Syftet med vår studie var att studera hur några lärare i grundskolan resonerar kring vilka arbetsuppgifter de har, men även att undersöka om lärarna har några särskilda strategier i sitt arbete med eleverna när det uppstår problem. Utifrån detta har vi genom denna studie fått en ökad förståelse och insyn i att lärarna inte enbart arbetar med undervisning. Det är mycket andra uppgifter så som planering, föräldrakontakt, utvecklingssamtal m.m. Skolans verksamhet är komplicerad och några lärare menar att det är svårt att få tiden att räcka till alla elever och deras olika behov. Resultatet vi fick fram utifrån strategierna är att det inte finns något gemensamt tillvägagångssätt för att möta dessa dilemman, utan att varje lärare har sitt sätt att hantera problematiska situationer på.
Med utgångspunkt ifrån vårt insamlade material och från våra frågeställningar synliggörs fyra teman som de intervjuade har fokuserat på. Utifrån lärarnas synvinklar försöker vi analysera det som framstått som väsentligt.
I vår första delanalys kring relationer i skolan förstår vi utifrån vad lärarna säger att dessa är betydelsefulla och en viktig förutsättning för att undervisningen ska fungera. Frelin (2007) påtalar i sin studie att lärarna ska vara relationella och professionella för att mötena med eleverna ska fungera. Vi kan höra en viss skillnad ifrån de intervjuade lärarna hur de diskuterar kring relationer. Lärare som har tagit del av caset menar att relationen till eleven är i fokus för att det ska fungera medan de andra diskutera kring klass situationen och anpassningar, de går inte in på djupet när det gäller relationen till eleven med svårigheter. Vi tolkar detta som att caset har gjort att lärarna inriktat sig enbart på en enskild elev och om vi hade låtit de andra lärarna i intervjustudien ta del av caset tror vi att svaren hade blivit mer liknande.
48
Framträdande i delanalysen om samarbetet är att relationerna måste fungera för att samarbetet ska bli så bra som möjligt. En del av lärarna i intervjuerna uttryckte att fungerande samarbete behövs i hela organisationen och är av största vikt för alla elevers framgång. Några av lärarna påtalade att samarbete ibland är ett måste och detta tolkar vi som att de anser det som betungade.
Anpassning och inkludering är något alla lärarna har olika åsikter om men alla anser att det är tidskrävande. En av de intervjuade lyfte att inkludering kan bli exkludering, något som Nilholm (2012) ställer sig kritisk till. Han menar att det är upp till läraren att se till att ingen känner sig exkluderad och att anpassa till varje elev. En slutsats utifrån Nilholm (2012) är att om anpassningar och inkludering ska gynna eleven behöver lärarna ha bra relationer och gott samarbete med eleverna. Utifrån våra intervjuer tolkar vi att det finns delad mening om hur inkludering ska utformas.
Utifrån caset har det framgått att lärarna arbetar olika och har skilda strategier kring elever med dilemma. Vi tolkar det som att de fem lärarna anser sig ha det relationella perspektivet som synsätt. Detta innebär enligt Nilholm (2007) att lärarna utgår från olika faktorer i miljön som har gjort att eleven hamnat i skolsvårigheter. En av de intervjuade lärarna använder sig av CPS metoden som bygger på att skapa en bra relation till eleven, det finns inte några färdiga lösningar. Istället utgår läraren från var eleven befinner sig. Greene (2011) som är grundaren till CPS menar att eleven alltid vill lyckas och göra rätt om den får rätt förutsättningar. Det finns viss likhet i detta på hur några av de andra lärarnas arbete ser ut, då de också menar att de skapar en relation med eleven så att eleven ska lyckas. Här kan vi se en koppling till det som har påtalats innan att relationer är av största vikt för att få en fungerade verksamhet och för att alla eleverna ska nå kunskapsmålen.
Med stöd utifrån Bergs (2004) frirum ville vi se om det fanns någon av de intervjuade lärarna som använder sig av detta handlingsutrymme. Vi tolkar det som att lärarna antingen inte vet vad det är, eller att det är något som man inte benämner men att det finns och är osynligt. Vidare tolkar vi detta utifrån intervjuerna att skolan och lärarna skapar olika tillfällen och utrymmen som blir ett slags frirum. Lärarna tar på så sätt egna initiativ till egna möjligheter. Enligt Berg (2004) borde skolans organisation vara mer strukturerad och huvudmannen borde vara tydlig med frirummet och vad det är till för.
