsdetaljer (Om Willo, 2019)
1.5 Disposition
Figur 2 Disposition (egen illustration)
Uppsatsen är disponerad utefter Figur 2. Det första kapitlet, inledning, omfattar en företags- och ämnesbeskrivning, en problemdiskussion till de två frågeställningarna, formulering av de två frågeställningarna samt syfte och begreppsförklaring. I metodkapitlet presenteras och diskuteras flera olika metoder och tillvägagångsätt som kommer ligga till grund för denna uppsats. Sedan kommer teori, empiri och analys att behandlas vilket är uppdelat utefter frågeställningarna. Uppsatsen kommer sedan att avslutas med kapitlet slutsats.
• Företags- & ämnesbakgrund, problemdiskussion, frågeställningar, syfte & begreppsförklaring
Inledning
• Vetenskapligt angrepps- & synsätt, undersöknings- metod & design, datainsamling, urval,dataanalys, kvalitetskriterier, generaliserbarhet & etiska överväganden, abretsprocessen, sammanfattning
Metod
• Teori→ Empiri→ Analys→Slutsats
Forskningsfråga 1
• Teori→ Empiri→ Analys→ Slutsats
Forskningsfråga 2
• Resultat,Användbarhet, Kritik till eget arbete, Förslag till fortsatt foskning
Slutsats
2.0 Metod
För att besvara forskningsfrågorna inom studien är ett visst metodiskt tillvägagångssätt framtaget. Detta tillvägagångsätt diskuteras och förklaras inom detta metodkapitel. Varje underkapitel består av teori som diskuterar de olika synsätten följt av metodvalen som har gjorts och en motivering till varför de har valts. Kapitlet börjar med att diskutera
vetenskapliga syn- och arbetssätt. Därefter kommer teoretiska forskningsmetoder som berör olika områden som insamling, design, urval samt analysering av data. Slutligen kommer generaliserbarhet, kvalitetskriterier samt etiska övervägande att presenteras. Kapitlet avslutas med en kort sammanfattning av de metoder som används i denna uppsats.
2.1 Vetenskapligt synsätt
När man skriver forskning är det av stor vikt att använda sig av godtagbar kunskap inom ämnet man ska skriva om, som i denna uppsats berör ämnet logistik. Om kunskapen i en frågeställning är godtagbar så är den epistemologisk. Man måste välja hur man ska tolka uppsatsen som vanligtvis är mellan två olika ståndpunkter vilka är hermeneutik och
positivism. Det som ligger till grund för valet av de två synsätten är den kausala förklaringen vilken ligger bakom tolkningen av en uppsats. Positivism är när verkligheten kommer till att tolkas utifrån vetenskaplig kunskap som baseras på erfarenhet medan hermeneutik istället är hur verkligheten tolkas genom de aktörer i fråga som upplever denna (Bryman & Bell, 2017).
Bryman och Bell (2017) menar att positivism inriktar sig mot naturvetenskapliga
kunskapsteorier som beskriver den verklighet som upplevs socialt. Det är av stor vikt att studierna utförs med en objektiv inställning eftersom det ska skilja mellan egna värdering och rena fakta (Bryman & Bell, 2017).
Positivism har två olika egenskaper som har gemensamma egenskapen med realism som är (1): uppfattningen att naturvetenskap och samhällsvetenskap bör använda samma angreppsätt angående insamling av data och analysering av denna samt (2) att det finns en yttre verklighet som inte är lik den vi upplever. Två olika former av realism existerar vilka är kritisk realism och empirisk realism. Kritisk realism är en realism som beskriver det verkliga i den naturliga ordningen och i den sociala verklighetens skeenden. Inom kritisk realism säger man att det endast går att förstå och förändra den sociala verkligheten om man först identifierar de strukturer som ligger till grund för skeenden. Strukturerna kan endast identifieras om man
använder sig av samhällsvetenskapens praktiska och teoretiska arbetsinsatser. Empirisk realism betyder att man med lämpliga metoder kan förstå verkligheten. Den är av ytligt slag då den förbiser att det finns generativa mekanismer och bestående strukturer (Bryman & Bell, 2017).
Denna studies utgångspunkt utgår från synsättet kritisk realism. Kritisk realism anses vara sammankopplad till kvalitativa studier medan positivismen som också var ett alternativ fokuserar mer på kvantitativa enkätstudier och liknande. Intervjuerna som gjorts har tolkats annorlunda beroende på de erfarenheter och det språk som intervjupersonen har och använder samt den erfarenhet respondenten har. Målet är att försöka få en klar bild av verkligheten vid Willos DECO-maskiner på ett så verkligt sätt som möjligt i syfte att skapa en förståelse.
Studien kommer att utgå från att avbilda verkligheten som den är och upplevs.
2.2 Vetenskapligt angreppsätt
Detta kapitel beskriver de tre vetenskapliga angreppssätten deduktion, induktion och abduktion där information och modeller grundas i Alan Bryman och Emma Bells bok Företagsekonomiska forskningsmetoder. Baserat på denna information kommer uppsatsens vetenskapliga angreppsätt att presenteras i slutet av kapitlet.
Den deduktiva teorin representerar den vanligaste uppfattningen i samhällsvetenskap om hur förhållanden mellan teori och praktik ser ut. Inom detta angreppssätt deducerar forskaren en eller flera hypoteser som sedan kommer genomgå en empirisk granskning. Hypoteserna och teorin kommer således att styra forskningens efterföljande datainsamling. Den övergripande arbetsprocessen för deduktiv forskning beskrivs i Figur 3 som är hämtad från Bryman & Bell (Bryman & Bell, 2017).
