Intervjuer som undersökningsmetod

När det gäller intervjuer kan man grovt skilja mellan strukturera-de/ostrukturerade och standardiserade/ostandardiserade avseende frågeutrymmet, d.v.s. intervjuarens frihet, och svarsutrymmet, d.v.s. respondentens frihet (Patel & Davidson, 1994). Vid en stan-dardiserad intervju är frågeutformning och frågeordning fastställd och skall följas i varje intervju; vid en ostandardiserad formuleras frågorna av intervjuaren vid intervjutillfället och intervjusituationen styr med andra ord hur dessa skall formuleras. Analogt med detta innebär en strukturerad intervju att de möjliga svaren är formule-rade och att deras inbördes ordning är fastställd, respondentens svarsalternativ är med andra ord styrda, medan en ostrukturerad intervju lämnar helt fritt till respondenten att själv formulera sina svar. En enkät med endast slutna svarsalternativ är därmed en så-väl standardiserad som strukturerad intervju.

Enligt Kvale (1997) kan huvudsyftet med en intervjuundersökning vara antingen empiriskt eller teoretiskt. Med ett empiriskt huvud-syfte är avsikten att genom undersökningen samla in empirisk in-formation, medan ett teoretiskt huvudsyfte leder till ett intresse för att pröva konsekvenserna av en teori. Vilket syftet är skall klargö-ras vid tematiseringen där frågan om undersökningens ”vad”,

”varför” och ”hur” skall behandlas:

• vad: att skaffa sig förkunskap om det ämne som skall under-sökas

• varför: att klargöra syftet med undersökningen

• hur: att förvärva kunskap om olika intervju- och analystekni-ker, och att avgöra vilka som är lämpligast i detta samman-hang. (ibid., s. 91)

En intervjus syfte kan vara explorativt eller hypotesprövande. Med ett explorativt syfte introducerar intervjuaren en fråga eller ett pro-blemområde för en intervjuperson och genom att följa upp dennes svar söker intervjuaren ny information och nya infallsvinklar. Med

ett hypotesprövande syfte är intervjuarens intresse riktat mot att finna hur väl en hypotes håller i förhållande till de svar som under-sökningspersonerna avger.

Ett annat perspektiv på intervjuundersökningens eller den enskilda intervjuns syfte är om den är till för att undersöka, förändra eller både och. Med ett undersökande syfte är målet att få reda på något väsentligt om det som man undersöker, man vill finna empirisk in-formation som man kan tolka och bygga ny kunskap genom. Att undersökningspersonens självinsikt och förståelse av sin situation förändras är inte ett syfte i sig eller av underordnad betydelse. I ett terapeutiskt samtal, som Kvale (1997) också betraktar som ett form av professionell intervju, är däremot det direkta syftet att ge-nom samtalet få den intervjuade, klienten, att komma till ny insikt om och förståelse för sin egen situation och därmed göra det möj-ligt för henne eller honom att förändra sin livssituation. Kunskaps-bildningen kan här vara av underordnad betydelse, men exempel-vis Freuds terapisamtal har lagt grunden för psykoanalysens ut-veckling, även om dessa har haft det primära syftet att ”hjälpa”

analysanden.

När tematiseringen är gjord övergår man till planeringen av under-sökningen, där man gör en allmän planering och går igenom hur man metodiskt skall gå tillväga i sin undersökning. Viktiga aspekter att tänka på här är tidsdimensionen, intervjuformer och antalet un-dersökningspersoner som bör delta.

När det gäller tidsdimensionen så skriver Kvale (ibid.) att det är vik-tigt att skaffa sig överblick över hela undersökningen, eftersom vil-ka metoder för datainsamling och analys som väljs, påvervil-kar hur undersökningen skall genomföras. Det finns också starka samband mellan metodval som görs på de olika stadierna av en undersök-ning, där ett beslut på ett stadium påverkar de tillgängliga alternati-ven på nästa stadium, t.ex. att generalisering till större grupper medför att vissa kriterier om bl. a. storlek och representativitet i urvalet måste ha uppfyllts redan i planeringen. Man skall också från början ha undersökningens ändpunkt i sikte när det gäller under-sökningens syfte och slutprodukt, samt den publik man vänder sig

till. Ett annat råd är att skjuta framåt, nämligen att redan från början tänka på de senare stadierna exempelvis genom att ställa kontroll-frågor under intervjun för att underlätta validering, eftersom kvali-teten på intervjuer påverkas av en genomtänkt föreställning o m syfte och ämne. Slutligen blir också intervjuaren klokare under un-dersökningens gång och lär sig mer om de undersökta fenomenen, vilket är en fördel vid en explorativ studie men som kan vara ett problem vid hypotesprövande undersökningar, om det medför att intervjuguiden behöver ändras och därmed kanske medföra ojäm-förbara grupper.

Hur många intervjupersoner som behövs för att göra en undersök-ning är naturligtvis flytande. Kvales något lakoniska förslag för in-tervjuundersökningar är ”så många som behövs” men han skriver också att i vanliga itervjustudier ligger antalet intervjuer runt 15 ± 10 (ibid.) I ett par andra avhandlingar inom vårt område där kvali-tativa undersökningarna också gjorts med intervjuer, är antalet un-dersökningspersoner 20 i ena fallet (Stolterman, 1991a) och 28 i andra fallet (Ingman, 1997). Att ligga mellan 20 och 30 intervjuer av djupare karaktär är väl också ungefär vad som kan klaras av inom rimlig tid och med de små resurser som brukar stå tillbuds⁴². Även detta till synes lilla antal personer kommer att ge upphov till hundratals sidor intervjutranskript som skall analyseras. Ett för stort antal intervjuer leder enligt Kvale (1997) till svårigheter att göra mer ingående tolkningar.

Vilka intervjuformer som finns skriver Kvale (ibid.) helt kort om.

Sammanfattningsvis nämner han enskilda intervjuer och gruppin-tervjuer. Vid gruppintervjuer intervjuas ett antal personer samti-digt, vilket ofta ger upphov till spontana och känsloladdade uttalan-den om ämnet för intervjun, men som samtidigt kan leda till en för-hållandevis kaotisk datainsamling och svårigheter till systematisk analys. Den enskilda intervjun sker i motsats till detta genom att en person intervjuas av intervjuaren enskilt.

42 Förmodligen är det t.ex. rätt sällan som doktorander har råd att finansiera intervjuutskrifter via skrivbyrå och att skriva ut intervjuer är en aktivitet som tar lång tid.