Vi har fått ta del av en rad olika tankar och strategier som de intervjuade lärarna tillämpar. Strategierna har varierat beroende på vem vi intervjuat vilket kan bero på erfarenheter, kunskaper och engagemang. Något som vi däremot tolkar utifrån de olika lärarnas berättelser är att trots deras olika arbetsstrategier så har alla ett gemensamt synsätt om att relationerna till dessa elever är en viktig del i processen.
Utifrån de olika intervjuernas berättelser om strategier tolkar vi det som att de fem lärarna anser sig ha det relationella perspektivet, vilket innebär enligt Nilholm (2007) att man utgår från olika faktorer i miljön som har gjort att eleven har hamnat i skolsvårigheter. Här kan förändringar i omgivningen påverka möjligheterna att uppfylla vissa krav eller mål för eleven Vidare tolkar vi det som att Klara delvis också utgår från Nilholms (2007) kategoriska perspektiv då hon anser att problemet ligger hos eleven och som grundar sig i skolsvårigheter som i första hand är orsakade av egenskaper hos eleven. Trots detta vill Klara ändå undanröja hinder för att underlätta hans dagar i skolan. Ida är den enda som uttalar sig i intervjuerna om att det är hon själv som kanske behöver ändra sig. Detta tolkar vi som att hon använder sig av
45
dilemmaperspektivet då hon granskar sig själv och inte enbart Gustav. Vi har gått djupare in i analysen av Bodils intervju då hon använder sig av CPS-metoden. Vi kan utifrån hennes förklaringar och arbetssätt se att även hon använder sig av dilemmaperspektivet. Hon menar att som lärare måste hon fråga sig själv om det är hennes egna problem eller om det är elevens.
Utifrån dilemmaperspektivet som Nilholm (2007) skriver om så finns inget givet svar och det behövs ett nära samarbete mellan elev och lärare. Utifrån vad forskning säger om att få en välfungerande skola så bör alla lärare enligt Frelin (2010) bygga på relationer. Även Greene (2011) menar att det krävs ett stort engagemang av lärarna och att lärarna ska vara proaktiva så långt det går. Å andra sidan skriver Sandberg (2009) om social och känslomässig kompetens, vilket barn i behov av särskilt stöd kan ha en nedsatt förmåga i, detta tolkar vi som att det blir svårare för lärarna eftersom det tar mer tid och är komplicerat. Två av de intervjuade lärarna hade lagt fokus på att prata med Gustav för att förstå honom och hans tankar. Vår tolkning av detta har lyfts fram under hela studiens gång då det handlar om vikten av relationer mellan lärare och elever för att få ett så bra samarbete som möjligt. Sandberg (2009) menar att social kompetens inte är något som alla barn i behov av särskilt stöd alltid har färdigheter i och det är något som kan skapa svårigheter för barnen i de olika sammanhangen. Utifrån vad forskning säger så menar Frelin (2012) och Grannäs (2013) att för att få en bra och positiv skolgång behövs bra relationer mellan lärare och elev och detta är något som byggs tidigt och fortsätter under hela studietiden.
Utifrån intervjuerna tolkar vi det som att alla lärarna har olika strategier. Klara uttrycker att det är något fel på Gustav. Fortsättningsvis går hon till elevhälsoteamet för att få hjälp med en observation av Gustav så att en eventuell utredning kan påbörjas och på detta viset hjälpa Gustav. Och å andra sidan uttrycker en av de andra lärarna sig tvärtom, och anser att hon som lärare måste försöka anpassa och prova olika möjligheter innan hon går vidare. Lärarens arbete är komplext och precis som Brante (2008) skriver så är lärare också människor och ska förhålla sig till allt som händer. Vidare menar han att de blir också emotionellt berörda och ska agera efter det vilket inte alltid är så lätt. Vår tolkning utifrån alla intervjuade lärarna är att de anser att samarbetet med föräldrarna är viktigt i skolarbetet för deras elever. De påtalar även att samarbetet är viktigt men ibland svårt då föräldrarna vill lägga sig i hur de arbetar.
Nilholm (2007) menar att specialpedagogiska insatser är avsedda att sättas in när den vanliga pedagogiken inte räcker till. Något som vi tolkat är att Klara redan i ett tidigt skede tog kontakt
46
med specialläraren. Utifrån vem Klara valde att kontakta tolkade vi det som att hon inte kände till skillnaden på vad en speciallärare och specialpedagog har för olika arbetsuppgifter. Göransson, Lindqvist, Klang, Magnusson och Nilholm (2015) har i sin forskningsrapport kommit fram till att specialpedagogrollen och speciallärarollen är otydliga vilket i längden kan leda till att det blir aktuellt att diskutera en ny yrkesroll. De menar vidare att båda rollerna har ett tämligen brett med avgränsat område att arbeta med.
Bodil använder sig av en metod som heter CPS vilken Greene (2010) är grundare till. Detta arbetssätt utgår från eleven där både lärare och elev skall vara överens om en lösningsprocess, och på så vis får eleven lärarens förtroende. Enligt Bodil är metoden tidskrävande men givande då det medför ett gott slutresultat. Vi förstår utifrån Bodils intervju att hon jobbar förebyggande med elevens beteende och som vi tolkar ger detta goda resultat. Bodil påtalar att det kräver mycket arbete, dialoger och samarbete mellan lärare och elev. Vår tolkning av denna metod är att det är proaktivt arbetssätt. Bodil menar vidare att hon ägnar hela första året till att lära känna eleverna och skapa goda relationer i klassen. Detta för att undervisningen ska gynnas i längden för alla elever. Enligt Berg (2011) måste man inom skolan ta hand om alla elever oavsett problematik vilket är avgörande för lärarnas arbete och elevernas lärande.
Berg (2011) skriver att det är huvudmannen som ska se till att skolan når sina mål. Även att det är den som har det övergripande ansvaret för att leda den pedagogiska verksamheten framåt för att alla elever ska nå kunskapsmålen. Utifrån intervjun med Bodil tolkar vi hennes arbete som att hon använt sig av Bergs (2011) frirumsmodell. Dock är detta inte något hon själv uttrycker. På detta sätt har hon fått hitta och forma sin undervisning på ett sätt som passar henne och eleverna. Hon har gått från de andra lärarnas arbetssätt på skolan och hittat sin egen metod utifrån CPS. Utifrån de andra lärarnas intervjuer berättar även de att de använder sig av sina egna modeller vid olika dilemman, vilket vi också tolkar som någon sorts frirum. Vidare menar Berg (2011) också att man skulle kunna få en flexiblare organisation om frirummet kunde planeras i god tid istället för enbart en dag i taget. Vi tolkar det som att lärarna använder sig av egen planerad frirums tolkning medan rektorn skulle kunna organisera den mer. Vidare tolkar vi det som att de andra intervjuade lärarna använder sig av frirummet i de olika pedagogiska diskussioner som ordnas på skolan, men det är inget som någon av lärarna nämner i intervjuerna.
47
Vidare kan vi dra slutsatsen att Ida och Annas arbetssätt fungerar på likartat sätt som Bodils trots att de har olika strategier kring att möta Gustav. Ida nämnde i sin intervju att Gustavs problematik skulle lyftas i hela klassen då hon menar att alla är olika och att alla ska hjälpa honom i hans situation. Frelin (2010) nämner lärarens betydelse i relationerna för elevens självkänsla och dess angelägenhet för att undervisningen skall gynnas. Vår slutsats av detta blir att läraren först ska förstå elevens känsla och hur eleven upplever att prata om detta i helklass innan man kan veta att det är en bra strategi.