Figur 3 den deduktiva processen (Bryman & Bell, 2017, sid 43)
Figur 3 visar på en linjär process som har en tydlig och logisk ordningsföljd. Denna
ordningsföljd kan dock variera från olika fall. Forskarens syn på teorin och litteraturen kan påverkas av exempelvis nya teoretiska idéer, att relevansen i data kan visas efter
datainsamlingen eller att data inte alls stämmer överens med den ställda
hypotesen/hypoteserna. Figuren ska alltså inte ses som definitiv utan istället som en generell bild av kopplingen mellan teori och praxis (Bryman & Bell, 2017). Figur 4 visar övergripligt vad deduktion innebär och är hämtad från Bryman & Bell.
Figur 4 Deduktion (Bryman & Bell, 2017, sid 45)
De svagheter som kopplas till deduktion är svårigheten att välja ut den teori som ska prövas då deduktion förlitar sig strikt på teoriprövning och falsifiering av hypoteser. Till skillnad från det deduktiva angreppsättet så är teorin resultatet av en forskningsinsats vid ett induktivt angreppssätt. Vid induktion dras generaliserbara slutsatser på grundval av observationer och beskrivs i Figur 5 (Bryman & Bell, 2017)
Figur 5 Induktion (Bryman & Bell, 2017, sid 45)
Som figuren visar så kan det induktiva angreppsättet ses som motsatsen till det deduktiva.
Båda angreppssätt rymmer dock inslag av varandra. Det induktiva arbetssättets svaghet
baseras på kritiken av att ingen mängd empiriska data kan möjliggöra teoriformulering (Bryman & Bell, 2017).
Det tredje angreppsättet är abduktion vilket används för att dra logiska slutsatser och utveckla teorier om verkligheten, likt induktion och deduktion. Abduktion baseras på ett pragmatiskt synsätt och utgår från att forskaren i fråga väljer den ”bästa” förklaringen bland
konkurrerande förklaringar och erkänner betydelsen av kognitivt tänkande i samband med teoriutvecklingen. Abduktion inleds med ett problem eller överraskning i data, som kan uppkomma då empiriska företeelser inte kan förklaras med existerande teori, för att sedan försöka förklara problemet genom att identifiera de betingelser som kan göra företeelsen mindre problematisk (Bryman & Bell, 2017).
Baserat på teorin som presenterats i detta kapitel har ett deduktivt angreppssätt valts för denna studie. Uppsatsens frågeställningar har sin utgångspunkt i teori, främst Lean, och kommer sedan att genomgå en empirisk granskning. Uppsatsens datainsamling har baserats på den insamlade teorin samt de aktuella frågeställningarna, för att senare kunna besvara dem och således komma fram till ett resultat. Teori ligger således till grund för uppsatsens resultat vilket beskriver den deduktiva processen.
2.3 Undersökningsmetod
Bryman och Bell (2017) hävdar att det finns två olika typer av forskningsstrategier som är kvantitativ- samt kvalitativ forskning. I en kvantitativ strategi krävs det en stor kvantitet av insamlingar och analyser istället för att fokusera på olika yttranden. Forskare inom
kvantitativa studier utgår från att en hypotes ska testas mot en framställd teori och angriper forskning genom ett deduktivt tankesätt. Experiment, enkäter och strukturerade intervjuer är olika sätt att samla in data i en kvantitativ studie. Man följer ett naturvetenskapligt synsätt och därför utgår man ofta från ett positivistiskt synsätt, man följer då oftast en förutbestämd process där de olika stadierna av forskningen redan är upplagda och processen är linjär. I slutänden diskuteras resultatet då angreppsättet är deduktivt och man avslutar med att redovisa det man kommit fram till genom att pröva hypoteserna mot teori (Bryman & Bell, 2017).
Till skillnad från den kvantitativa forskningsstrategin så lägger den kvalitativa strategin mer vikt vid ord och yttranden istället för de data man samlar in och det som siffrorna visar. I den
stor vikt kring att tolka den verklighet man observerar genom att försöka förstå hur observatörsobjekt agerar i en viss miljö (Bryman & Bell, 2017).
I den här studien har en kvalitativ forskningsstrategi använts. För att kunna besvara de
frågeställningar som är uppställda kommer intervjuer att utföras med personal som arbetar vid DECO-maskinerna på Willo och därför kommer frågorna besvaras genom ett kvalitativt perspektiv. Frågorna i uppsatsen är kvalitativt betingande och respondenternas svar kommer att påverkas av deras personliga åsikter och bakgrunder. Subjektiva åsikter kommer att stå till grund för de svar som framkommer från de utvalda respondenterna som intervjuas och de framtagna frågorna har en kvalitativ karaktär.
2.4 Undersökningsdesign
En undersökningsdesign innebär den stomme som bestämmer hur forskarna gör för att analysera och samla in olika data. Det finns fem huvudsakliga former av
undersökningsdesigner att använda sig av. De fem formerna är tvärsnittsundersökning,
experimentell undersökning, fallstudier och flerfallstudier, longitudinella undersökningar samt jämförande & komparativa undersökningar (Bryman & Bell, 2017).
Den första, tvärsnittsundersökning, innebär att man samlar in data från en viss tidpunkt gällande flera fall för att sedan undersöka om det förekommer anknytningar mellan dem som gör att man kan upptäcka ett samband. Det är vanligt förekommande att det i en
tvärsnittsundersökning används fler än två fall så att man kan fastställa sambanden på ett bättre sätt (Bryman & Bell 2017).
Experimentell undersökning innebär istället att man granskar två olika urval av
observationsobjekt och sedan växlar en förutsättning/variabel hos det ena urvalet. Därefter kan man granska resultatet och jämföra vad denna förändring har orsakat för att få ett tydligt visande resultat (Bryman & Bell 2017).
Fallstudier och flerfallstudier innebär att man noggrant och ingående granskar en viss situation i ett visst sammanhang. I denna studie granskar man endast ett fall i en
verklighetsbaserad miljö vilket hjälper forskarna att få en ingående förståelse (Bryman & Bell 2017).
Longitudinella undersökningar är när man väljer att undersöka hur något har omformats under en längre period. Detta kräver att man studerar ett visst urval under flera tillfällen för att förstå hur det förändrat sig över en längre tid (Bryman & Bell 2017).