49
Bisyftet med vår studie var att ta del av lärarens syn på sin egen roll i perspektiv av förskollärarens yrkesroll. Utifrån detta kan vi höra att alla de intervjuade lärarna berättar om relationer och om det sociala samspelet. De menar att detta är något som måste skapas för att undervisningen ska gynnas. Detta är en kunskap som vi med förskollärarbakgrund har med oss och som ligger till grund för barnens lärande. Precis som Sandberg (2009) betonar är den känslomässiga kompetensen något som hänger ihop med den sociala kompetensen. I sin tur är detta viktiga förutsättningar för bra relationer och samarbete. Vidare beskriver Frelin (2011) att på samma sätt som förskollärare arbetar med relationer behöver lärare skapa relationer för att möjliggöra och främja undervisningen för alla elever.
50
Diskussion
I detta diskussionsavsnitt diskuterar vi kring vårt metodval och resultat kopplat till syfte och preciserade frågeställningar. Vi skriver även om studiens användning för oss och andra yrkesgrupper genom att låta dem ta del av uppsatsen. Som avslutning på detta kapitel lyfts några förslag fram på vad vi finner intressant att forska vidare om.
Resultatdiskussion
Resultatet i vår studie visar på att lärarna måste utgå från det relationella perspektivet. Med vår förskollärarbakgrund har vi fått kunskaper om relationsarbete i utbildningen då detta är av största vikt i arbetet med de yngre barnen. Som förskollärare utgår vi alltid ifrån barnens bakgrund, tidigare erfarenheter och kunskaper då detta är en förutsättning för att barnen ska utveckla nya färdigheter. Ett exempel kan vara en blyg pojke som står i ett hörn och inte vill komma in på förskolan. Då lägger vi som förskollärare fokus på att möta honom där han befinner sig och skapar en relation utifrån pojkens behov. Vi sätter oss med honom, pratar och lyssnar in vad han vill förmedla. Vidare ställer vi frågor och på så sätt kan han i lugn och ro få berätta vad han vill göra och utifrån detta startar vi en lek så att han kommer igång. Utifrån Greenes (2011) studie för vi ett resonemang om relationer och drar en parallell där han menar att lärare inte enbart kan möta eleven här och nu. Han menar vidare att som lärare behövs det skapas en relation och få en förståelse för vad som hänt eleven tidigare. Under vår studie har vi fått en förståelse för hur komplext läraryrket är till sin karaktär och innehåll. Vi resonerar utifrån intervjusvaren att läraryrket rymmer en stor mängd arbetsuppgifter där läraren förväntas kunna inta ett stort antal olika roller beroende på plats och situation. Detta har gett oss en inblick i lärarrollen vilken innebär att den är både omfattande och svår att greppa.
Uppfattningen av vårt resultat är att läraren har många relationer i sin arbetsuppgift. Frelin (2012) menar att läraryrket handlar om relationer och känslomässig förståelse. Vidare menar hon att läraren måste kunna läsa av sina elever för då skapas förutsättningar för en bra undervisning. Utifrån detta blir vår reflektion att läraren blir en viktig och betydelsefull person för eleverna. Läraren är i skolans organisation en sorts ledare för eleverna vilket har en stor betydelse i detta sammanhang. Vår första frågeställning i studien är hur några intervjuade lärare ser på sina arbetsuppgifter. Utifrån denna fråga diskuterar några lärare om planering, genomförande och utvärdering. Några lärare påtalar detta på ett annat sätt genom att använda
51
sig av ord som inkludering, kollegialt lärande och kritisk tänkande. Vår reflektion på detta blir att det hade varit intressant att i efterhand få höra ifall alla de intervjuade lärarna menar samma sak fast de uttrycker det på olika sätt. Dimenäs (2007) menar att dagens lärare förväntas ha förutsättningar för att planera, genomföra och utvärdera, vilket innebär att läraren bör kunna utföra olika arbetsuppgifter. Vidare ska arbetet utvärderas på ett kritiskt tänkande sätt och ha ett vetenskapligt förhållningssätt som är viktigt för att lärare ska kunna verka inom framtidens skola. Nomlomo (2011) och hennes forskning är intressant där vi anser att det stämmer att man inte enbart kan vara lärare utan man måste undervisa på olika sätt för att få en relation med alla eleverna. Utifrån vad forskningen beskriver att läraren ska göra ställer vi oss frågan om dagens lärare hinner med allt de ska. Bygga bra relationer till alla elever? Samarbeta och vara uppdaterade på vad forskningen säger kring läraryrket men även vara goda förebilder?
