4. Resultat och analys
4.4 Moment IV ”Vad eleverna vill tala om i klassen”
För att undersöka om det förelåg något samband mellan vad eleverna sade sig fundera över ofta och vad de ville tala om i klassen ombads de i det fjärde momentet ringa in vilka av ämnena från det tredje momentet de ville tala om i klassen. Formuleringarna och ordningsföljden var exakt likadana som i det tidigare momentet.53 Resultatet presenteras
utifrån uppdelningen i kön och skolår och kompletteras med en figur som åskådliggör
52 Jönsson och Liljefors Persson, Religionskunskap i årskurs 9 Rapport från den nationella utvärderingen av
grundskolan 2003 (NU03) Samhällsorienterande ämnen, 2006, s. 17.
53Bilaga 4 ”Enkät”.
relationen mellan vilka frågor eleverna i respektive grupp svarat att de fundera över ofta samt de frågor de markerat satt de vill lyfta till diskussion i klassen.
4.4.1 Resultat av moment IV
Resultatet visar att pojkarna i skolår 7 gärna ville tala om alla frågorna även om de inte markerat att de funderade över dem särskilt ofta, med ett undantag nämligen frågan om ensamhet vilket ingen av pojkarna ville lyfta till diskussion i klassen. Trots att ingen av pojkarna svarat att de ofta funderade över meningen med livet eller världens tillkomst har 1/3 respektive 2/9 av dem svarat att de vill diskutera dessa frågor i klassen. Ser man till de frågor som blev inringade flest gånger när det gällde de frågor man ville diskutera ville de flesta av pojkarna tala om varför krig uppstår då denna fråga ringades in av sex elever. Därefter fick tre frågor lika många markeringar i det fjärde momentet då fyra pojkar ringade in frågorna om döden, guds existens och miljön i framtiden.
Figur 12 Antal pojkar i skolår 7 som svarat att de ofta tänker på frågan respektive antal som markerat att de vill tala om frågan i klassen.
47 0 1 2 3 4 5 6 7
Funderar ofta över frågan Vill tala om frågan i klassen
Liksom pojkarna i sjundeklassen ville flickorna gärna diskutera flera av frågorna även om många av dem sade sig inte fundera över dessa särskilt ofta. Till exempel svarade 3/8 att de gärna ville diskutera frågan om vad kärlek är trots att ingen av dem svarat att de funderade ofta över detta.
Även här fanns dock ett undantag, en flicka i skolår 7 hade markerat att hon ofta funderade över om det finns någon gud men ingen av flickorna ville tala om den frågan i klassen. De alternativ som fick flest markeringar när det gällde vad man ville tala om var frågan om vad som kommer att hända med miljön i framtiden samt frågan om varför det blir krig.
Figur 13 Antal flickor i skolår 7 som svarat att de ofta tänker på frågan respektive antal som markerat att de vill tala om frågan i klassen.
Bland pojkarna i niondeklassen var det bara fyra som sade sig fundera över någon av de angivna frågorna ofta. Liksom bland sjundeklassarna var man dock positiv till att prata om flera av frågorna i klassen. Även här fanns dock undantag då ingen av pojkarna ville tala om ensamhet. En annan skillnad är att medan det var två pojkar som markerat att de ofta funderar över vad som händer när man dör var det bara en pojke som ville tala om detta i klassen. 48 0 1 2 3 4 5 6
Funderar över frågan ofta Vill tala om frågan i klassen
Det alternativ som flest pojkar i niondeklassen ville tala om var frågan om guds existens vilket ringades in av hälften av dem trots att bara en pojke i nian sade sig fundera över frågan ofta. På andra plats när det gäller vad man ville diskutera kom frågorna om meningen med livet, miljön i framtiden och varför det blir krig.
Figur 14 Antal pojkar i skolår 9 som svarat att de ofta tänker på frågan respektive antal som markerat att de vill tala om frågan i klassen.
