Prologen inleder avhandlingen med en kortfattad och fiktiv diskus-sion mellan två systemutvecklare och en diskusdiskus-sionsledare kring systemutvecklare och IT-kvalitet och lägger en grund för det pro-blemområde vi har studerat
I kapitel 1 tar vi upp de teman som diskussionen utspinner sig kring och sätter dessa i fokus och som utgångspunkt för ett resonemang om våra frågeställningar.
I kapitel 2 gör vi en i sammanhanget kortfattad genomgång av kva-litetsbegreppet som det gestaltar sig inom viktiga områden som be-handlar produktkvalitet ur ett IT-perspektiv. Huvudsakligen rör vi oss inom Software Engineering- och MDI-områdena där man har myntat många kvalitetsbegrepp som relaterar till vårt intresse och våra frågeställningar. Vi visar också att det finns vissa bakomlig-gande perspektiv för vad som är viktiga kvaliteter och vi återger också vad de olika kvalitetsbegreppen står för.
Kapitel 3 går djupare in på tankar om kunskap och kunnande.
Framför allt är det Bertil Rolfs tolkning av Polanyi och Kjell Jo-hannessens tolkning av Wittgenstein som vi utgår ifrån, eftersom båda dessa intresserar sig för praktisk kunskap. Vi har valt att be-trakta systemutveckling som en praxis där handlingskunskap och därmed regelföljande, reflektion, erfarenhet och lärande blir intres-sant. En viss skillnad i syn föreligger mellan polanyitraditionen och
wittgensteintraditionen, även om vi anser att det är betydligt mer som förenar än som skiljer åt.
I kapitel 4 redogör vi för planeringen och genomförandet av den empiriska undersökningen. Vi redovisar också hur analys- och tolkningsprocessen är uppbyggd och vilka olika steg som vi har ge-nomgått för att åstadkomma en förhoppningsvis bra analys och gi-vande tolkning av det empiriska materialet. Vi diskuterar också kvaliteten på undersökningen, samt olika sätt att presentera resulta-ten, där vi alltså har valt en berättelse i samtalsform mellan två sy-stemutvecklare och en diskussionsledare.
Kapitel 5 är själva samtalet som täcker de teman kring systemut-vecklares kunskap och kunnande om kvalitet och syn på bedöm-ningsförmåga som vi har undersökt.
Kapitel 6 är en diskussion och reflektion kring resultaten från den empiriska undersökningen kopplat till teorierna om IT-kvalitet och den mer praxisinriktade synen, där kunskap, kunnande och kom-petens är viktiga inslag. Vi sätter alltså undersökningsresultaten i perspektiv av teorin och drar slutsatser utifrån ett mer praxisbeto-nat synsätt.
I kapitel 7 berättar vi noggrannare historien om de två projekt vi deltog i under de första åren och som utgör utgångspunkten för våra egna frågeställningar. Det är från dessa som intresset för IT-produktkvalitet och bedömningsförmåga kommer. Vi diskuterar också de problem som vi efterhand fick med den modell som pro-jektet utvecklade och vissa antaganden som var gjorda.
I kapitel 8 för vi en diskussion om hur våra slutsatser och tankar från kapitel 6 kan ses i ljuset av de projekt vi tidigare deltagit i. Det-ta kapitel är också avslutningen på avhandlingen sett ur ett veten-skapligt perspektiv.
Vi avslutar dock själva skriften med våra avslutande kommentarer i kapitel 9, där vi mer fritt spekulerar över våra slutsatser och hur vi kan föreställa oss att de skulle kunna användas för att förbättra sy-stemutvecklares praxis med avseende på IT-kvalitet.
Vi skall i detta kapitel förmedla en förståelse för kvalitet. Kvalitet översätts ofta med ord som beskaffenhet, egenskap och värde. Be-skaffenhet kan i sin tur betyda hur något är konstruerat, uppbyggt, vilka drag något har eller hur något är (upplevs). Egenskap framstår som ganska likt beskaffenhet men innebär kanske mer ett fokus på en del av något, som är utmärkande, särskild eller kännetecknande.
Värde betecknar däremot ofta något som vackert eller fult, positivt eller negativt samt bra eller dåligt. I grova drag skulle det därför kunna påstås att kvalitet består av en bedömning av antingen en del av något eller en helhet. För att fortsätta med (den elementära) be-greppsanalysen framstår det som att en bedömning alltid görs av någon eller något (en måttstock).
Kvalitet blir därigenom ett svårt begrepp. Beroende på vilken de-taljgrad (del av något eller helhet) som studeras blir egenskaperna olika. Därför vilar det inte på en idé utan är multidimensionellt. Vi-dare görs inte bedömningar utan anledning. Antingen reagerar nå-gon känslomässigt på något eller så finns det ett bakomliggande in-tresse av att bedöma. Bedömningen är därför beroende av detta intresse och därtill avgör intresset vad som bedöms. Följaktligen pratas det därför på olika sätt om kvalitet. Slutligen, framstår också omfånget av begreppet kvalitet som brett. För vad handlar inte o m kvalitet?
Att skriva om kvalitet blir därför inte helt oproblematiskt. Begrep-pet måste avgränsas. En sådan avgränsning är redan gjord. Vi har tidigare avgränsat avhandlingen till att endast beröra produktkvali-tet på IT-artefakter. Kvaliproduktkvali-tet på IT-artefakter eller IT-kvaliproduktkvali-tet inne-bär dock också ett stort omfång. För att göra det någorlunda han-terligt har vi valt att sammanställa kvalitetsbegreppet inom de om-råden där vi har funnit att det finns ett utbrett och medvetet tän-kande kring kvalitet. Detta har inneburit att behandlingen av IT-kvalitet kommer att beröra mjukvaruIT-kvalitet och gränssnittskvali-tet.
I föreliggande beskrivning görs dock ett undantag för kvalitetssy-stem och kvalitetsdefinitioner, med skälen att det skapar en större förståelse för begreppet som sådant och att det överlappar senare delar i beskrivningen av mjukvaru- och gränssnittskvalitet.
Vi går sedan över specifikt till IT-kvalitet. Respektive perspektiv, mjukvaru- och gränssnitteskvalitet, börjar med en kort historik över kvalitetsbegreppet. Därefter följer en mer specifik representa-tion av olika kvalitetsbegrepp inom områdena. Vi avslutar kapitlet med en sammanfattning och reflektion. Utan att gå händelserna i förväg kan det redan här vara värt att påpeka att till skillnad från inledningen ovan, där bedömningar anses göras av någon verkar den som bedömer vara bortglömd i den teoretiska behandlingen av IT-kvalitet.