Slutligen i jämförande & komparativa undersökningar jämför man hur två olika situationer speglar sig genom att utföra likadana metoder på både situationerna. Detta hjälper forskarna att få en utvecklad bild av det sociala sammanhanget inom de olika situationerna (Bryman &
Bell 2017).
Studien utföts med hjälp av undersökningsdesignen fallstudie då vi har satt oss in i en viss situation i ett visst sammanhang som handlar om tillverkningsprocessen vid Willos DECO- maskiner. Genom att använda oss utav en fallstudie kan vi få en ingående syn och ett tydligt resultat som endast omfamnar det ämnet och företag som vi har fokus på. Produktionschefen vid Willo (2019) anser idag att tillverkningsprocessen vid DECO-maskinerna har
förbättringspotential. Mycket vikt kommer läggas vid varför det i nuläget förekommer icke- värdeskapande aktiviteter. Genom att göra detta kommer en tydlig uppfattning formas av situationen och underlätta processen att ge förslag på rätt förbättringsaktiviteter.
2.5 Datainsamling
Data kan delas upp i primär- och sekundärdata. Primärdata är data som är insamlat för ett specifikt forskningssyfte, alltså data som forskarna själva har samlat in. Datainsamlingen kan ske genom olika tillvägagångssätt beroende på forskningens karaktär men några exempel är enkäter, intervjuer och undersökningar. Om data efter insamling och publicering sedan används av andra forskare i annat forskningssyfte blir det sekundärdata. Sekundärdata är data som ursprungligen blev framtaget för ett specifikt ändamål men som sedan återanvänts för ett nytt forskningssyfte (Hox, Boije, 2005).
Vid insamling av data kopplat till fallstudier kan sex stycken huvudsakliga datakällor
särskiljas: dokument, formella skriftliga källor/arkivmaterial, intervjuer, direkta observationer, deltagande observationer och fysiska artefakter. Samtliga källor har sina för- och nackdelar men ska inte betraktas som sämre eller bättre utan ska snarare betraktas som komplement till varandra (Yin, 2007).
I denna uppsats används primärdata. Primärdata samlades in via intervjuer och direkta observationer på plats vid företaget samt produktionsdata kopplat till DECO-maskinerna.
Utöver det används även vetenskapliga artiklar samt litteratur kopplat till Lean i denna studie som teori. De vetenskapliga artiklarna har inhämtats från databaserna Onesearch och Google Scholar via Linnéuniversitetets hemsida.
2.5.1 Intervjuer
Intervjuer som datainsamlingsmetod har både för- och nackdelar. Några generella nackdelar kopplat till intervjuer kan vara felaktigheter i svaren baserat på undermåligt formulerade frågor, brister på grund av minnesluckor och reflexivet. Reflexivet innebär att respondenten ger intervjuaren de svar som hen anser att forskaren är ute efter. Trots nackdelar ger intervjuer goda insikter om specifika situationer och information om upplevda kausala kopplingar. I fallstudier är intervjuer en viktig informationskälla eftersom de oftast har en koppling till människor på ett eller annat sätt (Yin, 2007).
Inom kvalitativ forskning är intervju sannolikt den mest använda metoden menar Bryman och Bell (2017). Intervjuer kan genomföras annorlunda och kan således delas upp i flera olika former som exempelvis strukturerad-, semistrukturerad- och ostrukturerad intervju (Bryman
& Bell, 2017). De intervjuformer som är aktuella i denna uppsats är ostrukturerad-,
semistrukturerad och strukturerad intervju. Samtliga intervjuer som har genomförts i denna studie presenteras i Tabell 1.
I en ostrukturerad intervju har intervjuaren inte några formulerade frågor utan har istället en uppsättning teman eller mer generella frågeställningar som benämns intervjuguide. Frågorna formuleras på ett informellt sätt och ordningsföljden skiljer sig åt mellan intervjuarna. I en semistrukturerad intervju har intervjuaren en uppsättning frågor som kan beskrivas som ett frågeschema och där det finns utrymme för följdfrågor till viktiga svar (Bryman & Bell, 2017). Intervjuguiderna för denna uppsats har bifogats som bilagor.
Befattning Datum Aktuellt
kapitel
Insamlingsmetod Beträffande
Företagsrepresentanter 2019- 03-07
- Ostrukturerad
intervju (personlig)
Etablerade första kontakten med Willo Produktionschef 2019-
04-03
1.Inledning Ostrukturerad intervju (personlig)
Företagsinformation &
problemformulering Produktionschef 2019-
04-06
1.Inledning Mailkontakt Information om DECO- maskinerna och precisionsdetaljer CNC-operatör 1 2019-
04-17
Empiri Semistrukturerad intervju (personlig)
Tillverkningsprocessen
& upplevda problem CNC-operatör 2 2019-
04-17
Empiri Semistrukturerad intervju (personlig)
Tillverkningsprocessen
& upplevda problem
Produktionschef 2019- 04-17
Empiri Semistrukturerad intervju (personlig)
Företagsinformation, data
& tillverkningsprocessen Produktionschef 2019-
04-17
Inledning Mailkontakt Företagsinformation
Produktionsledare 2019- 05-02
Empiri Semistrukturerad intervju (telefon)
Tillverkningsprocessen och upplevda problem Produktionsledare 2019-
05-03
Empiri Mailkontakt Insamling av ställplaner för DECO-maskinerna CNC-Operatör 1 2019-
05-06
Empiri Strukturerad intervju (telefon)
Tillverkningsprocessen och icke-värdeskapande
aktiviteter Produktionsledare 2019-
05-06
Empiri Strukturerad intervju (telefon)
Tillverkningsprocessen och icke-värdeskapande
aktiviteter Produktionschef 2019-
05-06
Empiri Mailkontakt Frågor rörande
produktionsdata CNC-Operatör 1 2019-
05-09
Empiri Strukturerad intervju (telefon)
Frågor rörande ställtider
Produktionsledare 2019- 05-17
Empiri Semistrukturerad intervju (telefon)
Frågor rörande flödet i produktionen
Tabell 1 Datainsamling (egen illustration)
2.5.2 Produktionsdata
Utöver intervjuer kommer även produktionsdata för DECO-maskinerna att användas i denna uppsats för att analysera Willos tillverkningsprocess. Data samlades in via mejl i form av en excel-fil som skickades av företagets produktionschef, vilket presenteras i Tabell 2. Mottagen data behandlar bland annat planerad- och rapporterat ställ, planerad- och rapporterad stycktid samt startdatum för produktionen. Den data som kommer att analyseras i uppsatsen är data berörande ställtiderna. För att analysen ska skildra tillverkningsprocessen i nuläget kommer enbart data från 2018 och 2019 att analyseras.
