För att återkoppla till problematiseringen, syftar denna avhandling till att undersöka fenomenet IT-kvalitet i relation till kunskap och kunnande. I detta kapitel har vi visat den teoretiska behandlingen av begreppet ifråga. Som kanske redan har uppmärksammats är det i presentationen ovan inte mycket eller många som explicit fo-kuserar på denna relation. Innan vi dock börjar diskutera denna, som vi anser, problematik kan en sammanfattning av kapitlet vara på sin plats.
Kapitlet började med att ge en inblick i hur kvalitetsbegreppet mer formellt började få fotfäste. Detta skedde inom tillverkningsindu-strin med anledning av industrialiseringen. Synen på kvalitet och sättet att kontrollera visade sig efterhand inte vara tillräcklig och fick ge vika för en mer kundcentrerad syn. Samtidigt förändrades också ansvaret för kvalitet. Kvalitet var allas arbete och skulle ge-nomsyra hela organisationen. Kvalitetssystem på alla nivåer i orga-nisationen togs fram och tillämpades.
Dessa tankar kan grovt sägas ligga till grund för de kvalitetssystem som tillämpas vid utveckling av IT-artefakter. Kvalitetssystemet kontrollerar processen både genom att standardisera och mäta i process och produkt. Trots tillämpning av kvalitetssystem finns det alltid en risk att processen i sig är felaktig för den produkt som ut-vecklas. Det spelar alltså ingen roll hur mycket processen är kvali-tetssäkrad om processer eller delprocesser inte är ändamålsenliga för den produkt som utvecklas. CMM (Capability Maturity Model) försöker hantera denna problematik genom statistiska mätningar i
processen som ligger till underlag för så att säga ”finslipa” proces-serna.
Trots att många har ägnat mycket tid åt kvalitet och kvalitetssy-stem framstår det som mycket osäkert vilken innebörd begreppet bör ges. Ett belysande exempel på denna vansklighet ger Garvin (1988) där olika definitioner av kvalitet grupperas om sex kategori-er där respektive kategori exemplifikategori-eras med två definitionkategori-er. Vi tog emellertid bara upp en från varje kategori.
Kapitlet fortsätter sedan med att förmedla en bild av mjukvarukva-litet. Beskrivningen tar sin utgångspunkt i när de första datorerna började användas. Kvalitet innebar till en början effektivitet, men har under historiens förlopp utvecklats till att betecknas med en hel flora av begrepp. Datoranvändningens utveckling har emellertid inte varit problemfri. Då datorer började användas till administrati-va syften, översvämmades marknaden snart av programadministrati-vara.
Mängder av program, som dessutom inte höll någon högre kvalitet, skulle underhållas. Mjukvarukrisen var ett faktum och bland annat med anledning av denna skapades Software Engineering.
Denna nya disciplin försökte ge sig i kast med de föreliggande kvali-tetsproblemen. Den dominerande synen var och är idag att de skulle lösas med hjälp av matematiska modeller och mätning av olika kvalitetsbegrepp.
Kapitlet fortsätter sedan med att beskriva gränssnittskvalitet. Åter-igen har vi försökt spegla den historiska utvecklingen vilket tar sitt uttryck i olika syner inom MDI-området. Den tidiga forskningen verkar vara dominerad av ett mekanistiskt, biologiskt och behavio-ristiskt intresse där människan ses som en informationsprocessor eller biologisk maskin. Detta intresse uppvisar stora likheter med många aspekter inom Software Engineering. Intresset präglas av ett sökande efter objektiva, generaliserbara och mätbara kvalitetsmål.
Denna syn på människan har starkt kritiseras av många, inte minst inom MDI-området. Mätbara aspekter är i sig inte tillräckliga för att förstå den komplexitet som finns i interaktionen mellan en använ-dare och ett datorsystem. Detta har lett till uppkomsten av andra
perspektiv såsom det flexibla, det subjektiva och det sociala per-spektivet. Icke desto mindre finns för varje perspektiv förespråkare respektive antagonister.
Vi avslutade detta kapitel med en introduktion till de kvalitetsbe-grepp som har utvecklats inom ramen för gränssnittskvalitet.
