Kvalitet och kunnande

Som vi har diskuterat tidigare är en praxissyn på systemutveckling, d.v.s. en syn som utgår från att systemutveckling är en yrkesverk-samhet med specifika kunskaper och regler, ett ovanligt synsätt i den forskning vi har stött på. Att anlägga ett praxisperspektiv på IT-kvalitet som tar sin utgångspunkt i systemutvecklares egna upp-fattningar, tolkade av forskare, är därför intressant dels för att det endast har gjorts i liten utsträckning och dels för att det har riktats och fortfarande riktas kritik mot IT-kvaliteten på de produkter som utvecklas.⁶ En stor mängd definitioner och begrepp har tydligen inte resulterat i att kvaliteten har blivit bättre⁷. Därmed bör det praktiska kunnandet kring IT-kvalitet vara betydelsefullt. Begrepp

4 Vi kommer att återkomma till dessa definitioner i kapitel 2.

5 Människa-Dator Interaktion

6 Det är viktigt att poängtera att det är systemutvecklares praxis vi studerar och att vi gör en tolkning av denna. Vi utgör inte själva denna praxis och därför representerar vår studie ett utifrånperspektiv, baserat på analyser av systemutvecklares inifrånperspektiv.

7 Även om det kanske har lett till en större medvetenhet om vad som kan vara kvalitet.

och definitioner räcker uppenbarligen inte för hantera kvalitet, utan det behövs ett praktiskt kunnande.

När det gäller den bristande kvaliteten på de produkter som sy-stemutvecklare framställer så har vi tidigare visat att Kapor (ibid.) är starkt kritisk. Även andra framhåller att kvaliteten är inte var den borde vara. Friedrich (1997) till exampel, är också kritisk och menar att det finns en kris både i praktik och teori. Systemutveck-lingsmetoder bygger fortfarande på det mekanistiska arvet och ”…

normativism leaves the designer without any idea of criteria which should be considered to achieve ‘good design.’” (ibid., s. 3). Med andra ord finns det brister i teorier om systemutveckling och det saknas goda förebilder i praktiken. Friedrich anser dessa förhållan-den som så allvarliga att han benämner situationen som en andra mjukvarukris.

En kritik mer orienterad mot bruket ger Dahlbom & Mathiassen:

There you are putting some finishing touches to your pa-per before printing it, and since you have the time you de-cide to take a break and install the new version of the op-erating system on your personal computer. At the begin-ning things go smoothly, but all of a sudden you are caught in what seems to be an eternally branching questionnaire, having to answer endless questions about things that seems wholly irrelevant, and that you know nothing about.

…Half an hour later you finally get back to real work, only to find that under the new system you can no longer use your thesaurus. …Suddenly you make a worse, indeed catastrophic, discovery: You can no longer print out documents from your text processing system. (Dahlbom &

Mathiassen, 1993, s. 137)

Anledningarna bakom kritiken kan säkerligen ha många bottnar.

Eventuellt beror det på, just som omnämnt tidigare, att det saknas en entydig definition av kvalitet. Eller, det kanske görs för lite mät-ningar både vad det gäller produkt och process? (Kahn ibid., Burr &

Owen, 1996). Dagens kvalitetssystem kanske resulterar i likriktning

och är innovationskvävande? (Brunsson & Jacobsson, 1998). De modeller och metoder som används vid utveckling av system vilar kanske på grundvalar som är mindre lyckade i praktiken? (Ehn 1988, Stolterman 1991). Eller kan det vara bristande designförmå-ga? (Kapor, 1996).

Vi har valt den koppling som Kapor (ibid.) gör, d.v.s. att sätta de-signförmåga i relation till IT-kvalitet. Dock inte med utgångspunk-ten att förmågan skulle vara bristande eller att detta skulle vara an-ledningen till en berättigad kritik. Snarare har vi valt en mer under-sökande utgångspunkt och istället använt kritiken som en utgångs-punkt för frågeställningar. Till exampel har vi istället för att kritisera designförmågan ställt frågor om vad som karakteriserar denna förmåga. Hur utvecklas den? Vilka delar består den av? När och hur används den? Hur kommuniceras den?

Detta innebär för oss två saker; dels ett kunskapsperspektiv, dels ett praxisperspektiv. Genom att koppla IT-kvalitet till designförmå-ga har vi valt ett kunskapsperspektiv på IT-kvalitet. Men till skill-nad från att enbart hantera förmågan att designa har vi valt att an-lägga ett bredare perspektiv. Summariskt handlar detta om teore-tisk kunskap och prakteore-tisk erfarenhet såväl som designförmåga (ett praktiskt kunnande). Då dessa begrepp utgör ett teoretiskt funda-ment i denna avhandling och således förtjänar ett större utrymme än vad som kan ges här, behandlas de i kapitel 3.

Intresset för praxis och den professionella praktikern har, som om-nämnts tidigare, rötter i vår bakgrund. I någon mening har detta perspektiv från början varit en självklarhet. Men tivet för också med sig ett praxisperspektiv. Ett kunskapsperspek-tiv som inbegriper ett fokus på begrepp som erfarenhet och förmå-ga, innefattar även ett fokus på personerna i fråga. I denna avhand-ling är det systemutvecklare.

Drivkraften i denna avhandling är således ett intresse för kvalitet i praxis hos systemutvecklare. Detta yttrar sig som två övergripande intresseområden, nämligen: kvalitet som en egenskap inom sy-stemutveckling, vilket ger en objektsyn, och produktkvalitet som

en bedömning inom samma praxis, vilket ger en innebördssyn.

Detta kopplar vi då dels till begreppet kvalitet inom IT-området, vilket inbegriper betydelser, definitioner med mera, dels till kun-skap och kunnande i relation till detta. Det finns därför två teoretis-ka ingångar i detta som är av intresse; dels den teoretisteoretis-ka behand-lingen av IT-kvalitet i litteratur och inom olika forskningsområden, dels teorier och tankar om kunskap och kunnande. Med detta som bakgrund kan vi senare precisera frågeställningen ytterligare.