Tillhandahållen av: Insamlingsdatum: Aktuellt kapitel: Beträffande:
Produktionschef 2019-04-26 4. Empiri Ställtider för DECO- maskinerna
Tabell 2 Datainsamling produktionsdata (egen illustration)
2.6 Urval
Det är vanligt att man inte tar med hela populationen som undersöks utan gör ett visst urval för att få ett representativt resultat då det i många fall är omöjligt att granska hela
populationen. Det är av stor vikt att urvalet är representativt för hela populationen så
generalisering fungerar felfritt. När det kommer till urval finns det två olika sorters urval att gå efter, vilka är sannolikhetsurval och icke-sannolikhetsurval (Bryman & Bell, 2017).
Enligt Bryman & Bell (2017) är sannolikhetsurval är när man inkluderar hela populationen och alla inkluderade har lika stor chans att bli valda. När det kommer till icke-
sannolikhetsurval baserar det på stickprov som inte valts enligt sannolikhetsurvalsprinciperna.
Inom icke-sannolikhetsurval finns det tre olika metoder att använda sig utav, vilka är
bekvämlighetsurval, snöbollsurval och kvoturval. Bekvämlighetsurval innebär att de individer som finns att åtkomliga för tidpunkten då intervjuer sker. Bekvämlighetsurvalet ger ofta en ingående och bra blick för det som ska granskas men kan också ge missvisande resultat för populationen. Snöbollsurval går ut på att forskarna tar kontakt med ett antal individer som ska vara del i studien som sedan väljer ut andra personer vilket gör att det blir fler och fler med tiden, därav namnet snöbollsurval. Den sista icke-sannolikhetsurvals metoden är kvoturval där forskarna utser ett antal deltagare som de anser spegla studiens population (Bryman & Bell, 2017).
Icke-sannolikhetsurval är den urvalsmetod som använts i denna studie med metoderna bekvämlighetsurval och snöbollsurval. De intervjuer som gjorts under tiden av forskning kommer att göras med personal på Willo som finns tillgänglig och som är villig. Det urval som gjorts är produktionschef och produktionsledare på Willo samt två olika CNC-operatörer som båda opererar vid DECO-maskinerna som vardagssysslor. Om de utvalda respondenterna ger oss bedömningen att information som är relevant kan hämtas från en annan källa kommer kontakt att tas med den angivna källan. Produktionsledaren är ett exempel på respondent som tillkommit genom ett snöbollsurval. De respondenterna bedöms som trovärdiga då de alla har en bra inblick i processerna vid DECO-maskiner då de jobbar i närheten av dem dagligen. De två CNC-operatörerna som intervjuats är båda anonyma och kommer därför refereras till som CNC-operatör 1 och 2.
2.7 Dataanalys
Vid genomförande av en fallstudie är det viktigt att formulera en analytisk strategi som behandlar vad som ska analyseras och varför. De tre strategier som finns är teoretiska hypoteser, rivaliserande förklaringar och utveckling av fallbeskrivningar. De tre strategierna
ligger till grund för de fem teknikerna för analys av fallstudier: mönsterjämförelser,
utformning av förklaringar, tidsserieanalyser, logiska modeller och synteser mellan olika fall (Yin, 2007).
Strategin teoretiska hypoteser går ut på att forskarna följer de teoretiska hypoteser, vilket återspeglar en uppsättning forskningsfrågor, som ledde fram till fallstudien. Här styr
frågeställningarna fallstudiens analys vilket innebär att forskarna kan fokusera på data som är aktuell för den specifika studien. Mönsterjämförelser, som är en teknik för analys av
fallstudier, innebär att forskarna jämför ett empiriskt grundat mönster med ett förväntat mönster. Om mönstren stämmer överens med varandra kan detta resultat stärka studiens validitet (Yin, 2007).
Baserat på den teori som presenterats i detta kapitel så har strategin teoretiska hypoteser och tekniken mönsterjämförelser använts i denna studie. Strategin blir aktuell då uppsatsen utgår från de två forskningsfrågorna i sin analys och den data som samlas in är kopplad och fokuserad på de två frågeställningarna. Mönsterjämförelser används då uppsatsen jämförde teori om Lean-verktyg och om en implementering av dem kan minimera de icke-
värdeskapande aktiviteterna vid de aktuella maskinerna.
2.8 kvalitetskriterier vid kvalitativ studie
Vid kvalitetsbedömning av kvantitativ forskning är det främst kriterierna reliabilitet, replikerbarhet samt validitet som är viktigast. Reliabilitet berör huruvida resultatet från en undersökning blir desamma om undersökningen skulle genomföras en gång till.
Replikerbarhet handlar om huruvida en undersökning kan upprepas. Validitet handlar om en bedömning av om de slutsatser som genererats från en undersökning hänger ihop eller inte och kan delas upp i extern-, intern- och ekologisk validitet. De kvalitetskriterierna är viktiga för en kvantitativt inriktad forskare men dess relevans vid kvalitativ forskning är
omdiskuterad (Bryman & Bell, 2017).