För att återgå till inledningen av denna sammanfattning och nämn-da problematik kan det framstå som att vi påstår att behandlingen av IT-kvalitet saknar ett kunskaps- och praxisperspektiv. Det gör det naturligtvis inte. Bakom varje val av definition, val av egenskap att fästa uppmärksamheten på, tillvägagångssätt att uppnå hög kva-litet o.s.v., döljs en syn på kunskap och praxis. Den formuleras eller uttrycks emellertid inte alltid explicit. Inom Software Engineering framskymtar två sådana perspektiv, dels det strängt matematisk-logiska och dels vad man skulle kunna uttrycka som ett mer prag-matiskt matematisk-logiskt perspektiv. Inom MDI-området identi-fierar Löwgren (ibid.) i relation till användbarhet ett flertal, såsom
”general theory”, det flexibla och det subjektiva perspektivet. Men överlag verkar explicita formuleringar av dessa perspektiv lysa med sin frånvaro. Dessa, i någon mån, kunskapsteoretiska perspek-tiv finns dock alltid och styr både innehåll i och på vilket sätt som IT-kvalitet betraktas.
Det som framstår som gemensamt för dessa något osynliga per-spektiv, med en viss reservation för MDI-området, är att de inte inbegriper praktiserande systemutvecklare – det saknas ett praxis-perspektiv. I fokuseringen på IT-kvalitet saknas i vår mening ofta den som faktiskt utvecklar systemen och den praxis där utveck-lingen äger rum. Detta kan bero på många orsaker. En kan vara att den syn som anläggs helt enkelt inte omfattar praktikern och den-nes kunskap. Till exempel är praktikern irrelevant ur ett matema-tiskt logiskt perspektiv, då strävan är att göra kunskapen om kvali-tet objektiv och därmed frikoppla den från både subjekt och praxis.
En annan kan vara att den generaliseras bort i själva framställning-en av ett kvalitetsbegrepp. Därtill varierar synframställning-en på kunskap kraf-tigt, d.v.s. på vad som räknas som kunskap. Det matematisk-logiska
perspektivet accepterar inte kunskap som formellt inte går att bevi-sa eller härleda.
Som vi kommer att visa senare har vi valt ett bredare kunskapsper-spektiv som tar sin utgångspunkt i praxis och den praktiserande sy-stemutvecklaren. Denna kunskapssyn inkluderar både kunskap som är teoretisk och kunskap som mer är av handlingsorienterad karaktär. Den handlingsorienterade sidan innehåller till exempel begrepp som tillägning, bedömning, erfarenhet och kommunikation i relation till praktikern systemutvecklaren. Och det är just den handlingsorienterade sidan av kunskap som vi här anser saknas.
Teorin lämnar här ett tomrum. För att vara mer specifika, saknas det i den teoretiska behandlingen av IT-kvalitet, en diskussion o m hur systemutvecklare lär sig kvalitet, hur de bedömer kvalitet, hur de pratar om kvalitet, vilken roll erfarenheten spelar o.s.v.
Vi kommer i nästa kapitel diskutera dessa aspekter i mer detalj, d.v.s. begreppet kunskap och kunnande.
Vad vi har presenterat ovan är behandlingen av IT-kvalitet som en egenskap och som begrepp. Men det finns ytterligare en aspekt som framstår som viktig när det gäller IT-kvalitet i förhållande till systemutveckling som för oss till stor del upplevs som en fråga o m kunskap – det som vi har identifierat som en bortglömd aspekt. Det finns alltså en praxisdimension som är intressant att studera när det gäller kvalitet på dataprogram och -system, en dimension där sy-stemutvecklarna utgör praktikerna som försöker uppnå hög IT-kvalitet. På så vis är IT-kvalitet inte endast en fråga om egenskaper, utan också om systemutvecklares kunskap om kvalitet, kunskap för att bedöma kvalitet etc.
Detta leder sedan vidare till närbesläktade frågor om skicklighet, kompetens, tyst kunskap och lärande. Flera av dessa ord har i da-gens samhälle en moderiktig klang i och med att det talas o m
”kunskapssamhället” och ”kunskapsarbetare” Kunskapssamhället anses efterträda industrisamhället och i det är kunskapsarbetare den nya sortens arbetare.
Frågan om kunskap är ju en klassisk filosofisk fråga som har be-handlats under hela den västerländska filosofins historia – kunska-pens väsen är helt enkelt ett av de stora centralproblemen. Kampen har bland annat stått mellan dem som hävdat att vår kunskap o m vår värld och verklighet helt är avhängig av och uppkommen ge-nom våra sinneserfarenheter, vilket empiristerna, exempelvis Locke med sin berömda liknelse med det oskrivna bladet – tabula rasa, hävdade. Rationalisterna, exempelvis Kant, å sin sida hävdade att vissa av våra kunskaper är medfödda eller oberoende av erfa-renheten. Frågan om vem som har rätt låter sig nog aldrig besvaras tillfredsställande och uttömmande, om nu verkligheten över huvud taget är beskaffad på ett sådant sätt att ett korrekt svar existerar.
