I denna delanalys tolkar vi att alla de fyra intervjuade lärarna återkommer till relationer i olika sammanhang och hur betydelsefulla dessa är för att det ska fungera i undervisningen. Det blir tydligt att relationerna mellan lärare och elev är i fokus och en förutsättning för att individen ska klara skolarbetet. Under våra intervjuer blev det påtagligt att lärarna resonerade om relationerna i skolan mellan lärare och elever. Precis som Frelin (2010) skriver att allt arbete som läraren gör kräver en bra relation för att skapa bra förutsättningar för undervisningen. Det är lärarens uppdrag och hon/han har det fulla ansvaret för att göra detta möjligt. Vidare menar Brante (2008) att läraryrket idag framstår som komplext och intensivt men även att det är mer präglat av relationer mellan lärare och elever. Brante (2008) uttrycker också att lärare och elever i en direkt mening är beroende av varandra, det kan inte finnas lärare om det inte finns elever och vice versa. Utifrån detta blir vår tolkning att läraren måste hantera och samspela med alla elever oavsett vilka situationer. Precis som Frelin (2010) skriver Sandberg (2009) om hur viktiga relationerna är för att samspelet ska fungera och att det är en sorts social och känslomässig kompetens som behövs. Vidare menar Sandberg (2009) att detta är något som
32
förskollärare kan arbeta med tidigt i barns liv på förskolan. Nomlomo (2010) påtalar precis som Frelin (2010) och Brante (2008) att relationerna i klassrummet har en stor påverkan för att undervisningen ska bli så bra som möjligt för både lärare och elever. Utifrån vad forskningen säger tolkar vi det som att lärarnas viktigaste medel då blir samtalen med eleverna, för att kunna skapa en bra relation och förstå deras situation. Men å andra sidan påtalar Nomlomo (2010) även att lärarna har en viss sorts makt i klassrummet då hennes studie kring interaktionsmönster mellan lärare och elever vid fördelning av ordet visar tydligt på denna makt.
Utifrån vad som påtalats i intervjuerna blir vår tolkning att lärarna bör kunna reflektera och söka efter arbetssätt som gör att det fångar alla eleverna. En förutsättning för att detta ska ge resultat med god effekt behövs en bra relation. Det som lyfts fram här har tidigare påpekats av Frelin (2010) om att en lärare behöver skapa bra relationer mellan lärare och elever för att undervisningen ska vara möjlig. Brante (2008) menar att det asymmetriska spåret innebär att det är processer som ständigt sker i relationer och samspel mellan lärare och elever och att dessa i sin tur antas ge möjligheter och begränsningar. Vidare menar Brante (2008) att eleverna ska möta en miljö där deras nyfikenhet blir väckt och utmanad och där de upplever viljan att lära sig något nytt. Vår tolkning utifrån detta är att eleverna blir mer intresserade och på så sätt utvecklas de mer. Om en elev blir stimulerad vill de inte lämna miljön och på så sätt har man skapat förutsättningar för undervisningen.
Under intervjuerna diskuterar lärarna om den sociala kompetensen. Även någon nämnde vikten av relationsarbetet i klassrummet mellan lärare och elever. Likväl är detta inget som de har fått kunskap om i sin utbildning. I tidigare forskning som vi tagit fram i denna studie har det illustrerats hur lärarna redan under lågstadiet har avgörande betydelse för utveckling av den sociala kompetensen. Framförallt kring hur de bygger relationer och skapar sociala samspel med eleverna för att lägga grunden i deras framtida utveckling. Detta är förmågor som underlättar i lärarens arbetsuppgift med att möta eleverna menar Frelin (2012). Vidare menar hon att det finns en röd tråd kring att relationer byggs redan från förskolan och upp till gymnasiet. Även Sandberg (2009) skriver om vikten av social och känslomässig kompetens som hänger ihop för att få en bra relation och ett bra samarbete. Vidare påpekar hon som Frelin (2012) att detta är något som börjar tidigt redan i förskolan. Studien visar att i förskolan och lågstadiet är lärarens hjälp något som anses självklart medan ju äldre eleverna blir desto mer tycker de att lärarna är i vägen men ändå behövs. Hon menar vidare att eleverna växer upp i en
33
allt tuffare värld vilket innebär att lärarna måste ha många olika sorters kompetenser för att klara detta.