Liksom de övriga var flickorna i niondeklassen intresserade att tala om flera av frågorna . Undantaget var frågorna om guds existens och om ensamhet vilka ingen av flickorna ville tala om. Det alternativ som totalt sett fick flest markeringar bland flickorna i niondeklassen var frågan om vad som händer efter döden tätt följd av frågan om hur världen kommit till. Störst skillnad mellan svaren i moment III och moment IV var det i frågan om meningen med livet där två av flickorna hade svarat att de ofta funderade över frågan medan 5 ville tala om detta i klassen, annars var resultaten väldigt lika.
49 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5
Funderar ofta över frågan Vill tala om frågan i klassen
Figur 15 Antal flickor i skolår 9 som svarat att de ofta tänker på frågan respektive antal som markerat att de vill tala om frågan i klassen.
Sammanfattningsvis visar resultatet att de frågor som flest sjundeklassare totalt sett ville lyfta till diskussion var frågorna om miljön och krig tätt följda av vad som händer när man dör och vad kärlek är. Pojkarna i sjundeklassen ville helst diskutera frågan om varför krig uppstår medan flickorna helst ville diskutera frågan om miljön i framtiden. De populäraste alternativen vad det gäller frågor som niondeklassarna önskade lyfta till diskussion i klassen var frågorna om vad som händer när man dör och om meningen med livet. Det enskilda alternativ som flest pojkar i niondeklassen ville diskutera var frågan om guds existens och bland flickorna var det frågan om vad som händer när man dör. Över lag var det också så att eleverna gärna ville tala om flera av frågorna även om de inte säger sig fundera över dem särskilt ofta med undantag för flickorna i skolår 9.
50 0 1 2 3 4 5 6 7
Funderar ofta över frågan Vill tala om frågan i klassen
4.4.2 Analys av resultatet av moment IV
Att en fråga upplevs som intressant för eleven kan visa sig i hur ofta eleven säger sig fundera över denna. Detta betyder dock inte per automatik att eleven därför vill lyfta frågan till diskussion i klassrummet. På den undersökta skolan har man infört regler för livskunskapsundervisningen som säger att det som sägs i klassrummet inte ska diskuteras med andra samt att alla elever har rätt att ”passa” om en fråga upplevs som alltför känslig att tala om.
Som Eriksson (1999) påpekat är det viktigt att eleverna känner tillit till en person som vill undersöka deras syn på livsfrågor.54 Detta är något som Eriksson och även jag själv försökt att skapa för att få så mycket information som möjligt av eleverna kring deras tankar och funderingar. I mitt fall valde jag att enbart använda mig av elever i klasser som jag redan på förhand skapat en relation till. Ser man istället situationen ur elevernas och lärarnas vardag blir klimatet i klassen avgörande för vilka frågor som kan och bör tas upp. En elev som upplever en fråga som intressant och ofta funderar kring denna kan känna att han/hon ändå inte vill diskutera frågan i klassen om eleven inte upplever trygghet och känner tillit till både klasskamrater och lärare. Elever som känner en stor trygghet och där lärare och elever tillsammans lyckats skapa ett öppet och tolerant klimat i klassrummet kan då istället uppleva situationen omvänt. Detta att relationer och gruppdynamik kan spela stor roll för svaren bör man ha i åtanke vid en analys av relationen mellan vad eleverna säger sig fundera över och vad de vill diskutera i klassen.
Bland pojkarna i sjundeklassen var det över lag fler som ville diskutera frågorna i klassen än som sade sig fundera över frågorna ofta, med ett i frågan om ensamhet och utanförskap. Att denna fråga upplevs som ointressant kan ha flera anledningar. Förutom det resonemang som redan förts kring att ett bra klassklimat med goda kamratrelationer gör att frågan kan upplevas som överflödig kan man också se en förklaring i att SET-programmet och kursplanerna för livskunskapsundervisningen aktivt arbetar med frågor om mobbning och gemenskap.55 Detta kan göra att eleverna upplever att ämnet redan diskuteras och arbetas
med i tillräcklig utsträckning. Två av frågorna var det ingen av pojkarna i sjundeklassen
54 Eriksson, På spaning efter livets mening: Om livsfrågor och livsåskådning hos äldre grundskoleelever i en
undervisningsmiljö som befrämjar kunskapande, 1999, s. 61.