Under intervjuerna i vår andra frågeställning om lärarens förmågor lyftes det både positiva och negativa svar kring samarbete. Några lärare ansåg att detta är en förmåga som behövs för att jobba över gränserna. Till skillnad från de flesta lärare som vi intervjuat så anser en av lärarna att det är merarbete att ha flera klasser med många olika elever, hon menar att det blir mycket att organisera och planera. De andra lärarna menar att det är ett kontrollbehov att alla istället måste se att det är utvecklande för eleverna i deras lärprocess. Vi kan till viss del förstå denne lärare men har samtidigt fått en viss medvetenhet om att det gynnar eleven att ha olika lärare då fler ögon ser mer än ett. Med detta uppfattar vi det som att eleven får fler förutsättningar till lärande då de är i kontakt med olika lärare, fungerar det inte med den ena så kanske det fungerar med den andra. På så sätt kan lärarna diskutera över gränserna varför det fungerar hos den ena men inte hos den andra. Skolverkets allmänna råd (2012) menar att kollegialt lärande kan ge lärarna möjlighet att strukturera sitt utvecklingsarbete och använda kunskaperna i det dagliga arbetet. På så sätt tänker vi att lärarna hade fått byta erfarenheter med varandra och i ännu större utsträckning använt sig av varandras kompetenser för att utveckla organisationen. Vidare gör vi reflektionen att detta ger möjligheter till att kunna kritiskt granska sitt eget men även andras arbete.
Vår tredje frågeställning handlar om vilka problem lärarna möter i arbetet med eleverna. Utifrån detta diskuterade vi att alla eleverna ska nå sina mål. I lärarens uppdrag ingår det att se till så att ingen elev hamnar utanför eller blir behandlad på ett sådant sätt att eleven får svårare att lära sig och utvecklas. Vi har funderat kring detta och ställer oss kritiska till att alla elever ändå inte når sina mål. Vårt resonemang i detta är om det är något i skolans organisation som gör att
52
läraren inte hinner med. Nilholm (2012) menar att det är lärarens uppgift att alltid ha en inkluderande verksamhet så att alla elever får sina behov och undervisning anpassad till sina förutsättningar och förmågor. Vidare menar Nilholm (2012) att om du som lärare får en elev i behov av särskilt stöd måste verksamheten anpassas efter denna elev. Detta är något som rör hela verksamheten och där huvudmannen har det yttersta ansvaret i samspråk med elevhälsoteamet för att få välfungerande strategier som genomsyrar hela organisationen. Utifrån Frelin (2011) som skriver och berättar hur viktiga relationerna är till varje elev kan vi ställa oss frågande om lärarna har möjlighet att skapa dessa relationer med så många elever i varje klass. Scherp och Scherp (2007) menar att det är rektorn som behöver se till att kvalitetsarbete utförs i olika problematiska skolsituationer som drivkraft i skolutvecklingsprocesser där både lärare och elevhälsoteam deltar. Genom att rektor avsätter tid till pedagogiska samtal för lärarna stärks deras yrkesroll och kompetensen höjs.
I vår fjärde frågeställning som handlar om lärarens tillvägagångssätt när det uppstår problem har vi diskuterat hur lärarna ger eleven förutsätningar för att lyckas. Utifrån allt som lärarna har berättat för oss förstår vi att det är komplicerat att skapa förutsättningar för att alla elever ska lyckas. En tanke som väckts hos oss för att få lärarna att diskutera denna problematik ur ett elev och verksamhetsperspektiv är Bergs (2011) kulturanlys som skulle vara ett bra redskap i denna process. Berg (2011) menar att kulturanalys är en metod för att analysera skolors organisation. På så sätt kan man visa på olika variationer och kombinationer av samverkan, planering och förändring som i sin tur kan leda till utvecklingsområden i skolans organisation. Berg (2011) menar vidare att i en kulturanalys skriver var och en öppet brev där alla får svara på samma övergripande fråga och där det inte finns några rätt eller fel svar. Ur svaren kommer sedan olika utvecklingsområden och blir till en diskussion för att driva utvecklingen framåt. På så sätt får alla lärarna uttrycka och göra en egen självvärdering på hur de vill att skolan ska utvecklas. Här kan vi som specialpedagoger/förändringsledare komma in som en hjälpande hand till huvudmannen med vårt paraplybegrepp som en helhetssyn på verksamheten.
I en intervju dök det upp något alldeles oväntat. En av lärarna tog upp flyktingproblematiken och menade att detta är problematiskt. Eleverna kan bli placerade i klassen och där står läraren som inte har någon kunskap om detta och ska ändå hantera denna svåra situation. Vi diskuterade att detta är väldigt komplext och svår greppat då vi anser att det är en fråga för rektorn eftersom det rör hela organisationen. Rektor är huvudman och har ansvar för hela verksamheten och skall stötta läraren i alla situationer oavsett vad.
