Analys av intervjuerna

För att analysera materialet bedömde vi att en systematisk metod med en ganska hög grad av spårbarhet, d.v.s. att man kan härleda tolkningen tillbaka till transkriptionen, förenklar både för oss som skall göra analysen och för den som eventuellt själv vill utreda hur vår analys har gått till och hur vi har kommit fram till de tolkningar vi har gjort. Med ett relativt stort empiriskt material, som 19 tran-skriberade intervjuer utgör, finns det en fara i att som ganska oerfa-ren ”gå bort sig” i mängden data och förlora fokus. Vi kan delvis konstatera att tusensidorsfrågan – ”Jag har tusen sidor intervju-transkript, hur skall jag analysera dem?” – som Kvale (1997) skri-ver om, gäller för oss. Vi säger delvis eftersom vi började med analysarbetet först när alla de cirka 300 sidorna transkript var kla-ra, vilket är en ansats som varken Miles & Huberman (1994) eller Kvale (1997) rekommenderar⁵⁴, men samtidigt har vi haft en gans-ka utvecklad ram kring de frågor vi har ställt, som en konsekvens av vårt fokus på kunskap och kompetens hos systemutvecklare i förhållande till IT-kvalitet.

Vi valde därför att utgå från de kunskapsaspekter som bland annat Johannessen (1999) diskuterar och som vi har redovisat i avsnitt 3.1. Utifrån begreppen påståendekunskap, färdighetskunskap och förtrogenhetskunskap tog vi fram kategorierna som vi sedan an-vände som ett ramverk för att koda materialet.

54 Kvale (1997) tycker till och med att den optimala intervjun är tolkad och klar när själva intervjun är avslutad.

Kodning

Påståendekunskap är sådan kunskap som är möjlig och lättare att artikulera och som kan uppträda i formen av regler, metoder, nor-mer, teorier etc. Således blir det vårt syfte att försöka belysa vil-ken/vilka teorier, normer och regler som systemutvecklare ut-trycker om kvalitet. Vi har valt att dela upp kodningen i två hu-vudkategorier, begrepp och norm (Figur 4.1).

Påståendekunskap PÅ

Huvudkategori Underkategori Kod Förklaring

Begrepp (BEG) Tekniska (TEK) PÅ-BEG-TEK Egenskaper vars in-nebörd är av teknisk karaktär

Bruk (BRU) PÅ-BEG-BRU Egenskaper vars in-nebörd är orienterad mot bruket

Norm (NORM) Definition (DEF) PÅ-NORM-DEF Definition som ger begreppet kvalitet en innebörd

Metod (MET) PÅ-NORM-MET En metod som ger begreppet kvalitet en innebörd

Mått (MÅTT) PÅ-NORM-MÅTT Mått som ger begrep-pet kvalitet en inne-börd

Figur 4.1: Kategorier för aspekten påståendekunskap.

Kategorien begrepp syftar tillbaka till att vi vill veta vilka begrepp som används och om de är tekniska eller mer orienterade mot bru-ket. Kategorien norm syftar här till att fånga vad som är fastlagt. Ett begrepp som används kan alltså också fungera som norm och där-för kan det finna överlappningar mellan dessa kategorier. (Vi har här inte skiljt på personliga uppfattningar (norm) och kontextuella normer.)

Färdighetskunskap är handlingsbaserad kunskap, d.v.s. kunskap som kommer till uttryck genom handling. I vår studie handlar fär-dighetskunskap om kommunikation kring, tillägning av kunskap om och bedömning av kvalitet (Figur 4.2) Kategorien kommunika-tion syftar till att vi vill veta hur systemutvecklare kommunicerar kring kvalitet. Är det genom exempel, mått eller något annat? Kate-gorien tillägna bygger på tanken att vi vill veta hur systemutveckla-ren utvecklar känslan för kvalitet. Är det genom utbildning, social interaktion eller genom teorier?

Färdighetskunskap FÄ

Huvudkategori Underkategori Kod Förklaring Kommunikation

(KOM)

Exempel (EX) FÄ-KOM-EX Exempel för att kommunicera kvalitet

Språk (SPR) FÄ-KOM-SPR Språk för att kommunicera kvalitet

Begrepp (BEG) FÄ-KOM-BEG Begrepp för att kommunicera kvalitet

Figur 4.2: Kategorier för aspekten färdighetskunskap.

