Samtliga intervjuade uttrycker på olika sätt att samarbete är en betydande del i skolans organisation då arbete över gränserna behövs för att alla eleverna skall gynnas. En av de intervjuade säger att samarbetet är viktigt inom skolan då det är allas elever och inte enbart sin egens klass. Å ena sidan skriver Berg (2004) att trots att skolan är en gemensam organisation så arbetar ändå lärarna mycket ensamma. Utifrån vad lärarna berättar så tolkar vi det som att deras samarbete kräver flexibilitet och kunskaper i relationer. Vidare tolkar vi det som en komplicerad situation då lärarna är styrda med raster, lektioner och målen till alla sina elever. Enligt Brante (2008) måste lärarna idag vara både utvecklings och förändringsbenägna då det behövs i skolan för ett bättre samspel med alla. Brante (2008) väljer att kalla detta för komplex- och intensitetsspår vilket innebär att fokus numera måste läggas på moraliska värden i minst lika hög grad som ämneskunskaper. Läraren måste i första hand utgå från elevernas individuella behov samtidigt som eleven skall ges eget inflytande över verksamheten. Vi tolkar det som att läraren måste ha många bra egenskaper och goda verktyg för att klara arbetet med eleverna och hela skolan som organisation.
I intervjun var det en lärare som resonerade om att hon vill ha sin egen klass i sitt egna klassrum med sina elever. Utifrån denna intervju tolkar vi det som att läraren tycker att det är betungande med samarbete över klasserna. Vidare hade det varit intressant att ta del av de andra lärarnas åsikter kring ensamarbete precis som Berg (2004) påtalar att lärarna har. Å andra sidan menar han att huvudmannen ska se till att skolan når sitt mål genom ett helhetstänk där lärare och rektor jobbar övergripande. Han menar vidare att konkret kan huvudmannen göra detta genom att göra frekventa besök i klassrummen. På så sätt visar huvudmannen sitt förtroende för skolans lärare och elever och att de i sin tur på ett självständigt sätt kan arbeta med skolutveckling vilket gör att alla blir aktivt ansvarstagande.
Lärarna berättade i intervjun att de hela tiden måste reflektera och söka efter arbetssätt som gör att det fångar alla eleverna och att de trivs i skolan. Vi tolkar svaren som att det är något som är krävande och tar en del tid. Wedin (2007) beskriver lärarens arbete som hektiskt, de ställs inför nya situationer hela tiden vilket kräver nya lösningar vare sig de vill eller inte. Vidare menar hon att lärarna anpassar, prövar, förändrar och förbättrar, både för sin egen skull och för
36
elevernas. Utifrån detta tolkar vi att det tyder på att det behövs en strukturerad organisation med en stöttande huvudman med ett fungerande samarbete. Detta innebär väldigt höga krav på lärarna i dagens skola. Brante (2008) skriver att eleverna ska möta en miljö där deras nyfikenhet blir väckt, utmanad och stillad och där de upplever lära sig något nytt. På så sätt utvecklas de mer och det är lärarens uppgift att se till att detta tillfredsställs. Genom att samtala med eleverna kring skolans lärande skapas en öppen kommunikation där eleverna är med och formar lärandeprocessen vilket kan leda till ett gott samarbete.
I de allmänna råden (2014) skrivs det om hur viktigt det är att skapa en stimulerande och mångsidig miljö som skall tillgodose alla elever under sin skoldag. Det är också möjligt att tänka sig att en lärare i en sådan miljö får ett bra arbetsklimat där både elev och lärare trivs. Men ändå menar Brante (2008) att det trots allt tycks som skolans verksamhet till stor del är fylld av lärare och elever som önskar vara någon annanstans. Vi tolkar det som att lärarna vi har intervjuat trivs bra och känner glädje att få komma till jobbet, har detta att göra med att det är en välfungerande organisation?
I intervjuerna uttrycktes tankar från lärarna kring det kollegiala lärandet och att detta är något som rektorer satsar på inom skolans organisation. En av de intervjuade lärarna påtalar att alla utvecklas i detta lärande, både enskilt och som grupp. Vidare menar hon att fortbildning tar mycket av deras tid men är positivt på lång sikt för samarbetet och för att få hela organisationen att arbeta mot samma mål. Enligt Berg (2003) är skolan komplex som organisation och det finns olika gränser. Han menar att det finns ett osynligt frirum inom skolan där lärarna själva kan forma sin verksamhet. Vidare skriver Berg (2003) om frirumsmodellen som ger möjlighet till att varje enskild verksamhet kan skapa sin egen organisation. Styrdokumenten anger mål, ramar, resultat och riktning, de bildar en slags yttre ram och garanterar på så vis en likvärdighet inom alla skolor. Denna kompletteras sedan med en inre gräns som kännetecknas av ledningen i skolan. Därefter kommer frirummet där varje verksamhet kan fylla sin ram. Utifrån Bergs (2003) frirum tolkar vi intervjun med Eva som att de använder detta genom att alla hjälper till med att få hela skolan att utvecklas. Vidare uppfattar vi i Evas intervju att frirummet används till pedagogiska diskussioner och att det kan vara en hjälpande faktor där lärarna gemensamt kan komma fram till olika lärprocesser. Dessutom påtalar Berg (2003) att frirumstanken kan öppna upp för nya resonemang inom skolan och att man kan ifrågasätta den rådande skolkulturen.
37
I både den första och andra analysen tolkar vi de intervjuade lärarnas svar som att relationsarbete och samarbete har avgörande betydelse för elevens framgångar. Detta är arbetsuppgifter som ingår i lärarens vardagsarbete men som kräver en viss förmåga. Enligt Brante (2008) skulle det väsentliga vara en utvecklings- och förändringsbenägen lärare som behövs i skolan för att förbättra samspelet mellan elev och lärare. Vidare diskuterar Brante om det finns några färdiga och möjliga tillvägagångssätt för lärare att arbeta för att förändring och förbättring ska gynnas, eller om det är upp till läraren att utforma sitt eget sätt.