Enligt Stensmo (2008) är det läraren som är ledaren i klassrummet och bör ha olika kompetenser bland annat att kunna organisera och leda sin klass, behärska sina undervisningsämnen och kunna planera, genomföra och utvärdera sin undervisning. Tre av de intervjuade lärarna nämner planering, genomförande och uppföljning för att få en strukturerad och professionell verksamhet gentemot alla elever. Enligt de allmänna råden (2011) är detta något som alla lärare bör tillämpa. Det handlar om hur lärarna planerar och genomför undervisningen utifrån läroplanen och kursplanerna. Detta kan de i sin tur luta sig emot i sitt systematiska kvalitetsarbete. Å andra sidan menar Brante (2008) att det finns ett antal villkor som försvårar möjligheterna för lärarna att utföra sitt arbete på bästa sätt som till exempel förändringar i läroplanen, kursplaner, anställningsförhållanden och nya arbetsuppgifter. Utifrån Saras intervju tolkar vi det som att lärarna använder sig av Bergs (2004) frirum. Genom att de tar del av ny forskning som de sedan gemensamt provar i sina klasser och utvärderar tillsammans. Detta i sin tur ökar deras egen kompetens men utvecklar även skolans verksamhet genom att nya möjligheter ges till alla elever.
Det är endast en av de vi intervjuade som pratar om formativ bedömning. Han menar i intervjun att detta innebär att ta reda på vad eleven kan för att sedan lägga upp undervisningen så att den blir meningsfull och relevant. Han menar även att det blir en sorts bedömning som läraren gör tidigt för att se hela undervisningsprocessen. Vi tolkar det å ena sidan som att lärarna ser det som en självklarhet, men å andra sidan som att det är något nytt som lärarna behöver utveckla. Vår fundering är hur lärarna hinner med alla olika krav och förväntningar. De har redan hög arbetsbelastning men ändå har de fått ytterligare en ny uppgift.
Utifrån några av lärarnas intervjuer satsar rektorn på pedagogiska diskussioner vilket vi tolkar är för att utveckla skolan och lärarna, vidare är detta ett sätt att använda sig av Bergs (2011) frirum i den inre organisationen.
Samarbete
Lärarna resonerar kring att samarbete är viktigt men kräver mycket tid. Några av lärarna kunde känna att samarbetet var gynnsamt för att dela med sig av erfarenheter och ge varandra
34
feedback. Någon annan lärare berättade om dagens skolsystem och menar att det är högre krav och förväntningar.
Sara säger:
Jag behöver kunna samarbeta men samtidigt känner jag att jag vill ha min klass och mina elever. Kunna organisera mitt arbete och den tid jag har till förfogande är mitt största problem. Jag behöver ha strategier för att alla elever ska prata och för att de ska lära sig sociala relationerna. Att utvecklas själv som lärare får jag genom fortbildning.
Eva säger spontant:
Det sociala och gruppdynamiken vilket är något jag fått lära mig med åren eftersom det inte var en stor del av det som ingick i min utbildning. Trygghet, trivsel och glädje att komma till skolan ska vi i skolan se till att alla elever känner.
Lina är inne på liknande tankar:
Jag måste kunna samarbeta och vara flexibel vilket eleverna gynnas av. Kritiskt tänkande kring mitt arbete genom att ha olika moment att presentera kunskap på för eleverna, det gäller att hitta arbetssätt som ska passa alla men inte alltid. Uppfostringsbiten är något som jag automatiskt får i min roll, fast huvuddelen ligger ju ändå hos föräldrarna vad gäller detta. Jag anser att tiden jag har till förfogande räcker till det jag ska göra.
Sven trycker på vikten av att vara flexibel och kunna samarbeta som viktiga förmågor. Han återkommer till anpassningar som han även lyfte i frågan kring sina arbetsuppgifter. Han menar att det är en förmåga han måste ha som lärare för att alla elever ska kunna nå sina mål. Han avslutar med att säga:
En förmåga som lärare är att ha sina ämneskunskaper och kunna samarbeta över gränserna kollegialt. Det är allas elever och inte enbart min klass med elever, släpp kontrollen och hjälp varandra.
På ett annat sätt menar Eva även:
Jag måste hela tiden ha ett nytänk och vi måste kunna ge och ta av varandra i kollegiet. Idag måste jag förklara allt jag gör för alla inom skolan eftersom vi följer Lgr 11 och blir granskade. Tekniken/digitala har ökat. Nu måste vi organisera vår tid då arbetsbelastningen har ökat, mycket tid tas i anspråk från oss, stressigare. Se alla elever och uppmärksamma dem. Respektera och acceptera att vi alla är olika. Pratar mycket med barnen och individuellt om det behövs.
35
Jag har utvecklats och blivit säkrare i mig själv med åren. Mer hårdhudad och ser objektivt på kritiken som kommer från föräldrar.