4. Resultat och analys
4.3 Moment III ”Hur ofta eleverna funderar över några livsfrågor”
4.3.2 Analys av resultatet i moment
I resultatet av undersökningen syns att endast två frågor sammanlagt fick fler markeringar i kolumnerna ofta och ibland än i kolumnerna sällan och aldrig. En av dessa är den första frågan i moment III dvs. frågan ”Vad händer när man dör?”. Skillnaden är inte särskilt stor men 13 av 20 flickor och 8 av 17 pojkar har svarat att detta är en fråga som man ofta eller ibland funderar över. Detta resultat kan jämföras med det som presenteras av Jönsson och Liljefors Persson då frågan om vad som händer när man dör i deras undersökning var den näst populäraste frågan. Svar i de två första kolumnerna var vanligare bland flickor än bland pojkar44 vilket resultatet i föreliggande undersökning också visar. Även Eriksson
(1999) drar slutsatsen att fler flickor än pojkar funderar krig döden.45
44 Jönsson och Liljefors Persson, Religionskunskap i årskurs 9 Rapport från den nationella utvärderingen av
grundskolan 2003 (NU03) Samhällsorienterande ämnen, 2006, s. 18.
45 Eriksson, På spaning efter livets mening: Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en
undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande, 1999, s. 180.
Den andra frågan i moment III lyder ”Vad är meningen med livet?”. Här är det bara flickor som svarat att de ofta funderar över frågan och det vanligaste svaret bland flickorna i niondeklassen är ”ibland”. I Jönssons och Liljefors Perssons rapport är denna fråga en av de mest populära och vid en jämförelse mellan pojkars och flickors svar är flickorna representerade i högre grad. Att bara flickor i min undersökning sade sig fundera över frågan ofta kan också ses mot bakgrund av de egna alternativ till livsfrågor som angavs av två flickor i moment I där frågorna handlade om livets mening eller livets meningslöshet. Dahlin (2004) för ett resonemang kring mening kopplat till religiös tro och skriver att människor tror för att ge livet mening och att vårt existentiella behov av mening gör att vi anammar en viss trosuppfattning. Denna trosuppfattning måste inte alltid vara religiös utan kan även innebära olika former av ateism.46 Ordet tro, menar jag, kan lika gärna ersättas med livsåskådning och kan då kopplas samman både med t ex politiska eller filosofiska idéer och etiska ställningstaganden.
Den andra frågan i min undersökning som fick fler markeringar i kolumnerna ”ofta” eller ”ibland” än i kolumnerna ”sällan” eller ”aldrig” var den som lyder ”Vad är kärlek?”. Det var bara flickor i niondeklassen och pojkar i sjundeklassen som sade sig fundera över frågan ofta, men det totalt sett populäraste svarsalternativet var ”ibland”. Även om min undersökning grundar sig på fler flickor än pojkar får svarsalternativen ”ofta” eller ”ibland” fler markeringar av pojkarna än av flickorna. Detta stämmer inte överens med vare sig Jönsson och Liljefors Perssons eller Erikssons undersökning där frågor och tankar om kärlek är mer framträdande hos flickor än hos pojkar.
Frågan ”Finns det någon gud?” fick i min undersökning mer än dubbelt så många markeringar för ”sällan” eller ”aldrig” jämfört med ”ofta” eller ”ibland”. Det var endast fem elever totalt sett som svarade att de ofta funderade över frågan. I moment I var det sju elever som markerade frågan som den allra viktigaste. Skillnaden är inte särskilt stor men de två elever som ”saknas” i moment III är sjundeklassare. En möjlig förklaring till detta utfall kan vara att frågorna trots att de är utformade på samma sätt kan ha uppfattats olika beroende på sättet att svara. I moment I skulle eleverna rangordna några frågor utifrån hur viktiga de tyckte att dessa var. Att religiös övertygelse då kan göra att frågan om guds existens upplevs som viktig är inte så konstigt. I motiveringarna i moment II kan man se att
46Dahlin, Om undan inför livet: Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle, 2004, s. 64.
alla sjundeklassare som markerat frågan om guds existens som viktigast svarat att de är troende. I moment III skulle eleverna istället svara på hur ofta de funderade över frågan om det finns någon gud. Denna frågeställning kan ha uppfattats mer som ett uttryck för ett tvivel på guds existens. Eriksson (1999) ser en skillnad i hur pojkar och flickor skriver om tro då flickorna i högre utsträckning än pojkarna skriver om religiositet medan pojkarna i högre utsträckning än flickorna i sina uppsatser ger uttryck för en osäkerhet i trosfrågor.47
Jönsson och Liljefors Persson (2006) skriver i sin rapport att flickor över lag oftare funderar över de livsfrågor de behandlat i undersökningen men att just frågan om guds existens är en av de frågor där man fått fram störst likheter mellan flickors och pojkars svar.48
Frågan ”Vad kommer att hända med miljön?” sade sig totalt sett lika många elever fundera över ofta som antalet som svarade att de aldrig funderar över frågan. När eleverna i det första momentet ombads rangordna några olika livsfrågor var det endast två elever totalt sett som tyckte att frågan om miljön var den viktigaste. Detta ska jämföras med de sju elever som svarat att de ofta funderar över samma frågeställning i det tredje momentet. Detta kan naturligtvis bero på att de i det tredje momentet hade möjlighet att svara ”ofta” på flera alternativ medan de i det första momentet bara kunde markera ett alternativ som viktigast. Möjligtvis upplevdes frågan i det första momentet som mer konkret och bunden till t ex NO-ämnen vilket gjorde att den rangordnades som mindre viktig i det sammanhanget. En annan orsak till varför frågan om miljön får fler markeringar som en fråga eleverna funderar över ofta i moment III kan vara det som Dahlin (2004) skriver att eleverna påverkas av många faktorer i omgivningen.49 Miljödebatten som dagligen förs i media påverkar naturligtvis hur ofta eleverna funderar över frågan om vad som kommer att hända med miljön i framtiden.