Huvudkategori Underkategori Kod Förklaring Mått (MÅTT) FÄ-KOM-MÅTT Mått för att

kom-municera kvalitet Norm (NORM) FÄ-KOM-NORM En norm för att

kommunicera kvalitet, t. ex.

kravspecifikation, standard eller me-tod.

Tillägna (TILL) Utbildning (UTBI)

FÄ-TILL-UTBI Kompetens för kvalitet utvecklas genom utbildning

FÄ-TILL-UTBI-NEG (tillkommit under kodning)

Kompetens för kvalitet utvecklas inte genom ut-bildning

Utbyte (UTBY) FÄ-TILL-UTBY Kompetens för kvalitet utvecklas genom social in-teraktion

Erfarenhet (ERF) FÄ-TILL-ERF Kompetens för kvalitet utvecklas genom egen erfa-renhet

Teorier (TEO) FÄ-TILL-TEO Kompetens för kvalitet utvecklas genom teorier och böcker

Figur 4.2: Kategorier för aspekten färdighetskunskap (forts.)

Huvudkategori Underkategori Kod Förklaring

Bedöma (BED) Mätning (MÄT) FÄ-BED-MÄT Kvalitet bedöms genom att mäta Figur 4.2: Kategorier för aspekten färdighetskunskap (slut)

Till sist för färdighetskunskap har vi kategorien bedömning som handlar om hur systemutvecklare bedömer ”IT-artefakter”. Försö-ker man mäta, har man en norm (t. ex. kravspecifikationen) eller är det den tysta kunskapen (erfarenheten)?

Slutligen har vi förtrogenhetskunskap som förenklat uttryckt handlar om yrkestradition och exempel (Figur 4.3). I vårt

analysar-bete har vi gjort en enklare tolkning av dessa aspekter genom kate-gorierna kultur och tradition som har fått beteckna företagskultur respektive yrkestradition, dock utan den djupare innebörd som Johannessen (1999) skulle lägga i begreppet förtrogenhetskunskap.

Förtrogenhetskunskap FÖ

Huvudkategori Underkategori Kod Förklaring

Tradition (TRAD) FÖ-TRAD Genom att ta del

av yrkestraditio-nen får man ett kvalitetstänkande.

Till exempel ge-nom mäster-lärling förhållan-de.

Kultur (KULT) FÖ-KULT Genom att ta del

av en företagskul-tur får man ett kvalitetstänkande.

Figur 4.3: Kategorier för aspekten förtrogenhetskunskap.

Som framgår av figurerna tillkom vissa kategorier under kodning-ens gång och vi lade också till en ny huvudkategori för att täcka in sådant som vi tyckte relaterade till kvalitet på ett sätt som var rele-vant för vår undersökning, men som inte kan hänföras till någon av de andra kategorierna (Figur 4.4). Som den kategorin är gjord skulle man kunna säga att allt kan passas in under den och det är sant, men vi har använt den för att berika de andra kategorierna, t.ex. att någon anser att användarnas medverkan är mycket viktig för att uppnå god kvalitet. Detta uttalande går inte att passa in i grundschemat, men kan vara viktigt för att få större förståelse för om vederbörande definierar kvalitet som att användarna skall vara nöjda.

Varje intervju kodades alltså enligt detta schema och alla som vi tyckte relevanta intervjusvar åsattes en eller flera koder. Eftersom vi fokuserar på produktkvaliteten i vår undersökning, kodades ing-et som egentligen hade att göra med systemutvecklingsprocessen om det inte samtidigt sade något om produkten explicit. Att sedan ett intervjusvar kan bli kodat i flera kategorier hänger ihop med att delar av svaret berör en kategori medan andra delar berör andra, eller att svaret har en sådan karaktär att det säger något som berör flera kategorier.

Kvalitet KV

Huvudkategori Underkategori Kod Förklaring

Uppfattning (UPPF) KV-UPPF

(tillkommit under kodning)

Personliga upp-fattningar som berör kvalitet.

Övrigt (ÖVR) KV-ÖVR

(tillkommit under kodning)

Övrigt som berör kvalitet.