55 Bilaga 1 ”Information till föräldrar och vårdnadshavare om skolans undervisning i Social och Emotionell
Träning (SET); Bilaga 2 ”Lokal kursplan för Livskunskap skolår 7”.
som sade sig fundera över ofta men som sammanlagt fem elever ville ändå tala om dessa i klassen. Det gäller frågan om meningen med livet och frågan om hur världen kommit till. Då dessa frågor inte heller nämns i SET-materialet eller i kursplanen för livskunskapsundervisningen tolkar jag detta som att eleverna inte upplever att dessa frågor inte tagits upp i undervisningen.
Den populäraste frågan totalt sett bland pojkarna i skolår 7 när det gäller vad man vill tala om i klassen är frågan om varför krig förekommer. Detta är också den fråga där skillnaden mellan vad man säger sig fundera ofta över och vad man vill tala om i klassen är som störst. Detta kan bero på det resonemang som redan förts där elevernas etniska bakgrund spelar in. Att en majoritet av pojkarna i klassen har kopplingar till krigsdrabbade länder kan vara av vikt för resultatet att de gärna vill tala om frågan. Det faktum att många av pojkarna har liknande erfarenheter av krig genom sin etniska tillhörighet kan leda till att de känner ett behov av att tala om detta och en trygghet i att de vet att flera av klasskamraterna kan relatera till deras egna erfarenheter. Detta kan kopplas till Selanders ovan förda resonemang om skillnader i vilka frågor som är aktuella beroende på miljö, kultur, etnicitet, erfarenhet osv.56
Även bland flickorna i sjundeklassen var det över lag fler som svarade att de ville diskutera frågorna i klassen än som sade att de ofta funderar över dem. Även här fanns det dock ett undantag, nämligen frågan om guds existens vilken ingen av flickorna ville tala om i klassen. Intresset att tala om frågorna var också lågt för dem som handlade om världens tillkomst samt utanförskap. Att ingen av flickorna ville diskutera frågan om guds existens skall dock ställas mot att endast en av flickorna sade sig fundera över denna fråga ofta och att bara två av flickorna rangordnat den som den viktigaste frågan i moment I. Intresset för frågan verkar därför genomgående vara lågt hos sjundeklassens flickor. Upplevs inte frågan som viktig och eleverna inte funderar över den särskilt ofta är det inte förvånande att de inte heller är intresserade av att diskutera denna.
Den populäraste frågan totalt sett bland flickorna i klassen när det gäller vad man vill tala om är den som handlar om miljön i framtiden. Denna fråga tas inte upp i SET-materialet och inte heller i kursplanen för livskunskapsundervisningen vilket kan vara anledningen till att eleverna upplever ett behov av att tala om ämnet. De tankar som Selander (1993) tar
56Selander, Undervisa i religionskunskap, 1993, s. 60f.