Guba & Lincoln (1994) och Lincoln & Guba (1985) menar att det inte går att komma fram till den enda och absoluta bild av den sociala verkligheten som reliabilitets- och
validitetskriterierna förutsätter när det kommer till kvalitativ forskning. Eftersom de tidigare nämnda begreppen lägger stor vikt vid just mätning så blir kopplingen till kvalitativ forskning problematisk. Reliabilitets och validitetskriterierna går att anpassa till kvalitativa studier men
utifrån alternativa kriterier. Lincoln och Guba föreslår istället två grundläggande kriterier för bedömning av en kvalitativ studie vilka är trovärdighet och äkthet (Bryman & Bell, 2017).
2.8.1 Trovärdighet
Kriteriet trovärdighet kan i sin tur delas upp i fyra stycken delkriterier: tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering (Bryman & Bell, 2017).
Tillförlitlighet, som är motsvarigheten till intern validitet i kvantitativ forskning, kopplat till en forskares beskrivning av den tidigare nämnda sociala verklighet är avgörande för
beskrivningens acceptans. Det innebär bland annat att studien utförts i enlighet med uppsatta regler och att resultaten rapporteras till personerna som undersökningen baserats på för att bekräfta att forskaren uppfattat deras verklighet på rätt sätt (Bryman & Bell, 2017).
Denna uppsats har säkerställt tillförlitlighet genom att förmedla resultatet av studien till de respondenter som varit delaktiga. På så sätt kan respondenterna bekräfta att författarna uppfattat och förmedlat deras verklighet på ett korrekt sätt. Förutom att respondenterna får tillgång till den färdiga studien har även en konstant dialog med personalen vid företaget hållits berörande empiri för att säkerställa tillförlitlighet.
Överförbarhet, som motsvarar extern validitet, handlar om att beskrivningarna som görs i den kvalitativa studien ska vara täta beskrivningar vilket är till hjälp i bedömningen huruvida resultaten är överförbara till en annan miljö. De täta beskrivningarna bör innehålla fylliga och täta redogörelser för de detaljer som ingår i den undersökta kulturen (Bryman & Bell, 2017).
Denna studie är en fallstudie för ett specifikt företag och berör ett specifikt antal tillverkande maskiner. Det är något som försvårar en exakt tillämpning av denna studie på ett annat företag. Dock kan andra tillverkande företag av samma storlek som Willo använda sig av studien som en riktlinje vid minimering av slöseri och en implementering av Lean-verktyg.
Överförbarhet har säkerställts genom att studiens resultat kan generaliseras och således tillämpas av andra företag.
Det tredje delkriteriet pålitlighet motsvaras av reliabilitet i kvantitativ forskning. Guba &
Lincoln (1994) och Lincoln & Guba (1985) menar att forskarna måste tillämpa ett granskande synsätt för att undersökningen ska kunna bedömas kopplat till pålitlighet. Granskande synsätt innebär att forskarna säkerställer att det skapas en fullständig redogörelse för samtliga av forskningsprocessens faser. Detta innefattar bland annat att formulering av forskningsfrågor,
val av undersökningspersoner, fältanteckningar, intervjuutskrifter, beslut om analys av data etc. görs tillgängliga vilket sedan kan granskas av kolleger (Bryman & Bell, 2017).
Författarna har genomgående i studien tillämpat ett granskande synsätt, både i kontakten med företaget men även vid val av andra källor som exempelvis böcker och vetenskapliga artiklar.
Pålitlighet har säkerställts genom att författarna redogjort för samtliga av
forskningsprocessens faser i studien som sedan kan granskas av handledare, examinator, opponenter och företaget själv.
Det sista delkriteriet för trovärdighet är konfirmering vilket motsvarar den kvantitativa forskningens objektivitet. Det innebär att forskaren försöker säkerställa att hen har agerat i god tro och inte låtit sina personliga värderingar eller sin teoretiska inriktning påverka utförandet eller slutsatserna av en undersökning (Bryman & Bell, 2017).
Konfirmering har säkerställts genom att författarna varit objektiva vid framtagning av teori samt i kontakten med företaget. Författarna har arbetat transparent med teori samt intervjuer vilket även möjliggör att studiens objektivitet kan granskas av kollegor. Samtlig teori är belagt med källor i den flytande texten och som källhänvisas i sin helhet i kapitlet 6.
Referenser. Samtlig datainsamling redovisas i tabellerna 1 och 2 där det bland annat illustreras vem som försett data och när. Intervjuguiderna finns tillgängliga i sin helhet i kapitel 7. Bilagor.
2.8.2 Äkthet
Likt trovärdighet kan kriteriet äkthet delas upp i ett antal delkriterier eller generella frågor:
rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet och slutligen taktisk autenticitet (Bryman & Bell, 2017).
Vid en undersökning ska forskarna skildra en rättvis bild av de åsikter och uppfattningar som framkommit hos den specifika grupp som studerats (Bryman & Bell, 2017). Denna studie uppnår delkriteriet rättvis bild genom att föra en konstant dialog med representanter från företaget samt handledare och examinator. Författarna har skickat en uppdaterad version av studien veckovis för att säkerställa att den bild som skildras är rättvis. Intervjupersonerna får möjlighet att granska rapporten och på så sätt kan även de säkerställa att uppsatsen skildrar en rättvis bild.
Ontologisk autenticitet handlar om huruvida undersökningen hjälper personerna som
sig i (Bryman & Bell, 2017). Författarna har delgett studien i sin helhet till medverkande personer och på så sätt säkerställt ontologisk autenticitet eftersom de då får en förståelse för deras situation, bland annat genom exempelvis processkartläggningen.
Pedagogisk autenticitet berör hur undersökningen bidragit till huruvida
undersökningsdeltagarna fått en bättre bild av hur andra personer i samma miljö upplever situationen (Bryman & Bell, 2017). Denna studie involverar flera personer vid företaget Willo som genom studien kan få en bättre uppfattning av hur deras kollegor upplever företagets situation, vilket säkerställer pedagogisk autenticitet.