Figur 4.4: Tillagda kategorier för övrigt intressant i förhållande till kvalitet.

Vi kodade alla intervjuer separat och individuellt för att i någon mån minska den bias som kan uppstå när den som kodar också är den som har gjort intervjuerna och som därmed kan ha utvecklat vissa ”skygglappar” som i för stor utsträckning styr kodandet. Miles

& Huberman (1994) rekommenderar att man involverar andra i analysprocessen för att öka reliabiliteten i tolkningsarbetet och göra den mer öppen för andra, t.ex. genom att låta en kollega göra en del av kodningen eller att den kollegan får studera den kodning man själv har gjort och se om den verkar relevant. Samtidigt är mäng-den möjliga tolkningar enligt Kvale (1997) en av de stora styrkorna med kvalitativ intervjuforskning och en av poängerna är att olika personer kan nå olika tolkningar ur samma material. I sken av detta tyckte vi att ett sätt att öka reliabiliteten var just att vi två gjorde kodningen separat och därmed möjliggjorde flera olika tolkningar av varje intervjusvar.

När alla intervjuer var kodade träffades vi för att jämföra varje in-tervju som vi kodat för att komma överens om vilken kod som skulle gälla. Vi hade i allmänhet kodat väldigt lika men ibland också helt olika, vilket ledde till intressanta diskussioner om hur vi tolkat intervjusvaret och vad vi avsåg med koden som sådan. Ibland var det också så att någon av oss hade missat att koda ett visst intervju-svar som den andre ansåg viktigt och genom att vara två olika ko-dare minskade riskerna att missa viktiga resonemang. Att arbeta på detta sätt var väldigt nyttigt eftersom vi, även om vi skriver den här avhandlingen ihop och har gjort intervjuerna tillsammans, inte alltid tänkte exakt lika och genom arbetssättet ökade tolkningsbredden.

När vi arbetat igenom alla intervjuerna på detta sätt, strukturerade vi upp varje intervju genom att klumpa ihop alla svar under varje kategori för att underlätta nästa steg i analysprocessen. Ett exempel på hur en sådan sammanställning under en kategori kan se ut visas i Figur 4.5 där två intervjusvar kodats som färdighetskunskap ge-nom att bedömning av kvalitet är baserad på erfarenhetskunskap.

Meningskoncentrering

Genom kodningen hade vi alltså fångat det vi tyckte var intressant i intervjuerna och sammanfört alla dessa svar under respektive kate-gori. Nästa steg i vår analysprocess var att använda det som Kvale (1997) kallar meningskoncentrering, d.v.s. att kondensera innehål-let i ett visst intervjusvar genom att i få ord omformulera den vä-sentliga innebörden i det som sagts. Kvale (ibid.) tar upp fem olika analysmetoder, där kategorisering och meningskoncentrering är två olika och separata metoder, som det framstår som att man väl-jer någon av men inte flera olika⁵⁵ beroende på vilket syfte man har med analysen. Den kategorisering som vi har gjort är dock inte

55 En vanlig strategi inom kvalitativ forskning för att öka validiteten är att göra så kallad triangulering, vilket är att se om en tolkning eller en utsaga kan stödjas genom att exempelvis jämföra med andra oberoende källor. Enligt Miles & Huberman (1994) kan triangulering ske genom olika datatyper, da-takällor, metoder och personer som gör undersökningen. Ett sätt borde allt-så kunna vara att använda flera olika analysmetoder på samma data allt-så att exempelvis en viss kvalitativ utsaga också kan stödjas med ett kvantitativt test.

dan som den Kvale (ibid.) talar om, utan den typ av kodning som Miles & Huberman (1994) skriver mycket om.

FÄ-BED-TYK

I7-22: Underhållsbarheten, den mäter vi tyvärr inte utan det är mer…det är mer att man säger till folk att – ”Du det här, det här ser konstigt ut. Det här får du ta och göra om” eller ”Det här skulle vi kanske göra på ett annat sätt”

och så får man ge bra förslag då.

I7-25: Som ett komplement. Att man mäter det…för det…Det beror på vil-ken nivå man har som utvecklare ock-så. Om man kommer som fräsch från högskolan så kan man inte bedöma en sådan sak, om det är hög underhålls-barhet, eftersom man kanske inte kan språket tillräckligt bra, eller verktygen.