47 Eriksson, På spaning efter livets mening: Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en
undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande, 1999, s. 158 ff.
48 Jönsson och Liljefors Persson, Religionskunskap i årskurs 9 Rapport från den nationella utvärderingen av
grundskolan 2003 (NU03) Samhällsorienterande ämnen, 2006, s. 18.
49 Dahlin, Om undan inför livet: Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle, 2004, s. 63.
Den sjätte frågan ”Hur har världen kommit till?” sade sig ingen av sjundeklassarna eller pojkarna i niondeklasen fundera över ofta. Detta svarsalternativ var dock det vanligaste enskilda alternativet bland flickorna i niondeklassen. En klar majoritet av sjundeklassarna valde svarsalternativen ”sällan” eller ”aldrig”. En anledning till detta kan vara att sex elever i den klassen motiverade sin rangordning i det första momentet med att de var troende. En religiös övertygelse ger ofta svaret på frågan om hur världen skapats vilket gör att man kan uppleva att man inte har något behov av att fundera över frågan. Bland flickorna i niondeklassen var det ingen som rangordnat frågan om guds existens som viktigast vilket kan vara en förklaring till att de i högre utsträckning än de andra eleverna svarade att de ofta funderade över frågan om världens tillkomst. Här är det dock viktigt att påpeka att det inte enbart är religiös övertygelse som ger svaret på frågan om hur världen skapats. Naturligtvis kan också vetenskapliga teorier ligga till grund för ett lägre intresse för frågan om världens tillkomst. Detta kan exemplifieras med att endast en av pojkarna i skolår 9 har i moment I markerat frågan om guds existens som den viktigaste frågan medan alla pojkar i skolår 9 i moment III har valt att svara att man sällan eller aldrig funderar över hur världen skapats. Om detta beror på intresse för och tillit till vetenskapliga teorier eller helt enkelt ett ointresse för frågan går dock inte att säga.
Den näst sista frågan i moment III lyder ”Varför blir det krig?”. Denna fråga markerade fler elever i sjundeklassen än i niondeklasen att de ofta funderade över. Frågan var också populärare bland pojkarna i sjundeklassen än bland flickorna. Detta kan, som tidigare diskuterats, bero på att flera av eleverna i sjundeklassen har anknytning till krigsdrabbade länder. Att eleverna som själva upplevt eller har släktingar som upplevt eller upplever krig på nära håll gör att frågan är mer aktuell för dem än för elever som inte har någon anknytning till krigsdrabbade länder. Detta styrks av resonemanget som Selander (1993) för kring att frågorna har olika vikt beroende på livssituation.50 Att endast totalt fem elever svarat att de aldrig funderar över varför det blir krig kan kopplas till Dahlins resonemang om vilka frågor som är aktuella i samhällsdebatten. Även om eleverna i skolår 9 inte har någon direkt koppling till krigsdrabbade länder kan de inte undgå att påverkas av händelser i världen som t ex rapporteras i media.51 Viktigt i sammanhanget, menar jag, är att man
50 Selander, Undervisa i religionskunskap, 1993, s. 61.
51 Dahlin, Om undan inför livet: Barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle, 2004, s. 63.
som lärare tar stor hänsyn till dessa två perspektiv när det gäller hur man resonerar kring frågan oavsett om det sker inom ramen för SO-ämnenas undervisning eller undervisningen i livskunskap. Intresset för frågan finns hos både elever med och utan kopplingar till krigsdrabbade länder och bör därför behandlas men sättet som frågan tas upp på måste ta hänsyn till elevernas erfarenheter.
Den sista frågan i moment III behandlar ensamhet och är formulerad som ett påstående vilket lyder ” Tänk om ingen vill vara vän med mig!”. Detta var den formulering som fick lägst antal markeringar som något eleverna funderade över ofta eller ibland då endast totalt 8 elever markerat något av dessa svarsalternativ. Resultatet kan tyckas något underligt då frågan om vänskap i moment I totalt sett kom på delad andraplats som den viktigaste frågan. Då frågan var mer populär bland niondeklassarna ligger förklaringen att dessa elever inom en mer snar framtid än sjundeklassarna kommer att befinna sig i en ny situation då de byter skola och blir tvungna att skaffa sig nya vänner. Att så få elever då säger sig fundera över frågan någorlunda ofta kan man ställa sig undrande inför men resultatet kan bero på att jag i moment I formulerat mig i mer positiva termer då frågan där lyder ”Vad är vänskap?”. Att tycka att denna fråga är viktig innebär inte att man ofta funderar över ensamhet. En annan förklaring till resultatet kan vara att det råder ett bra kamratklimat i klasserna där oron för utanförskap därför är liten. Vid en jämförelse av resultatet med det som Jönsson och Liljefors Persson redovisar ser man att frågan även i deras rapport är en av de frågor som eleverna funderar över i lägst utsträckning.52