Katalytisk autenticitet handlar om huruvida undersökningen gjort att undersökningsdeltagarna kan förändra sin situation (Bryman & Bell, 2017). Syftet med studien är att minimera slöseri vid DECO-maskinerna vilket medför en förändring för undersökningsdeltagarnas situation.
De rekommendationer som studiem utmynnar i förser Willo med de verktyg som de behöver för att påbörja förändringsarbetet vilket säkerställer katalytisk autenticitet.
Den sista frågan, taktisk autenticitet, handlar om ifall undersökningen gjort att
undersökningsdeltagarna fått bättre möjligheter att vidta de åtgärder som krävs (Bryman &
Bell, 2017). Då studien föreslår ett antal Lean-verktyg samt hur de ska implementeras och upprätthållas så säkerställs frågan om taktisk autenticitet.
2.9 Generaliserbarhet
En svår fråga att besvara efter man utfört en forskning är om det finns möjlighet att göra generalisering av det som diskuterats i studien (Yin, 2012). Forskare som utför kvantitativ forskning är ute efter ett urval som ska representera hela populationen. Detta för att kunna möjliggöra en applicering av forskningens resultat på andra situationer (Bryman & Bell, 2017).
Statisk- och analytisk generalisering är de två olika typer av generaliserbarhet som existerar.
Den statiska generalisering används först när data samlats in. Syftet är att det empiriska material man samlat in av ett visst urval ska hjälpa forskaren att dra slutsatser angående en hel population. Surveyundersökning och experiment är två metoder som forskare ofta använder sig av för att utföra en statisk generalisering. En analytisk generalisering är den analys som passar bättre för fallstudier. I en analytisk generalisering utgår man från existerande teori för att sedan se om den framtagna empirin stöds av den redan existerande teorin och om så är
fallet så speglar detta även hela studien. Däremot krävs det ett eget omdöme från läsaren för att fastslå att resultatet är generaliserande (Yin, 2012).
Den analytiska generaliseringen är den som förekommer i denna studie. Detta eftersom generaliseringen som har gjorts sker i jämförande mellan existerande teori och framtagen empiri. Författarna strävade emot att generalisera resultatet med målet att framtagen kunskap ska illustreras på ett tydligt sätt. Detta målet sattes då det i så fall hade inneburit att likartade studier och företag i framtiden kan använda sig av den teori som är framtagen och inspireras av de Lean-verktyg som föreslås som förbättringar.
2.10 Etiska övervägande
Det finns etiska regler inom studier som rör de inkluderade deltagarna inom studien. De reglerna handlar om anonymitet, integritet, frivillighet och konfidentialitet. Inom svensk forskning finns det ett antal exempel som informationskrav, konfidentialitets- och
anonymitetskrav, nyttjandekrav, samtyckeskrav och falska förespeglingar. Informationskravet betyder att forskarna har en skyldighet att underrätta respondenterna vad syftet med forskning är. Konfidentialitet- och anonymitetskravet är det som säger att forskarna har en skyldighet att behandla insamlade data med största möjliga sekretess. Nyttjandekravet betyder att uppgifter som införskaffats om enskilda personer endast ska användas i forskningssyftet.
Samtyckeskravet betyder att deltagarna i studien kan avbryta intervjun på begäran och att deltagandet i studien är helt frivilligt. Falska förespeglingar betyder att forskaren har en skyldighet att inte delge felaktiga upplysningar (Bryman & Bell, 2017).
Etiska överväganden ser till så att det framtagna resultatet kommer att nyttjas på ett pålitligt sätt och att forskarna är ansvarsfulla men gör även att kvalitén på studierna höjs. Det bör därför läggas stor vikt vid etikfrågan och hållas ständiga diskussioner om hur denna förbättrar forskning. Det huvudsakliga målet med etiska övervägande är att hitta en harmoni mellan kapitlen och driva en lagenlig forskning. Det existerar två olika betydande intressen som är av stor vikt: kunskaps-och integritetsintresset. Kunskapsintresset är att det görs ny kunskap för både individer och samhället. Integritetsintresset lägger vikt vid att deltagande personer har rätt till att värna om sin integritet och privata intressen då de deltar i studier. Trots att en forskares mål är att skapa ny kunskap måste insikten om att detta inte kan göras ovillkorligen utan att hänsyn måste tas till vad som är överenskommet med deltagande personer angående integritet. När man utför intervjuer och observationer är det därför av stor vikt att löften om
Frågeställningen är framtagen tillsammans med Willo därav är de införstådda i uppsatsens syfte och varför den har genomförts, därför har informationskravet uppfyllts. Det andra kravet, samtyckeskravet, har uppfyllts genom att deltagandet i intervjuer har varit helt frivilligt och att det framförts till deltagarna under intervjuerna att det är okej att avbryta.
Respondenterna i uppsatsen är och därför appliceras även konfidentialitets- och
anonymitetskravet. Genom att ha varit noggranna med att inte delge felaktiga upplysningar har kravet för falska förespeglingar uppnåtts. Nyttjandekravet har studien uppfyllt genom att uppgifter om enskilda personer enbart använts för forskningsändamålet.
2.11 Beskrivning av arbetsprocessen Kapitel 1
Målet med detta kapitel var att ge en bra introduktion till ämnet och att få en klar bild av vad som behöver göras samt hur man ska komma fram till ett så bra resultat som möjligt med hjälp av att formulera problemen. Författarna har kommit bra överens med varandra trots många ingående diskussioner om hur de ska gå tillväga. Arbetsfördelning under kapitel 1 har varit lika och båda författarna har varit delaktiga i allt som gjorts.
Kapitel 2
Författarna lade upp en plan för detta kapitel hur de skulle samla information på ett effektivt sätt. Mycket litteratur genomgicks för att få ihop ett så bra metodkapitel som möjligt.
Författarna har ständigt diskuterat med varandra om vilka vägar man ska välja. För att effektivisera arbetsgången så delades vissa underkapitel upp mellan författarna inom metodkapitlet för att sedan sätta ihop varandras delar till ett dokument. I detta kapitel diskuterades de olika tillvägagångssätten och författarnas val av metod med handledaren.