Figur 4.5: Utdrag från sammanställning under kategorin FÄ-BED-TYK, intervju 7.

Att bara ha kodat för att sedan gå direkt till tolkning tyckte vi inte att vi kunde göra utan att arbeta mer med själva analysen. Vi har alltså valt att tillämpa meningskoncentrering efter att ha kategorise-rat intervjuerna genom att koda dem.

För varje ”ruta” i en tabell som ovan, vilket alltså motsvarar det vi kallar intervjusvar eller det Kvale (1997) kallar meningsenhet, gjor-de vi alltså en meningskoncentrering så att gjor-det som vi uppfattar som väsentligt givet kategorin (koden) skrevs om i färre ord för att skapa en koncisare mening. Ibland var det ganska uppenbart vad den väsentliga meningen var, som då det handlade om enskilda be-grepp för att uttrycka kvalitet, men ibland var det betydligt svårare och det kunde krävas att man gick tillbaka till de kodade intervju-erna för att se vad i respektive intervjusvar/enhet som vi egentligen hade kodat och utifrån det ge en koncisare formulering.

Det exempel på meningskoncentrering från en undersökning som Giorgi gjort och som Kvale (ibid.) återger, fungerar lite annorlunda än hur vår meningskoncentrering gör. Giorgi (1994) söker på ett annat sätt än vi ”lived meanings”, Kvales exempel är av en feno-menologisk ansats till meningskoncentrering och vi vår tur har en mer strukturerad och därmed mer systematisk uppläggning innan meningskoncentreringen.

FÄ-BED-TYK

I7-22: Underhållsbarheten, den mäter vi tyvärr inte utan det är mer…det är mer att man säger till folk att – ”Du det här, det här ser konstigt ut. Det här får du ta och göra om” eller ”Det här skulle vi kanske göra på ett annat sätt”

och så får man ge bra förslag då.

Underhållsbarhet mäts inte utan upp-skattas genom erfarenhetsbaserad kunskap.

I7-25: Som ett komplement. Att man mäter det…för det…Det beror på vil-ken nivå man har som utvecklare ock-så. Om man kommer som fräsch från

Figur 4.6: Utdrag från meningskoncentrering under kategorin FÄ-BED-TYK, intervju 7.

När detta var gjort hade vi alltså intervjuer som bestod dels av de olika kategoriserade intervjusvaren/enheterna, dels av koncentre-rade meningar som återger den väsentliga innebörden givet den åsatta koden (se Figur 4.6).

Nästa steg i processen var att skriva ihop en löpande text av dessa koncentrerade meningar för varje intervju som enligt vår tolkning representerar en sammanfattning. I detta stadium är vi också inne på det som Kvale (1997) menar med egentlig tolkning, även o m analysarbetet i sig är en tolkningsprocess. Våra tolkningar är å ena

sidan i stor utsträckning sammanfattningar av meningskoncentre-ringen med insprängda reflektioner och ligger kanske närmare en analysprocess enligt Kvale, men å andra sidan är meningskoncen-treringen i sig för vår del mer tolkningsmässig än analytisk eftersom vi stödjer oss på vår kodning. Sammanfattningarna representerar därmed till stor del tolkningsarbetet. Genom denna process kon-denseras en intervju som i transkriptform uppgår till cirka 20 sidor till en sammanfattning på cirka 2 till 4 sidor. Ett exempel på en så-dan sammanfattning visas i Figur 4.7.

[…] Värderingarna sker ofta vid granskningstillfällen, vilket innebär att någon annan granskar den kod som har gjorts. Vi dessa tillfällen tittar man på hur saker och ting är lösta och försöker ge vinkar om andra bättre lösningar. På så sätt skapas något av ett exempelbaserat kompetensutbyte. Denna sociala inter-aktion tycker respondenten är jätteviktigt.

Utanför granskningen finns det inte mycket tid för reflektion och utbyte. Men kommer man på något nytt som kan förbättra saker så måste man försöka förmedla det. Men normalt har man inte riktigt tid för sådana aktiviteter. […]

Figur 4.7: Utdrag från sammanfattning/tolkning, intervju 7.