Det är vilket fall ett kunskapsteoretiskt område där några väl kända åskådningar är positivism, hermeneutik, kritisk rationalism och
empirism22. Det finns således en rad olika föreställningar om vad det innebär att ha kunskap och om kunskapens anatomi23.
Vi gör emellertid inga anspråk på att vara filosofer eller kunskaps-teoretiker, så den filosofiska dimensionen i frågan om kunskap och kunnande lämnar vi i stort därhän och inriktar oss på översiktligare resonemang. Vårt intresse för kunskap och kunnande handlar i stor utsträckning om dessa begrepp kopplade till en praktisk verksam-het, alltså någon form av praxiskunskap eller handlingskunskap, där begreppet tyst kunskap intar en central plats och där erfaren-hetsuppbyggnad, reflektion och kunskapsutbyte är viktiga ingredi-enser24.
Vi skall i det följande utgå från Johannessens (Johannessen i Jo-hannessen & Rolf, 1990; JoJo-hannessen, 1999) respektive Rolfs (Rolf i Johannessen & Rolf, 1990; Rolf, 1995) uppfattningar om kunskap och kunnande och väljer att separera dem i redovisningen eftersom de uppenbarligen själva anser att deras synsätt är fundamentalt oli-ka. Vi kommer dock att avsluta med en sammanfattning av dessa båda synsätt, som snarare tar fasta på likheter än skillnader.
22 Se Alvesson & Sköldberg (1994) för en introduktion till dessa åskådningar.
23 Det kan därför vara värt att redan här poängtera att vi inte kommer att ar-gumentera för en kunskapsteoretisk position gentemot andra kunskapsteo-retiska utgångspunkter. En sådan diskussion ligger utanför avhandlingens syfte och skulle med all säkerhet resultera i en avhandling i sig. Däremot kommer vi i beskrivningen av Johannessens kunskapssyn representera på ett mycket kortfattat sätt Johannessens kritik av den logiska positivismen.
Detta gör vi för att skapa ett sammanhang och en bättre förståelse för Jo-hannessens kunskapssyn.
24 Vi har valt att endast utgå från Kjell Johannessen och Bertil Rolf i vår teore-tiska behandling av praktisk kunskap. Andra referenser som hade varit in-tressanta för våra diskussioner är Schön (1983, 1987), som diskuterar den reflektive praktikern och nödvändigheten av reflektion, och Molander (1996) som vidareutvecklar vissa tankegångar om praktisk och tyst kun-skap. Exempelvis Messeter (2000) använder dessa författare konstruktivt i sin avhandling. Vi refererar dock Schön i vår diskussion om reflektion i av-snitt 6.5, men inte i en sådan omfattning att vi anser att en teoretisk fördjup-ning är nödvändig. Reflektionen betydelse för utveckling av kunskap fram-går även klart av Rolf (1995).
Ett sätt att se på kunskap är att den kan ses som tre olika typer eller aspekter25: påståendekunskap, färdighetskunskap och förtrogen-hetskunskap (Nordenstam, 1983; Johannessen, 1999). Både Kjell Johannessen och Tore Nordenstam utgår från den wittgensteini-anska traditionen i sin syn på kunskap, och då framför allt praxis-eller handlingskunskap. I opposition till detta har Bertil Rolf lyft fram den ungerske samhällsvetaren Michael Polanyis idéer i samma ämne.
Även om Johannessen och Rolf, och kanske framför allt Rolf26, verkar tycka att det finns fundamentala skillnader dem mellan, fin-ner vi att det finns stora likheter mellan Rolfs och Johannessens tankar, inte minst gäller det avståndstagandet från det positivistiska arvet – ett avståndstagande de delar med många ”postmoderna”
tänkare, exempelvis Magee (1999) när det gäller filosofi och Kvale (1997) när det gäller undersökningsmetodik. Vi anser också att de två synsätten delar många likheter, bland annat inställningen till re-gelföljande inom en praxis och den sociala kontext som kunnande utövas inom.
Dessa olika teorier om kunskap och kunnande belyser viktiga aspekter av kvalitet i relation till det vi behandlar, inte minst gäller detta den undersökning vi genomfört och som presenteras i kapitel 4.