Kapitel 3 & 4
Kapitel 3 och 4 beskrivs tillsammans då arbetsprocessen var identisk i de båda kapitlen. I de två kapitlen kopplades aktuell teori ihop med insamlad empiri som sedan övergick till en analys efterföljt av en slutsats. Början av arbetsprocesserna handlade till stor del om att
lokalisera och gå igenom litteratur samt vetenskapliga artiklar för att hitta aktuell teori kopplat till frågeställningen. Båda kapitlen kännetecknades av mycket empiri-insamling som främst skedde via telefon och mejl. Samtlig empiri samlade författarna in tillsammans. Författarna träffades dagligen för att strukturera arbetet men valde även att dela upp visa underrubriker sinsemellan för att sedan sätta ihop de olika delarna till ett dokument tillsammans.
Kapitel 5
Kapitel 5 innehåller resultat av de båda frågeställningarna, användbarhet, kritik till eget arbete och förslag till fortsatt forskning. Hela detta kapitel skrev författarna tillsammans eftersom kapitlet rent textmässigt inte var lika omfattande som föregående kapitel men också för att författarna behövde reflektera och diskutera tillsammans.
Kapitel 6 & 7
Kapitel 6 och 7 berör referenser samt bilagor. Både kapitel 6 och 7 har uppdaterats
kontinuerligt under studiens gång av båda författarna. När en ny källa använts i studien eller när en ny intervju genomförts så uppdaterades kapitlen direkt.
2.12 Sammanfattning av metodkapitlet
•Kritisk realism
Vetenskapligt synsätt
•Deduktion
Vetenskapligt angreppssätt
•Kvalitativt
Undersökningsmetod
•Fallstudie
Undersökningsdesign
•Primärdata
•Intervjuer, produktionsdata & direkta observationer
Datainsamling
•Icke-sannolikhetsurval: Bekvämlighets- och snöbollsurval
Urval
•Teoretiska hypoteser
•Mönsterjämförelser
Dataanalys
•Trovärdighet & äkthet
Kvalitetskriterier
•Analytisk generalisering
Generaliserbarhet
•Samtliga
Etiska överväganden
3.0 Frågeställning 1
Syftet med detta kapitel är att besvara frågeställning 1: Vilka är de icke-värdeskapande aktiviteterna i DECO-maskinernas tillverkningsprocess i nuläget? Kapitlet inleds med ett teorikapitel där icke-värdeskapande aktiviteter, de sju slöserierna, ställtid,
tillverkningsprocess samt processkartläggning beskrivs. Därefter presenteras relevant empiri kopplat till frågeställningen efterföljt av en analys där teori implementeras på den insamlade empirin. Kapitlet avslutas med en slutsats.
3.1 Teori frågeställning 1
3.1.1 Icke-värdeskapande aktiviteter & de sju slöserierna
Icke-värdeskapande aktiviteter kan definieras som aktiviteter vars utförande inte adderar något värde för slutkunden. Motsatsen, värdeskapande aktiviteter, definieras som aktiviteter som skapar värde för vilket kunden är beredd att betala för. Vissa icke-värdeskapande
aktiviteter kan dock vara nödvändiga för själva processen på grund av processens design men målet bör ändå vara att minimera de aktiviteterna eftersom de representerar en kostnad (Christopher, 2016).
Genom att minska den totala tiden som ett företag lägger på icke-värdeskapande aktiviteter så kommer servicen att förbättras och kostnader att minska. Figur 7, som är inhämtad från
Christopher (2016), illustrerar detta samband med ett exempel från tillverkningsindustrin. Den horisontella axeln representerar tid som spenderas i en process som exempelvis tillverkning eller montering. Processen behöver inte nödvändigtvis addera värde men det sker åtminstone någon form av aktivitet. Den vertikala axeln representerar tid då ingenting händer och
produkten står still i exempelvis lager. Den vertikala tiden adderar inget värde utan medför bara kostnader. Genom att kartlägga en process aktiviteter synliggörs de värdeskapande- och icke-värdeskapande aktiviteterna vilket är en förutsättning om man vill minimera de icke- värdeskapande aktiviteterna (Christopher, 2016).
Figur 7 Exempel kartläggning icke-värdeskapande- & värdeskapande aktiviteter (Christopher, 2016, sid 149)
Aktiviteter som inte tillför värde till produkten eller slutkunden kan även likställas med slöseri. Inom Lean är det av stor vikt att de slöserierna identifieras så att de sedan kan minimeras eller totalt elimineras. Genom att eliminera slöseri kan kostnader reduceras, produktiviteten förbättras och kvalitén säkerställas (Modi, Thakkar, 2014).
Inom Lean delas slöseri upp i tre olika typer: Muri, Mura och Muda. Muri definieras som slöseri som orsakas av överbelastning av människor, utrustning och system. Mura är slöseri som bygger på ojämnheter och variationer. Muda omfattar slöseri i form av aktiviteter som inte tillför något värde, vilket vanligtvis delas in i sju stycken olika typer av aktiviteter. De aktiviteterna kan i sin tur delas upp i sådana som är nödvändiga för ett systems funktion och de som inte är nödvändiga och som således bör elimineras. (Ljungberg & Larsson, 2012).
De 7 typerna av slöseri som nämns inom Lean är transport, lagerhållning, förflyttningar, väntan, överproduktion, överarbete och defekter (Meran et al, 2013). Aktiviteterna och deras innebörd presenteras i Figur 8 nedan, vilket är en egen illustration som inspirerats av Meran et al (2013).
Figur 8 De sju slöserierna (egen illustration)
Ibland räknas även andra typer av slöseri med här, som exempelvis att man inte utnyttjar människors kunskaper, förmåga eller initiativkraft. De tidigare nämna slöserierna är oftast svåra att helt eliminera men visar tydligt vart företaget bör rikta in sina resurser (Ljungberg &
Larsson, 2012).