53
Göransson, Lindqvist, Klang, Magnusson och Nilholm (2015) redovisar och jämför resultat i sin forskningsrapport utifrån en enkätundersökning om specialpedagogens och speciallärarens yrkesroll i olika delar av skolverksamheten. Som specialpedagoger inom grundskolan ägnar de mest tid till undervisning. Andra arbetsuppgifter som är vanligt förekommande är olika typer av samverkan: med vårdnadshavare, skolledning och elevhälsoteam. Bland specialpedagogerna är det även vanligt att samverka med externa aktörer så som Barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten och specialpedagogiska skolmyndigheten. Konsultation, rådgivning eller kvalificerade samtal med lärarlag förekommer också. En vanligt förekommande arbetsuppgift för specialpedagogen är arbete med utredningar, åtgärdsprogram och dokumentation. En förutsättning för att detta ska bli så bra som möjligt för eleven är ett nära samarbete med läraren. Sammanfattningsvis visar resultatet enligt Göransson m.fl. (2015) att specialpedagoger har ett tämligen brett men tydligt avgränsat område att arbeta med. Vidare menar de att yrkesrollen är otydlig, vilket i sin tur kan innebära att det kan bli aktuellt att utforma en ny yrkesroll.
Ytterligare en annan aspekt som kommit upp under intervjuerna är att en lärare specifikt uttalade sig om att inkludering samtidigt kan vara exkludering. Vi kan på något sätt förstå hur han resonerar där en elev som befinner sig i klassrummet med de andra eleverna ändå kan känna sig exkluderad. Alla elever är medvetna om sin egen situation i klassrummet. Det är deras känsla som ska avgöra var de ska befinna sig i de olika lektionerna. Individanpassa och samtala med enskild elev var de vill vara, inte generalisera. Lektionerna ska vara meningsfulla för varje elev precis som Antonovsky (1991) beskriver begreppet KASAM att man som människa ska uppleva tillvaron som begriplig och så hanterbar som möjligt.
Om man väger samman lärarnas alla arbetsuppgifter så ser vi att elevhälsan är ett bra komplement som ett extra stöd i skolan då lärarens roll ständigt är i fokus och som alltid måste förändras. På så sätt kan arbetet kring att ge alla elever förutsättningarna för att lyckas, genom att uppgifterna anpassas efter eleven och beroende på vilken nivå eleven befinner sig på samt att göra den aktuella situationen begriplig så att det blir en positiv situation. Deras främsta uppgift är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande genom att hjälpa lärarna i deras klassrumsmiljö. Utifrån att specialpedagogen observerar och på så sätt kan de se det med andra ögon vilket skapar bättre förutsättningar för eleven. Då ges alla eleverna möjligheter att lyckas då uppgifterna anpassas i samråd med lärarna.
54
Metoddiskussion
Eftersom vi ville ta del av hur skolan och lärarens yrkesroll ser ut valde vi att utföra två olika typer av studier. En delstudie som bestod av halvstrukturerade intervjuer och en del som bestod av en case-studie. Vi ville få en bredare uppfattning och förståelse för lärarnas yrkesroll och hur de utför arbetsuppgifter i en komplex klassrumsmiljö. Målet för intervjuer är enligt Bryman (2008) att få fram information om tankar och åsikter hos informanten. Då detta var syftet med studien menar vi att vi valde en passande metod.
Intervju som metod för att inhämta information kräver oerhört mycket av den som intervjuar. Det behövs träning för att bli en skicklig intervjuare och när vi ser tillbaka på det så hade rätt sorts följdfrågor kunnat ge oss ett ännu rikare material. Ytterligare något som hade kunnat ge oss annorlunda material är om vi hade haft intervjufrågorna formulerade på ett annat sätt. Vi kan se många fördelar med enskilda intervjuer, men om vi å andra sidan hade använt oss av fokusgrupper hade vi kunnat få mer diskussioner kring våra frågeställningar som i sin tur möjligen hade gett oss ett annat resultat.
I efterhand kan vi se att ett komplement till intervjuerna hade kunnat vara att göra klassrumsobservationer för att göra en jämförelse mellan intervjuresultat och hur läraren agerar i klassrummet. Detta är ett medvetet val då tiden inte räckte till.
I case intervjuerna valde vi att låta lärarna ta del av caset tre dagar innan intervjutillfället, detta för att de skulle få tid att fundera och sätta sig in i dilemmat. Vidare hade det också varit intressant att höra om resultatet från intervjuerna hade tagit en annan väg om vi istället hade presenterat caset vid intervjutillfället. Ytterligare en aspekt kring vårt metodval hade varit att växla de lärare som deltog i casestudien mot de lärare som intervjuades kring deras yrkesroll. Detta hade kunnat ge oss mer generella slutsatser som hade lett till mer empiriskt material att analysera. Utifrån detta är vi medvetna om att studien hade kunnat ge oss mer.