upp om relevans genom debatter och föreställningar i det omgivande samhället kan också appliceras på resultatet.57 Frågan ”Vad är kärlek?” är den fråga där skillnaden mellan vad flickorna i sjundeklassen säger sig fundera över ofta och vad de vill tala om i klassen. Även om skillnaden i antal markeringar är lika stor för frågan om miljön står frågan om kärlek ut mer då ingen av flickorna svarat att de ofta funderar över denna fråga medan 3 vill diskutera den i klassen. Frågan om kärlek tas upp i kursplanen för livskunskapsämnet där frågan i skolår 7 ska behandlas genom diskussioner och skrivövningar kring känslan förälskelse och olika uppfattningar av begreppet kärlek samt utifrån ett HBT-perspektiv.58 Bland pojkarna i skolår 9 är skillnaderna stora mellan vilka ämnen man säger sig fundera över ofta och vilka man vill lyfta till diskussion i klassen. Endast fyra av pojkarna har markerat att de ofta funderar över någon av tre frågor men med undantag för frågan om ensamhet och utanförskap vill någon eller några av pojkarna diskutera samtliga frågor. I kursplanen för livskunskap skolår 9 tas grupptillhörighet, mobbning och vänskap upp genom t ex diskussioner och värderingsövningar bland annat utifrån SET-materialet.59 Då eleverna redan arbetat med SET-mateialet under ungefär ett år kan detta vara en anledning till att frågan inte upplevs som särskilt viktig. Den största skillnaden mellan vad pojkarna i skolår 9 säger sig fundera över ofta och vad de vill tala om i klassen återfinns i frågan om guds existens. Detta kan bero på att frågan inte tas upp varken i SET-programmet eller i kursplanerna för livskunskapen. Visserligen tas frågan upp i det material man på skolan använder som komplement till läroböckerna i religionskunskapsundervisningen men svaret tyder ändå på en vilja att ytterligare arbeta med frågan. En annan fråga som står ut i resultatet för pojkarna i niondeklassen är frågan om vad som händer närman dör då detta är den enda fråga som pojkarna i högre utsträckning svarat att de funderar ofta över än att de vill diskutera i klassen. Skillnaden är dock bara en markering varför det är svårt att göra någon djupare analys. En tänkbar anledning kan vara att frågan upplevs som alltför känslig för att tas upp och diskuteras.
Resultatet för flickorna i niondeklassen skiljer sig lite mot de övriga då några av frågorna fått fler markeringar för sådant man funderar över ofta jämfört med sådana man vill tala
57 Selander, Undervisa i religionskunskap, 1993, s. 60f.
58 Bilaga 2 ”Lokal kursplan för livskunskapsundervisningen skolår 7”.
59Bilaga 3 ”Lokal kursplan för livskunskapsundervisningen skolår 9”.
om i klassen. Detta gäller för frågan om kärlek, om guds existens samt ensamhet och utanförskap. Det är dock inte mer än en markerings skillnad i något av fallen.
Två av frågorna, nämligen de om världens tillkomst och uppkomsten av krig, får lika många markeringar som sådant man funderar över ofta och som man vill tala om i klassen. Det är alltså endast i fråga om vad som änder efter döden, meningen med livet och miljön i framtiden som flickorna i högre grad svarat att de vill tala om ämnet än att de ofta funderar över det. Den populäraste frågan totalt sett när det gäller vad flickorna i niondeklassen vill diskutera är vad som händer när man dör vilket ju var ett av de minst populära alternativen bland pojkarna i samma klass. Detta kan naturligtvis ha sin förklaring i resonemanget kring skillnader i elevernas egna erfarenheter. Störst skillnad återfinns i frågan om meningen med livet. De tre frågor som är populärast bland flickorna i niondeklassen är sådana som inte tas upp varken i SET-materialet eller i kursplanen för livskunskapsundervisningen medan de frågor som ingen av flickorna valt att markera som något de vill diskutera är representerade här.60
Resultatet kan också jämföras med det som presenteras av Jönsson och Liljefors Persson då de undersökt relationen mellan vilka frågor eleverna i undersökningen vill tala om och vad eleverna säger har tagits upp i undervisningen. Rapporten innehåller fler frågor än den enkät som ligger till grund för min undersökning men alla de frågor som jag ställt finns med hos Jönsson och Liljefors Persson. Av de fyra frågor som en majoritet av eleverna i rapporten svarat att de vill tala om i klassen, nämligen meningen med livet, döden, kärlek och krig var två också de mest populära bland eleverna i den här undersökningen, nämligen döden och krig.61
60 Bilaga 1 ”Information till föräldrar och vårdnadshavare som skolans undervisning i Social och Emotionell
Träning (SET); Bilaga 3 ” Lokal kursplan för livskunskapsundervisningen för skolår 9”.
61 Jönsson och Liljefors Persson, Religionskunskap i årskurs 9 Rapport från den nationella utvärderingen av
grundskolan 2003 (NU03) Samhällsorienterande ämnen, 2006, s. 20.