3.1.2 Ställtid
Ställtid kan definieras som tiden det tar att ställa iordning eller att förändra inställningen på exempelvis en maskin i produktionen. Det kan handla om att ställa om maskinen från en produktionsvolym till en annan eller att ställa om från att producera en typ av produkt till en annan. Långa ställtider hämmar flexibiliteten i produktionen och gör det svårare för företaget i fråga att tillfredsställa kundbehovet. För att öka produktionens förmåga att reagera på kunders krav och efterfråga bör ställtiden reduceras till så nära noll som möjligt (Christopher, 2016).
Ställtid kan även delas upp i två olika kategorier: inre- och yttre ställtid. Inre ställtid består av aktiviteter som enbart kan utföras när maskinen står still, alltså innan eller efter produktion.
Exempel på aktiviteter som finns inom inre ställ är att byta eller montera nya verktyg inom en maskin. Yttre ställtid består av aktiviteter som kan utföras under tiden maskinen producerar.
Exempel på en aktivitet i yttre ställ är att plocka fram all nödvändig utrustning för att
•förflyttning av material/produkter från en plats till en annan
Transport
•Material/produkter som väntar på att bli bearbetade.Olika typer av lagring
Lagerhållning
•Överflödig förflyttning eller dålig ergonomi. Exempelvis leta efter material
Förflyttningar
•Förseningar i arbetsflödet. Väntan på exempelvis material eller på grund av stilleståndstider
Väntan
•Mer produceras än vad som är nödvändigt. Kan bero på att man vill undvika ställtider eller utnyttja produktivitet
Överproduktion
•Mer arbete utförs än vad kunden är villig att betala för. Kan bero på missförstådd eller okänt kundebehov
Överarbete
•Objekt som måste korrigeras i efterhand och/eller slängas.
Kan bero på maskininställningar, material etc.
Defekter
underlätta det faktiska stället senare. Företag bör eftersträva att förflytta aktiviteter från inre till yttre ställ för att på sätt minska den totala ställtiden (Cakmakci, 2008). För ytterligare teori om ställtider och reducering av dem samt metoden SMED (Single Minute Exchange of Dies) se kapitel 4.1.1.2 SMED (Single Minute Exchange of Dies.
3.1.3 Tillverkningsprocess
Jonsson & Mattson (2012, s 45) förklarar logistiksystemets processer enligt följande:
”En process utgörs av en följd av logiskt och villkorat sammanhängande aktiviteter som upprepas gång efter gång och har en tydlig början och slut. Den transformerar input till output. Målet med en process är att med så liten resursåtgång som möjligt skapa ett värde som tillfredsställer dess kunder.”
Processer kan sedan delas in i tre olika klassificeringar: kärnprocesser, stödprocesser och ledningsprocesser. Kärnprocesserna är ofta tvärfunktionella och innefattar flera
avdelningar/organisationer. Tillverkande företags kärnprocesser brukar delas in i sju
grundtyper: produktutveckling, försäljning, order-till-leverans, anskaffning, tillverkning och service, distribution samt efter leverans. Detta är processer som bidrar direkt till kundvärdet och som ur ett logistikperspektiv blir centrala om företaget har ett operativt perspektiv (Jonsson & Mattson, 2012).
De processer som möjliggör och stödjer de tidigare nämnda kärnprocesserna kallas för stödprocesser. Ett exempel på en stödprocess är produktionsunderhåll som möjliggör att kärnprocessen tillverkning fungerar så effektivt som möjligt. Stödprocesserna bidrar således indirekt till kundvärdet (Jonsson & Mattson, 2012).
Den sista processklassificeringen är ledningsprocesser. Processerna är oftast planinitierade och omfattar aktiviteter som exempelvis långsiktig strategi- och affärsplanering. Likt stödprocesserna bidrar ledningsprocesserna indirekt till kundvärdet. Har företaget ett strategiskt perspektiv kommer ledningsprocesserna bli centrala ur ett logistiskt perspektiv (Jonsson & Mattson, 2012).
Ljungberg och Larsson (2012) menar att en process behöver information och resurser för att kunna skapa ett resultat. Processen i sig omfattar inte några resurser utan de måste tillföras vilket möjliggör en form av transformering som skapar värde. Förutom resurser kräver även en process informationsutbyte för att kunna fungera effektivt. Informationsutbytet bidrar till
En process kan beskrivas i olika detaljeringsnivåer. Processer är oftast relaterade till andra processer där de kan vara över- och underordnade varandra eller befinna sig på samma nivå.
En process är uppbyggd av delprocesser som i sin tur är uppbyggd av aktiviteter. Processen är då överordnad delprocessen medans delprocessen är överordnad aktiviteten. Oavsett
detaljeringsnivån så är det gemensamma målet att tillfredsställa behovet, vilket illustreras i Figur 9 (Ljungberg & Larsson, 2012).
Figur 9 Processens olika detaljeringsnivåer (Ljungberg & Larsson, 2012, s.204)
Vidare menar Ljungberg och Larsson (2012) att en process består av fem komponenter.
Komponenterna är objekt in, aktivitet, resurs, information och objekt ut, vilket illustreras i Figur 10. Objekt in startar processen och kommer från den närmast föregående aktiviteten.
Aktivitet är den verksamhet som förädlar objekt in. Resurs är vad som behövs för att tidigare nämnda aktivitet ska kunna utföras. När en aktivitet möter resurser sker en transformation av aktivitetens objekt in till ett objekt ut. Informationens roll i denna process är att stödja och styra processen (Ljungberg & Larsson, 2012).
Figur 10 Processens komponenter (Ljungberg & Larsson, 2012, s. 199)
3.1.4 Processkartläggning
Processkartläggning är en illustrerad framställning av en process. Med hjälp av olika
symboler som är sammanflätade med hjälp av pilar och linjer ger en processkartläggning en klar bild av processen i fråga. Genom att kolla på en processkartläggning får man en bättre
